Vackra vita vinterland

Jag önskar mig fortsatt vinterland… Tänk februari med snö och talgoxarnas vårsång. Tänk mars med dagsmeja och dropp från taket i solen som värmer och snö som fortfarande går att åka skidor på eller kanske vandra på om det är skare. April med markytor som börjar smälta fram allt mer och det bildas rännilar som tar sig ner i diken och sen till en bäck eller å. Maj med tussilago och backskärvfrö och fortfarande med små fläckar av snö i norrlägen. Den där drömmen om riktig vintersnö och kyla kan bli verklighet vid en flytt norrut.

Gyllene korset igen

Tänk, Gyllene korset, de där sicilianska blodapelsinerna, fanns att köpa på Stora Coop härom dagen. Så glad jag blev. Det är flera år sedan jag såg dem i de livsmedelsbutiker jag rör mig i. Omslagspapperet har förändrats en del till kvalitén, det är mindre kreppat än tidigare men symbol och text som förr. Vissa frukter har ett litet blått klistermärke som också syns på fotot. Och apelsinerna smakar gott som alltid.

Ett något kyligt kuvert

Efter att ha provat fram olika varianter av dukning till nyår så blev det Wexiö mattallrikar från Gustavsbergs porslinsfabrik som användes, vinglas från Åfors glasbruk, äldre etsade selterglas som ärvts med huset, silverbestick förutom dessertsked i rostfritt. Det gick lite fort med dukningen detta år. Den lilla blombuketten som inte syns gick i skirt rött. Förra nyåret såg det ut så här.

Ding dinka dong

NYÅRSKLOCKAN

Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
mot rymdens norrskenssky och markens snö;
det gamla året lägger sig att dö …
Ring själaringning öfver land och vatten!

Ring in det nya och ring ut det gamla
i årets första, skälfvande minut.
Ring lögnens makt från världens gränser ut,
och ring in sanningens till oss som famla.

Ring våra tankar ut ur sorgens häkten
och ring hugsvalelse till sargad barm.
Ring hatet ut emellan rik och arm
och ring försoning in till jordens släkten.

Ring ut hvad dödsdömdt räknar sina dagar
och forngestaltningar af split och kif.
Ring in ett ädlare, ett högre lif
med bättre syften, mera rena lagar.

Ring ut bekymren, sorgerna och nöden,
och ring den frusna tiden åter varm.
Ring ut till tystnad diktens gatularm,
men ring till sångarhjärtan skaparglöden.

Ring ut den stolthet, som blott räknar anor,
förtalets lömskhet, afundens försåt.
Ring in det rätta på triumfens stråt,
och ring till seger mänsklighetens fanor.

Ring, klocka, ring … och seklets krankhet vike;
det dagas, släktet fram i styrka går!
Ring ut, ring ut de tusen krigens år,
ring in den tusenåra fredens rike!

Ring in den tid, då andarne befrias
ur själfviskhetens sammansnörda band.
Ring mörkrets skuggor bort ur alla land;
ring honom in, den bidade Messias!

Ring Out, Wild Bells av Alfred Tennyson i svensk översättning

Kometstjärnan

Ibland öppnar jag dörren till den svala salen, stiger in i och bara njuter av stillheten och det svaga ljuset av adventsstjärnan i fönstret. Novemberkaktusen blommar lite förstulet, den har blommat länge nu eftersom det är så svalt här inne. Men snart blir det varmare, julen ska in med liv och lust och dofter. Det är dan före dopparedan som detta ska ske.

Det strålar en stjärna förunderligt blid,
i öster på himlen hon står.
Hon lyst över världenes oro och strid
i nära två tusende år.
När dagen blir mörk och när snön faller vit,
då skrider hon närmre, då kommer hon hit
och då vet man, att snart är det jul.

Ty julen är härlig för stora och små,
är glädje och ljuvaste frid,
är klappar och julgran och ringdans också,
är lycka oändligen blid,
är ljus, alla ögon då stråla som bäst,
och stjärnorna tindra som mest
och där ljuset är, där är det jul.

Jeanna Oterdahl (1879-1965)

Vintern kom…

Paul Klee, Vinterbild 1930.

Vintern kom på sitt första
	besök
	och gick sin catwalk
Visade upp sig
	i sin finaste skrud
Kristalltyg och snötäcke
Gnistrande vacker


Men det var en kort show
Vintern vände om och gick
Vi får längta lite mer
Vi får gå i höstens paltor
Lite till


Pernilla Hammarström

Det bästa med covid-19 pandemin

Det bästa med pandemin är att digitala föreläsningar har blivit vardag. Så underbart för mig som bor på landsbygden och inte alltid vill åka in till en stad eller över huvud göra en lång resa över dagen för att förkovra mig. Och att sitta i styrelsemöten eller jobbmöten hemma i ateljén med övriga personer kommunicerbara via en skärm även om man vill ses ”live” emellanåt.

Jag har bl a lyssnat på Riksarkivets lunchföreläsningar, föredrag under Trädgårdsmässan samt från Slöjd & Byggnadsvård (Nääs) tillsammans med Byggnadsvårdsföreningen. Och nu senast webbseminarier under Hyggesfria veckan anordnad av Skogsstyrelsen.

Jag har långt ifrån lyssnat på samtliga föredrag under Hyggesfria veckan. Och alla var inte bra. Men det gläder mig att landets skogliga myndighet tvingas sätta fokus på andra avverkningsmetoder än trakthyggesbruk/föryngringsskogsbruk/kalhyggesbruk. Delar av EU:s skogsbrukspolitik ser ut att tvinga fram andra metoder vilket jag uppskattar. Att ta hänsyn till biologisk mångfald och sociala värden, inte endast se träd som råvara för skogsbolagens produktion. Bland föreläsarna fanns någon som märkbart var satt under giljotinen och knappt trodde på annat än kalhyggen. Det kan vara svårt att lära ett nytt tänkesätt om man tidigare under generationer enbart lärt sig en metod. Men trots mina invändningar tycker jag att de två sista dagarna ändå var givande då Halvan och jag tillsammans tyckte till om det som sades och applicerade det på våra tankar om det egna skogsinnehavet.

Att digitala föreläsningar blivit vanligare är det bästa som pandemin förde med sig. Vad tycker du? Jag har alltid gillat att förkovra mig, en gång i tiden ville jag enbart bo i en universitetsstad. Allt för detta behov av förkovran. Tiderna förändras och jag med dem :-)