Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


5 kommentarer

Den doften

Har ni känt hur gott Jungfru Marie sänghalm doftar i en koncentrerad bukett? Gulmåra (Galium verum) är ett annat namn på växten. Här tillsammans med rödklint och olika sorters grässtrån. Allt plockat längs grusvägens vägren som leder till mitt Universum. En riktig högsommarbukett. I vägens mittremsa växer käringtand, den är också fin men alltför kort för att platsa i den här buketten.

Gulmårans diskreta doft fyller ett helt rum. Underbart.


7 kommentarer

Grönt tak



Den där vinrankan vid husväggen den växer så det knakar. Min efterlängtade pergola med en klättrande vinranka är en verklighet på gång.

Inhägnat mot rådjur men det passar bra eftersom jag vill behålla karaktären av bondgård och här fanns ingen trädgård, enbart mindre rabatter. Folket här hade nog att göra med skötseln av åkermarken – plöja, harva, så, välta, skörda, hässja, torka, köra in höet till logen, tröska säd, köra ut gödsel på åkrarna, sköta kreatur alltså utfodra kor, kvigor, kalvar, hästar, höns, grisar och två gånger om dagen mjölka korna, ordna värme för vintern genom trädfällning, vedkapning och klyvning. Ja det var fullt upp med det praktiska livet. Det skulle bykas i bykstugan, bryggas, plockas frukt och bär och potatis, läggas in, syltas och saftas, slaktas, konserveras, vävas tyger och mattor. You name it…

Inte fanns tid på en mindre jordbrukande gård att odla stor mängd växter för njutningens skull. Det kunde de göra som hade gods med egna trädgårdsmästare. Det är först i nutid en perennträdgård är anlagd här, här där grisarna bökade när gården var ett levande lantbruk. Men jag vill behålla karaktären av levande bondgård och låter därför bli att göra park av hela gården. Perennerna får vara inhägnade som grisarna en gång i tiden ;-) På så sätt slipper inte rådjuren in heller.


3 kommentarer

Att hålla efter


Detta är perennträdgården just nu. Där blommar bland annat olika stäppsalvior, de förökar sig så jag har svårt att hinna med att rensa bort. Likaså med den där höstanemonen och stjärnflockan (Linnei döttrar). De trivs förbaskat bra här, det gäller att hålla dem kort för odlingsytan är inte stor. Det ska bli intressant att se vad det blir av den här trädgården över tid. Anar att antalet arter måste minskas. Ginst (Genista) och purpurklätt eller sammetsnejlika (Silene coronaria) i förgrunden.

En vallmo har slagit ut sina kjol och i bakgrunden blommar isop (Hyssopus officinalis).

 


2 kommentarer

Klockor i blått


Här på gården växer normalt mest stor blåklocka. De är majestätiska när de slår ut i juli. Jag är ovan med den växten från tidigare liv och är mycket förtjust när de blommar. Men i år har det varit så oerhört torrt att de inte verkar bli många som slår ut. Däremot har de små blåklockorna som tidigare varit få, utnyttjat situationen med torkan och blommar rikligt i stora grupper. Här ses de längs logens vägg. Även längs vägrenarna kan jag se många små klockor. Så fint det kan bli. De här små blåklockorna minns jag från buketterna med vilda växter jag plockade som liten.