Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


3 kommentarer

Morgonljus vid två skilda ögonblick

Salen i solsken den 23 augusti kl 7.04.

Salen i solsken den 25 september kl 8.14.

Det är ungefär en månad mellan fototillfällena. Höstdagjämningen har inträffat, dagen har kortats. Och innanfönstren har kommit på plats med fönstervadd mellan rutorna. Novemberkaktusen har fått komma in från sommarferien i äppelträdet. Kylan kan komma, ved finns i mängd och en brasa i kaminen tänds emellanåt när så behövts. Hösten kan sannerligen vara ljuvlig!


4 kommentarer

Ett beting

Det här var ett av lördagens beting – att måla en herrans massa kapade pärlspontbrädor till farstukvistens räcke. Vädret var utomordentligt för detta, soligt, varmt och ingen blåst. Topp! Jag målade rött, Halvan med vit linoljefärg på kvistens stomme.

Det gick lätt som en plätt efter att vi fått besök som gärna ville ha kaffe och en pratstund och som dessutom hade med sig wienerbröd!


Lämna en kommentar

Något har påbörjats

Ja, något pågår här. Farstukvisten får behövlig omtanke i form av praktisk byggnadsvård.

När vi tidigare hade en byggare här för att titta på åtgärder för farstukvisten, tyckte han att vi skulle riva alltihop. Sned och lutande som den blivit genom åren. Han fick inte uppdraget!

Ljussaxen

3 kommentarer

Det är finemang att det nu är den årstid man kan börja tända levande ljus för att få varmt och ombonat hemma. Här använder vi mest stearinljus och värmeljus. Så vi behöver ingen ljussax eftersom vekarna brinner ner i takt med stearinet. Men förr, då talgljus och vaxljus användes, behövde veken snoppas av för att ljuset inte skulle osa eller brinna ner för snabbt och utan kontroll.

Ljussaxen på bilden har funnits i Universumet sedan familjen flyttade hit 1910. Den följde säkert med från det tidigare bostället. Den är dock inte uråldrig eftersom den har ”fötter”, något som de äldsta ljussaxarna saknar. Vi har inte hittat årtal för när hushållet elektrifierades men det dröjde kanske 15-20 år med tanke på originalarmaturerna som finns kvar, deras placering och utformning.


4 kommentarer

Byggnadsvårdsprinciper i förändring

Golvsocklarna i kammaren var lätta att skrapa rena från 70-talets vita färg. Den första jugendgröna strykningen från 1910 fanns kvar inunder. Dörrblad och dörrfoder var svårt att skrapa med bibehållen originalfärg kvar. Det gjorde att de senare täckmålades men inte golvsocklarna. Under de många år som byggnadsvård pågått har också inställningen till patina förändrats en hel del.

Skurklossen/fodersockeln, dörrfoder och dörrblad täckmålades med den jugendgröna kulören användes i andra rum innan kammaren gjordes i ordning.

Foton från olika skeden av arbetet.

Helgdagskväll

1 kommentar

Frid och ro. Samtliga innanfönster i huset är nu på plats och alla rutor är putsade. Ett storkok av borsjtj på 3 kg rödbetor är avklarat och en del av soppan uppäten med finskt rågbröd och mjölk till – härlig höstmat. En kort syrénhäck är planterad. En cykeltur till vallokalen för att rösta i kyrkovalet är gjort. Svenska kyrkan är stor skogsägare. Svenska kyrkan ägare av stort kulturarv i form av byggnader, textilier, inventarier, kyrkogårdar – att rösta på hur detta ska förvaltas känns viktigt.

Nu helgdagskväll med litteraturprogrammet Babel.


5 kommentarer

Menad att dölja

Paradhandduken – menad att hänga framför kökshanddukarna för att ge en vacker och enhetlig upplevelse av just denna del av köket. Här i Universumet finns ett antal paradhanddukar – alla utom en secondhandköpta. Vilken som använd varieras och ibland används ingen alls. Men på sommaren tycker jag de här med blått kantband och blått broderi passar väldigt bra.

När jag flyttade hit hängde en gul-vit-rutig paradhandduk här. Den var sydd av ett tygstycke med kanal och rynkhuvud upptill och helt utan broderier. Det var inte heller så dumt!

Hösten är kommen…

2 kommentarer

Hösten är kommen, hör stormarna gny!
Svanen tar avsked, och svalorna fly,
blomman har bäddat i mossen sin grav,
vågorna brusa på villande hav.
Näcken mot klippan guldharpan slår,
skogsbruden fäller sitt grönskande hår.

Solen är slocknad, så mörkt blir på hed.
Regnbäckar gråta längs fjällarna ned,
källan på knä står invid deras fot
ock i sin urna tar tårarna mot.
Sommarn här nere har slutat sitt lopp,
där uti stjärnorna tindrar han opp.

C. F. Dahlgren   (1791-1844)                                                


2 kommentarer

Den gamla mjölkmaskinen

Jag fick ett mejl med en fråga:

(…) Jag läste någonstans på bloggen att du hade en gammal kompressor som var byggd av en mjölkmaskin när ni sprutmålade rödfärg? Skulle du kunna sända mig några bilder på den ? Jag har en gammal manus mjölkmaskin som jag har funderat på att göra något liknande med. Ha det bra / Jerry

Jag tog ett par bilder och skickade. Så kom jag på att det kan väl vara kul för flera att se mjölkmaskinen som omvandlats till en tryckluftskompressor.

Här är den kompressor som var en ATSA mjölkmaskin. År 1931 ändrades firman Gefle Åkerredskap, grundat 1897, till Atsa AB. Bolaget tillverkade lantbruksmaskiner och däribland mjölkningsmaskiner. Som maskin för att mjölka kossorna med kom den knappt till användning eftersom David, som då bodde på gården och hade hand om mjölkningen, valde att fortsätta med handmjölkning, det han var van vid. På gården fanns åtta kor om jag förstått det rätt.

På den här bilden skymtar mjölkmaskinen/kompressor långt bort i bakgrunden när sprutmålning av slamfärg gjordes. Vi sprutmålade röd slamfärg ett andra varv för att få in färgen i springorna mellan brädfodringen. Här på gården har den kompressorn inte kommit i bruk sedan dess. Vi använder en annan kompressor för att tryckluftsrensa från damm och skräp efter slipning samt för att pumpa mopeddäcken.


4 kommentarer

Tre arbetarbostäder

Av en tillfällighet hittade jag ett litet trevligt museum – Arbetarmuseet Gråbo i Karlskoga. Jag skulle på en dagstur till de trakterna i augusti och tack vare att jag studerade Upptäcktsresan 2021 och broschyren med Museiguiden arbetslivsmuseer fann jag pärlan. I museet finns tre arbetarlägenheter inredda – från 1885, 1918 och 1942. Inför besöket insåg jag att fotograferingsapparaten förargligt nog var glömd hemma. Bilderna ovan, från 1942 års bostad, är hämtade från Internet (Svenskt kulturarv och Tripadvisor.se)

I det här köket från 1942 var linoleummattan på köksgolvet fäst i många mindre bitar med mängder av nubb. Det har jag aldrig sett tidigare och jag funderar över autenticiteten. Lade man linoleummattor så eller var den senare lappad och lagad? Lägenheterna är inredda till museum i efterhand, golven har varit uppbrutna berättade en av museivärdarna och då jag undrar var man fann förlagan? Hur som helst hade jag en trevlig timme i det sevärda museet.


Lämna en kommentar

Abandoned Houses

Det finns många övergivna hus i Europa. I Frankrike och Italien står slott, herrgårdar och även hus i små städer tomma. Till och med hela byar söker nya invånare.

En våg går genom Europa där man gärna vill se de övergivna husen i brukbart skick igen. I Sverige har vi hakat på eftersom det även här finns övergivna bostadshus på landsbygden.

Ja, övergivna hus finns inte enbart Europa, utan i hela (väst)världen. I USA och Japan står tomma bostadshus och väntar på att bli omhändertagna. På instagram finns än fler exempel. Jag följer några konton med övergivna hus i Ryssland, så vemodigt vackra.

Förfallna ödehus har uppstått till följd av urbaniseringen. Numera bor fler människor i städerna än på landsbygden. Kan och vill vi att utvecklingen ska vända…?

Ett övergivet och öde hus i Sverige fångat av Lars Lerin.

Överallt kan man läsa om ödehus numera, om kommuner som inventerar sitt bestånd av obebodda hus. Javisst, flytta ut från stan så landsbygden kan leva vidare. Och håll landsbygden snygg, fri från bilvrak och sly, behåll eller utöka den knappa service som fortfarande finns.

Senaste numret av tidskriften Bygd & Natur 2/2021 har hakat på med temat Ödehus. Tidskriften ges ut av Sveriges Hembygdsförbund. Själv skulle jag mer än gärna se en levande landsbygd igen och mer än gärna i norra delen av landet. Det mesta jag ser om ödehusräddare handlar om hus i södra och mellersta delen av landet upp till och med Hälsingland.

Släggor och korpar

3 kommentarer

Det är många gamla redskap som finns kvar när man flyttar in på en gammal bondgård.

Detta är vad huset förmår av släggor och korpar. Och kanske knoster? De två släggorna till vänster har en spårad fördjupning på den sida som inte är slagyta – vi står frågande inför just det användningsområdet.