Mitt Universum

Om byggnadsvård med kulturhistoria.


4 kommentarer

Rött – nytt och nött

Jag tog ett par halvdagar sista semesterveckan för att rödfärga delar av ekonomibyggnaderna. Att måla någon eller några få fasader varje år gör inte arbetet med målning betungande alls.


Sädesmagasinets baksida ovan blev rödare, likaså tvättstugan/drängkammarens baksida (inte på bild).


Mjölkrummets ena knut har haft vita knutbrädor till nu. Andra sidan byttes långt tidigare. Nu byttes även denna knut ut och rödfärgades precis som mjölkrummets framsida. De andra sidorna målades för ett par år sedan.

Har grubblat över om jag bestämt rätt som tagit bort de vita knutarna på magasin och drängkammare. Alla har de varit vita enligt gamla foton. Att färga dem röda är att göra gården ”aendnu gamblare”. Så bestämde jag för ett antal år sedan – föll för den rådande trenden inom byggnadsvården. Och visst, upplevelsen av gårdsbildningen är enhetligare. Likväl är det inte ursprungligt.
Med bestämdhet vet jag dock att fönsterbågarna inte ska målas ockragula, det blir för mycket 1700-talsfärgsättning på en nationalromantisk bondgård från 1910 ;-)  Nog finns det en tendens till antikisering inom byggnadsvården kan jag tycka. Själv är jag oerhört glad över att vackra kilsågade och såpskurade golv inte är allenarådande i alla möjliga miljöer utan att t ex gamla linoleummattor verkar få genomslag och därmed bevaras.


Sen var det detta med ladugårdsgaveln…  Eftersom jag har viss tveksamhet inför det alltför ”perfekta”, det helt nymålade, något där allt är likartat, har jag väntat och funderat med att måla gaveln ända sedan den röda plåten togs bort långt innan jag började blogga.  Bestämde mig för att stega upp på mjölkrummets tak och bara måla vindskivorna rödare. De är breda eftersom vasstaket ligger kvar under lerteglen. I samma veva sågade Halvan av en ekgren som hängde ner på teglet samt bytte ut trasiga tegelpannor på ladugårdstaket


Här har jag prövat lite duttvis för att se effekten och för att se om jag skulle nå hela vägen upp till nock utan en stege på lutande mjölkrumstaket.


Jag nådde ända upp men för säkerhets skull tog jag en liten burk färg ifall jag skulle spilla ut.


Klart. Jag ser skillnaden man antagligen inte så många fler. Och nej, gavelbrädorna får anstå. Den ljusaste av dem är en bräda av lövträ. Färgen på gavelröster med stor sannolikhet är målad på 50-talet.


Så plockade jag in en bukett i varma färger. Rött är skönt!


3 kommentarer

Punkt av ro

Det ska vara sommarnatt.
En lång vit skymning som bryts i dag.
Det ska spelas piano på radion.
Oändligt försiktigt.
Kanske det vackraste Chopin har gjort.
Det ska ticka av klockor i köket.
En vas med alla sommarens blommor
ska stå på bordet.
Ute i skogen ska en ensam nattviol växa
och jag skall lukta på den.

Det ska vara sommarnatt.
Ett glas gyllene vin
ska stå odrucket framför mig.
Det ska finnas en punkt av ro.
En liten plats som heter här.
Jag ska sitta där. Själva luften
ska vara av piano. Ett stilla fall
av toner.

Det ska vara sommarnatt.
En genomskinlig enkelhet
ska vara genom alla fönster.
En särskild
vit tystnad.

Elisabeth Rynell


2 kommentarer

Nocktegel eller inte

Den här sortens nock har vi på alla tegeltak i Universumet utom på bostadshuset där vi har en nockhuv av brädor. Men det är ganska svårt att fotografera då våra tak är rätt höga. Igår körde jag förbi en fin låg uthuslänga och då stannade jag för att fotografera.

Det ena takfallets tegel rår över det andra, skjuter upp en bit över. Inga nockegel så långt ögat kan se.


Den här lagården passerar jag ganska ofta. Den äldsta halvan av taket saknar nocktegel.

* Den äldsta delen till höger är uppförd med tuktad natursten och tvåkupigt taktegel utan nocktegel
* Den senare delen är byggd av tegel som putsats. Tak med tvåkupigt tegel med nocktegel.

Den här typen av nock med överskjutande tegel är försvinnande. I den för övrigt mycket läsvärda lilla skriften Lantbrukets byggnader – bebyggelse på den sörmländska landsbygden utgiven av Sörmlands museum och Länsstyrelsen i Södermanland finns något nämnt om  den här tidiga variationen av nocklösning. Inte heller i Så renoveras torp och gårdar eller i Stora boken om byggnadsvård.



Nock med överskjutande tegel har varit vanlig i Mälardalen där tegeltak tidigt kom i bruk. Spridning i övriga landsändar har jag inte forskat i men vet att i Norrland förekommer den inte alls.
Visst, jag har skrivit om den här konstruktionen förut:

Absoluta toppen
Lagt tak ligger


På längan jag fotade igår pågår byte av takmaterial och kunskapen om hur tegeltak förr lades suddas ut med tiden. Men – jag fortsätter vurma för udda, lokala byggnadstraditioner!


3 kommentarer

Åter tillgänglig

textilt
radio
En Philips radioapparat blev tillgänglig när drängkammaren städades ur. Den fungerar och ska få komma till användning i rummet när det börjar användas igen. Fronttextilierna på de gamla apparaterna är otroligt vackra!

Tänk om drängkammaren ska få bli vävkammare för en tid som jag fick förslag på tidigare. Agnes vävstol finns kvar. Även ett gästrum behövs men kanske kan de funktionerna samexistera en period?


8 kommentarer

Drängkammare

applen
I lördags gjorde vi 5 kg äppelmos här, höstens tillverkning hade tagit slut.
kammare1
kamin
Halvan flyttade före jul in i det nya arbetsrummet  i annexet som jag ritat till honom. Där håller han fortfarande på att gå igenom och sortera saker. Hans förra arbetsrum städades nu rent med såpvatten. Det rummet nu ska användas till förvaring inför kommande projekt. Äntligen friställdes vedkaminen som kan värma upp rummet med rekordfart. När rummet har agerat förvaring klart ska väggarna här målas om och golvet fernissas. Detta rum byggdes för gårdens dräng en gång i tiden.


3 kommentarer

Nöta på gårdstunet

Vi har alltså beslutat oss att leva våra liv med många gamla hus, ett levnadssätt som var så vanligt på landsbygden förr. Bostadshuset från 1910 vill vi inte bygga till och jag vill att gården fortsatt ska upplevas som en bondgård, som det småbruk det en gång var. Som exempel står trädgårdsmöblerna på marken.

Jag har valt att bygga till det separata huset som är tvättstugan/bykstugan samt drängkammare, med det som nu kallas annexet. Byggnaden förlängdes men taknockarna har inte samma höjd. Det skulle bli för ordningsamt och enhetligt med magasinet som ligger mitt emot. Här på gården har byggts till allt eftersom och att få två ”flygelbyggnader” med samma volym och höjd vore alltför mycket en blinkning till en herrgårdsanläggning.

För att komma till annexet med badrum (wc/d finns i bostadshuset), textilkammare och arbetsrum går vi över gårdstunet. I ur och skur. Och jag älskar det!
utsikt från annexet
När man sticker ut huvudet genom dörren till nya annexet har man den här vyn, en ny synvinkel på sädesmagasinet. Inte alls oangenämt. Magasinet byggdes 1924 eller strax efter, tegeltaket är aldrig omlagt. Underlaget är brädor på förvandring och nocktegel har aldrig funnits. Vi är väldigt kära i de gamla byggnaderna OCH byggteknikerna!

Oisolerade uthus kan användas till många olika saker. T ex för

nail torka tvätt på lina vintertid eller regniga sommardagar
nail sommarkalas och fler kalas
nail förvaring  av redskap och annat
nail vinterförvaring av trädgårdsmöbler
nail hängande förvaring av trasmattor

.