Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


1 kommentar

Här är det

Guldvattenfabriken används inte så frekvent denna årstid. Men den öppnar igen framåt våren.

I helgen har lövkomposten grävts om av Halvan, jag har tömt kökslandet på en stor del av biomassan som sen lades i botten på den omgrävda komposten.

Många vita, feta noshornsbaggelarver fanns där i jorden i botten av komposten, de togs om hand…

… och lades tillbaka när allt var omgrävt. Sen ett jordlager och mängder av biomassa på toppen. Snart kommer även löv att hamna här.

En fullvuxen noshornsbagge visade sig också. Kanske är han en av de som åstadkommit alla larver. Det här är vackra glänsande baggar som vi är glada över, biologisk mångfald gillar vi ju.


2 kommentarer

Ljusterapi

Över ateljéns entrédörr hänger en utomhusbelysning bestyckad med ett fingerlysrör, en långlivad sak som inte bytts sedan belysningen monterades dit för 19 år sedan. Jag tycker så bra om denna utebelysning, inspirerad av de traditionella stallyktorna.

Trots att ateljéns insida är målad kritvit med limfärg på tak och tre väggar är ljuset varmare än lysrörsljuset som strömmar ut ur ladugårdens mjölkrum där ett lysrör hänger över den arbetsbänk som används för mångahanda göromål, bland annat målning.

Ateljéns riktade halogenlampor reflekteras mot den faluröda fondväggen. Skrivbordslampan och taklampan över mötesbordet hjälper till att ge bra ljusfärg. Gissa om jag är nöjd med beslutet att göra om gårdens hönshus till arbetsateljé…


3 kommentarer

Ytskikt i tvättstugan

Igår blev ytskikten i tvättstugan klara vad gäller terrazzoplattor på golv och kakel vid tvättbänk då fogbruk kom på plats. Plattsättarna har gjort ett fint arbete och jag kunde inte låta bli att fotografera innan fogarna torkat :-) Nu är det lister som ska spikas på plats och sedan upp till mig att måla övriga väggar samt tak med äggoljetempera. Ska bli kul!


2 kommentarer

Tegeltak utan nocktäckning

Fortfarande har jag inte sett att någon som skrivit initierat om tegeltak samtidigt har beskrivit den typ av nockar på tegeltak som saknar nocktegel eller nockbrädor. Som helt enkelt har överskjutande tegelpannor. Alla våra ekonomibyggnader i Universumet med sadeltak har den lösningen utom logen som tidigare var vasstäckt och nu har sinuskorrugerad plåt.

Den där gamla tekniska lösningen på tegeltak är en detalj som är försvinnande på grund av att förståelsen för och kunskapen om denna nocklösning minskar, den är låg. Själv älskar jag verkligen de där smäckra taknockarna! Den här nocklösningen har man även använt på tak med späntade stickspån, späntad pärt.

När ett nytt uthus byggdes här valde vi tegeltak med samma typ av gammaldags nock.

Här är ladugårdens södra takfall. Man ser de tegelpannor som skjuter över nocken från andra sidan.

Och här är norra takfallet där de översta takpannorna är fästade med en spik genom ett borrat hål i tegelpannan. Höst- och vintervindarna kommer från detta håll och nockarna klarar sig bra från yrsnö och vatten. Di gamle visste nog vad de gjorde!

Jag gillar tegeltak av många olika anledningar förutom att de är vackra. En anledning är att tornseglarna bor här, de kryper in vid takfoten om ingen hängränna är i vägen. Tornseglare = sommar!


3 kommentarer

Enkla trappor ♥

Enkla trappor är så fina. Gamla trappor i kulturhistoriska bostadshus eller i uthus. Uthustrapporna i Universumet är sådana. Den på de övre bilderna leder till en uthusvind, är smal – bara 68 cm bred inklusive vangstycken, relativt brant men ändå lätt att gå i tack vare att inga sättsteg finns.

”En enkelt utformad vindstrappa med vilplan. De slitna stegen och väggarnas limfärg direkt på väggpanel och timmer ger en ålderdomlig och trivsam stämning.” Bild och bildtext till den nedre tappan finns i Så renoveras torp och gårdar.


5 kommentarer

Midsommarsysslor

I söndagseftermiddag var tiden inne, jag var redo att tjära magasinets portar och måla lagår´ns gavelspets rödare. Resultatet syns på bilden. ”Halvan” passade på att kolla tegelpannorna.

2017

Så här såg det ut sensommaren 2017 då jag valde att enbart bättringsmåla de röda vindskivorna på gavelspetsen. Mrs Universum har en stor motvilja mot att verkligheten ska se alltför perfekt och maskintillverkad ut. Den färg som syns där är troligen från 1950-talet och har patina. Nå, förändringens tid var inne i söndags ;-)

Stryker uthusdörrarna med trätjära gör jag med några års mellanrum. I år beslöt vi att ta bort de plåtar som portarna försetts med nertill då magasinet plåtades in på 70-talet. (Fasadplåten tog vi bort för länge sen). Innan tjärningen gjordes skrapade och målade jag dörrfodren med en omgång svagt bruten linoljefärg. Var det alltför klåfingrig?

I samma ögonblick som sparkplåten försvann insåg man att ytterligare jobb, jobb, jobb skapades. Och man förstod varför plåten troligen sattes dit. Den ena porthalvan var rutten nertill på tre av de fyra brädorna. Dörren måste lagas innan den tjäras. Eftersom jag inte har några problem med lappat och lagat kommer det att bli bra. Men det görs inte på studs eftersom det finns annat som redan ligger före ”i röret”.

Ena poren blev i alla fall tjärad igen. Det luktar gott!

2019

Här anar man plåtskoningen på portarnas nederdel och man ser hur den gamla horisontella foderbrädan såg ut. De lodräta brädorna byttes och målades vita år 2000 och de hade hållit sig bra men fick ändå en tunn strykning med vit linoljefärg nu.


4 kommentarer

Olägenheten med stora ekonomibyggnader

En olägenhet med stora ekonomibyggnader är att rätt många vill ha plats för förvaring i en stor loge som inte längre används för jordbruksändamål. Man ber att få lämpa av saker man inte själv har utrymme för. Efter skilsmässan, under vintern, tills barnbarnen blir stora… Och den som äger förvaringsutrymmet kan själv inte städa och ordna upp ytan utan att kånka runt på stora tingestar. Lever man ihop med en människa som dessutom inte klarar av att säga nej blir det snart nog oöverskådligt. Ni hör att jag är trött på kaoset.

En annan olägenhet är så klart att man själv kan samla på sig för mycket, kanske till och med tidigare generationers/ägares föremål. Det kan vara riktigt frustrerande. Om man som jag vill ha översikt och fri rörlighet ;-)


7 kommentarer

Bykstugan

I veckan påbörjades arbeten i den ursprungliga bykstugan. När våra bästa golvläggare bilade bort delar av den ca 50 mm tjocka betongkakan kom grunden till pannmuren fram. Jag har så undrat över hur bykstugan såg ut från första början. Att en inmurad järngryta funnits visste jag. Nu har jag mätt upp den rundade ytan med stortegel och dess förhållande till ytterväggar och murstock. Underlaget mot yttervägg bestod även av stora delvis uppstickande naturstenar.

Stortegel i botten av pannmuren i rundad form. Uppe till höger finns kalkbruk kvar som pannmuren var putsad med. Ovanpå dessa tegel låg ytterligare ett lager kvar som bars ut, travades för att sparas. Pannmurens diameter var ca 1, 6 m.
En pannmur liknande den på bilden fanns alltså här på gården. Fotograf: lantbrukaren Rune Öberg. Bild ur boken ”Med kamera och dynggrep” som gavs ut 1994 med foton från 50-talet.

Golvläggarna bilar endast bort bom betong som finns just över f d pannmuren. Den färdiga golvytan kommer att bestå av italienska terrazzoplattor 300 x 300 mm när tvättstugan är färdig. Dagens tvättstuga består av en del av det som en gång varit bykstuga och den är isolerad. Det var inte bykhuset. Inte heller idag är rummet utanför tvättstugan uppvärmt.

Här står en stapel med stortegel framför tvättstugan. De låg ovanpå den tidigare visade tegelgrunden.

Den marockanska myntan trivs där i hörnet. Och en libsticka.


Lämna en kommentar

Fönsterrenoveringens dag 30 maj

De mest annorlunda och egensinniga fönstren här på gården är de kopplade fönsterbågarna till ladugårdens fähusdel. Ytterbågarna renoverades 2015 genom att skrapas, kittas och målas med linoljefärg. Innerbågarna är tillfredsställande som de är, de har inte gjorts något åt efter att vi flyttade hit. Karmarna målades utvändigt för några år sedan.

Här syns specialkonstruktionen. Först tre bilder då bågen lyfts på plats:
f10
Fönsterbågarna är ”underhängda” men inte fästa i karmen med gångjärn. Bågarna skjuts ner till karmens undersida som utgörs av en halvstav. Denna rundade del är inte åtgärdad under vår tid på gården så ni förstår att ytan varit skyddad eftersom den är i så bra skick. På insida karm skymtar en triangulär träbit – ”styrtappen”.
f9 f8
Här är den kopplade bågen är på plats mot karmens undersida. Öppningsläget är maximalt. Fönsterbågen lutar mot den triangelformade ”styrtappen” på insidan.
f6
Bågarnas undersida är rundade. Sinsemellan är ytter- och innerbåge hopfästa med två gångjärn i överkant och en skruv på var lodrät sida.

f4
Bågen till vänster är ställd i minimalt öppningsläge med hjälp av vredet, högra bågen är stängd.

fönstervred
Vreden kan ställas i två lägen, stängt eller lite öppet. Vreden fixeras genom att vridas in i infällda slutbleck av stål.
f1
Här är ett foto innan sista bågen kom på plats. På en bondgård i närheten den gamla ladugårde samma typ av fönsterkonstruktion, säkerligen ett lokalt sätt att konstruera ladugårdsfönster. Bevaransvärda!

Här kan man läsa det ursprungliga inlägget om dessa fönster. Imorgon, lördag 30 maj, är det åter igen fönsterrenoveringens dag men de fysiska aktiviteterna är begränsade i år – men inte digitalt.


4 kommentarer

En hängande ränna

Vi tog en biltur till nya trakter i helgen med en kafferast i vitsippsskogen. På hemväg passerades denna ekonomibyggnad och takavvattningen fångade genast mitt intresse. Hängrännan hänger verkligen ner i sina specialjärn för att inte förstöras av snöras, samtidigt som den gör tjänst vid regnväder,

Stupränna ser och hör jag ofta att man skriver och säger. Då blandar man ihop hängränna och stuprör och det blir ett hybridord som är varken det ena eller det andra. En hängränna löper horisontellt jäms med takfoten (bara en svag lutning) medan stupröret är det som leder vattnet vertikalt från hängrännan ner mot eller i marken. Ibland, som på bilden används inte stuprör.

Själv tycker jag bäst om gamla hus på landsbygden (säg från sekelskiftet 1900 och före dess) när de saknar takavvattning annat än över dörrar. Det var ju så man ordnade för sig innan hängrännor och stuprör blev lättillgängliga och vanliga på marknaden. Har byggnaden bra taksprång, bra och ganska hög stengrund samt gräs eller rabatt längs fasaderna menar jag att det går lika bra utan ränn- och rörsystem. Det passar bättre rent kulturhistoriskt till byggnader från den tiden och bakåt.