Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


Lämna en kommentar

Vilddjurskäftar

Ännu en bukett fredliga och höstliga lejongap att njuta av. Och en dikt att plocka in igen.

DEN SISTA BLOMMAN

Jag älskar vårens prakt – men mer
den sista blomman, sommaren ger.
Då först blir levande och nära
allt det, som var mig ljust och kärt.
Så är ett avsked stundom värt
mer än att återse den kära.

Alexander Pusjkin


1 kommentar

Evangelium enligt marknaden

Kapitalismen molekyliserar oss
Skapar misstro mellan oss
Döljer vår intressegemenskap
Förtingligar vårt liv
Bryter ner vår solidaritet
Skymmer våra genuina livsvärden
Påtvingar oss artificiella behov

Claes Andersson
ur  Det är inte lätt att vara villaägare i dessa tider, 1969.






Vad är gemenskap, solidaritet, omtänksamhet, välvilja…


Lämna en kommentar

Mellansverige



Våra olika landskapstyper är fascinerande. För att komma nära handlar det ofta om att söka upp småvägar, kanske ringlande grusvägar.  De här bilderna visar bördiga Sörmland.

Allegori

Si vilken fridsam ängd
för lugn motion!
Sanningens väg är stängd
för motorfordon.

Det finns det blomster i mängd
och fågelbon,
ty sanningens väg är stängd
för motorfordon.

Alf Henriksson

 


2 kommentarer

Lycka

JUNINATTEN

Nu går solen knappast ner,
bländar bara av sitt sken.
Skymningsbård blir gryningstimme
varken tidig eller sen.

Insjön håller kvällens ljus
glidande på vattenspegeln
eller vacklande på vågor
som långt innan de ha mörknat
spegla morgonens lågor.

Juni natt blir aldrig av,
liknar mest en daggig dag.
Slöjlikt lyfter sig dess skymning
och bärs bort på ljusa hav.

Harry Martinsson (1904-1978)
Ur ”Cikada” 1953.


3 kommentarer

Grönan äng

Grönan äng

Människan skådar med andakt hur hela naturen
kläder sig grön och sträcker små blomster mot skyn.
Vad skall icke då de helt vegetariska djuren
känna i dag inför denna aptitliga syn?
De har ältat sin sura konserv och sin cellulosa
men deras bedrövelses tid är omsider förbi.
De skall icke stå inne i båset och idissla prosa.
Nej, de skall tugga violer och skir poesi.

Alf Henriksson, 11 maj 1958.

10  maj 2018.