Mitt Universum

Om byggnadsvård med kulturhistoria.


2 kommentarer

Hägnade perenner





Än har inte allt börjat blomma i perennträdgården och lökväxterna har vissnat. Men grönskan är frodig och många perenner är ju senare än de ettåriga växterna som ska hinna föröka sig under säsongen. Synbarligen trivs de flesta blommorna här och det är jag nöjd med. Ytan är inte stor men naggande god.

På nedersta bilden ser ni hur de höga ryssgubbarna prunkar i knallgult på vedbacken utanför planket. Jag är inte van vid de där växterna som jag börjat tycka även om även om de av många betraktas som ogräs och på min gård får hålla sig utanför trädgårdsplanket. Deras fröställningar är tuffa och vackra i mina ögon. De och andra ”ogräs” visar på att här var tidigare en levande bondgård med biologisk mångfald.

Vi vill ju att fler än människor ska trivas här.

 

 

 


2 kommentarer

Prata, visa, lyssna, diskutera


Det här är diskussionsplatsen/konferensbordet/mötesplatsen på min arbetsplats. Den är liten men naggande god. Behövs fler stolar tas de fram ur förrådet, totalt har jag åtta av Arne Jacobsens 7:an stolar. Hälften av dem har armstöd men de de tar större plats än de utan får det räcka med två av dem här inne i normalfallet. Jag har fortfarande efter alla år inte tröttnat på deras blå kulör med dragning åt det violetta.

Bordet är ett supercirkel-bord i björk av Bruno Mathsson och Piet Hein med spännben av kromat stål. Skulle jag framöver vilja ha det som soffbord är det lätt ordnat eftersom jag även har de lägre benen och vitsen med spännbenen är ju att de kan lätt bytas ut.

Alla de funktioner som behövs ryms i min ateljé: skriv- och ritbord, konferens, vila, datorarbetsplats, förvaring.


På tidiga höst- och och vårmorgnar har rummet den här spännande ljussättningen när solen lyser upp de cirkelsågade och limfärgsmålade brädorna i taket. Den gillar jag skarpt!


4 kommentarer

Arbetsbordet


Mitt arbetsbord har fungerat superbt sedan det placerades i ateljén 2001. Det är ett äldre gediget ekfanerat kontorsbord /190 x 80 cm/ på stålstativ, fyra ben av kvadratiska stålrör. Benen var trist kontorsgrå vid secondhand-inköpet men jag målade dem engelskt röda. Bordsskivan, som var lackad, slipades för hand med sandpapper och oljades därefter in med linolja. Den har oljats in några fler gånger sedan dess men långt ifrån varje år. En hurts på hjul från Norrgavel kompletterar arbetsbordet.

På större delen av bordsytan /120 x 80 cm/ har jag lagt en ljus tjock plast för att kunna rita och skissa på ett helt jämnt underlag. Ytan är lätt att hålla ren – blyerts och akvarellfärger torkas lätt av om så behövs. Det händer nu och då att Winsor & Newton-färgerna kommer fram, det är alltid lika roligt.

Det här återbruksinköpet är inte det vackraste jag har men kanske det som varit till allra störst nytta för mej. Vem gillar inte återbruk som är till stor nytta?


3 kommentarer

Stjärnklart

adventsstjarna5
adventsstjarna2
adventsstjarna4
Visst fick jag upp adventsstjärnan i ateljén till advent. Det är otroligt stämningsfullt med en vikt pappersstjärna vare sig det är dagsljus eller elljus som får den att tindra. Nu kan jag visa bilder eftersom datorn kommit tillbaka från ”datordoktorn”. Men visst är det rätt skönt att leva utanför den digitala världen emellanåt kan jag dock tycka. Eller hur?


2 kommentarer

Klängande vinrankor

pergola2
Nu har en av vinrankorna vuxit sig hög och jag började fundera över klätterstöd. Jag fick den av en kompis 2014 – perennträdgårdens första säsong. I fjol tog den sig uppför stolpen vid grinden med lite hjälp från mig och jag vill gärna att den ska bilda ett tak över sittplatserna närmast väggen. En slags pergola till stöd för det vill jag ha. Hur detta ska konstrueras funderade jag över.
spalje_blir_pergola
Och då fick jag en snilleblixt. Spaljén som vi gjorde för många år sedan vid drängstugan, menad för en kaprifol som aldrig tog sig helt i det läget, tog vi ner tidigare i vår. Tanken var väl att bränna upp den. Det var då idén dök upp: om man vänder en spaljé som är menad att stå lodrätt och placerar den horisontellt får man en slags pergola. Sån tur att den där pinniga saken fanns kvar.  Den var slamfärgsmålad röd som drängstugans vägg. Jag målade den med Falusvart och innan dess förlängde Halvan den med fyra spjälor. Slamfärg hade vi kvar från ateljéns målning. Färgtypen håller sig många år bara den inte står i frysgrader.

En smal horisontell list spikades längs väggen, mot den placerades pergolan och så hängde vi upp den i vajrar fästa i krokar på väggen. Några av spjälorna skruvades sen i den nya listen för säkerhets skull. (På bilderna är en av pergolareglarna inte kapade till rätt längd och inte heller svartmålad.) Ni ser av fotot att spjälorna har fallande  längder.
pergola1
Nu ska jag lära mig hur jag ska beskära den där vinrankan. Jag är inte så mycket ute efter att få stora skördar som att få ett grönt och vintertåligt ”tak”. Den växer oerhört snabbt – tänk när den vuxit så pass att den skuggar under heta sommardagar. Råd om hur vinrankan bör beskäras tas gärna emot dem.


Lämna en kommentar

Red and blue chair

Die ideale Wirklichkeit
Piet Mondrian Die ideale Wirklichkeit

modell
MrsUniversum tycker om modernismen, kubismen, funktionalismen. På hyllan i ateljén står en modell av Gerrit Rietveld Röd och blå stol från 1917 som jag fått av vännen Beppe som även tillverkat den. Först var stolen månad i svart, grått, vitt (originalet alltså) men 1918 fick den det nuvarande färgtemat för att påminna om Mondrians målningar. Båda var medlemmar av den holländska konstnärsgruppen De Stilj.
I bakgrunden skymtar en utställningskatalog med verk av den grekiske arkitekten Dimitris Pikionis, en europeisk modernist om man så vill, mer traditionell än Rietveld. Pikionis är kanske mest känd för sitt fenomenala landskapande vid Akropolisklippan i Aten.

Weather-Piet-Mondrian
Piet Mondrian Weather.

Ibland kan jag finna det märkligt att jag bor i ett traditionellt hus med fyrdelad plan och inrett i något helt annat än modernistisk stil ;-)
mulder-rietveld-schroder-house-living-room-1
Nåt liknande Schröder house i Utrecht, även det ritat av Rietveld. Det uppfördes år 1924. Så häftigt. Så helt annorlunda mot en då traditionell bostad med slutna rum. Här kan man tala om öppen planlösning men med skjutbara väggar. Mmm… Jag får nöja mig med att ha detta hus som byggsats.

.