Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


1 kommentar

Äntligen

Så står då soffan här.

Kraven var specifika. Jag älskar clubfåtöljer, sitter bra i dem då jag läser och nu ville jag ha en soffa med ungefär samma förutsättningar. Den ska ha lika höga armstöd som rygg. Den ska ha bekväm sitthöjd och vara mjuk och fast på samma gång. Klädseln får gärna vara av 100 % naturmaterial. Den ska absolut inte ha några kuddar att puffa och fixa till, den ska ha ben av trä – inte metall och inga hjul. Soffan ska kunna stå framför ett fönster i kammaren och får då inte vara så hög att den skymmer utsikten eller tar bort infallande dagsljus. Den behöver på intet sätt anspela på en äldre miljö.

I juni levererades denna soffa.



På fotona är det inte färdigmöblerat. Inga böcker  i bokhyllorna, ingen matta…
Man sitter oerhört bekvämt i soffan, hörnen är jättesköna. Och inte kommer några föremål eller smulor att samlas mellan sits och rygg. Där finns ett gap där som förhindrar detta. Så smart och originellt. Äntligen en soffa att trivas i och med. Den är avsedd för offentlig miljö men står nu här i Universumet.

Jag valde ett möbeltyg från brittiska Camira av 30 % lin och 70 % ull. Slitstyrkan är > 50.000 Martindale.

Visst, den gamla schaggsoffan i salen är kvar.


4 kommentarer

Valmöjligheter

Jamen, en ny soffa måste vi så klart ha! Tyckte jag. Halvan hade kunnat fortsätta med den gamla som vi alltid slängde ett tygstycke över för att få den något lite fräschare :-)

Vilken soffa som skulle köpas beslutades. Enväldigt. Kraven på den var många. Sedan hamnade jag i valet och kvalet om vilket möbeltyg den nya soffan skulle kläs med. Det finns oändligt mycket att välja på, så valet var inte alldeles enkelt.
Naturmaterial som ull, lin eller viskos var önskvärt, men helst inte konstmaterial som polyester och nylon. Jag lånade hem prover tillverkade av Camira (UK), Kvadrat (DK) och Vescom (NL).


Den lägsta slitstyrkan låg på 45 000 Martindale, den högsta >100 000 Martindale. För hemmiljö räcker det med 20 000-25 000 Martindale.
Ljusäktheten på de prover jag tagit hem var mellan 5-7, på en ISO-skala där 8 är det högsta värdet.


Till sist återstod de här två möbeltextilierna.

 


3 kommentarer

Det gamla trädgårdsbordet


Kromoxidgrön linoljefärg på burk från Engwall & Claesson inköpt för tjugo år sedan! Deras linoljefärg för utomhusbruk kallades på den tiden Lasol. Färgen användes ytterst lite av den gången, burken blev stående frostfritt. När den nu öppnades hade ett lager olja lagt sig på ytan men det var bara att blanda allt igen. Kanske var färgen något tjockare än ursprungligen. Inför första grundstrykningen blandade jag ut den med balsamterpentin.

Tidigare var en träfiberskiva spikad över ribborna, säkerligen för att få en plan yta. Den tog jag bort, de yttersta ribborna byttes ut då de var i dåligt skick efter spikarna och nu är bordet återställt.


Andra strykningen är gjord, ytan är torr och nu gäller ”frukost på det gröna” i morgonsolen.
*
Här på gården finns ytterligare två äldre trädgårdsbord och en soffa som är vitmålade och ska så förbli. De vita trädgårdsstolarna (en skymtas på fotot) ska skrapas och målas gröna. Någon gång.


1 kommentar

Kulört


Tomma plastflaskor som innehållit Önos koncentrerade saft hade kastats bort men återfanns och har fått komma fram i ljuset. Jag minns den här sortens flaskor från då jag var liten, men ingen av dem finns kvar. Så det var återseendets glädje när just de här dök upp här på gården. Nu har de fått sin plats i annexet.

En av dem är gul, påskgul. Det är väl fint och passande.