Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


1 kommentar

Kulört


Tomma plastflaskor som innehållit Önos koncentrerade saft hade kastats bort men återfanns och har fått komma fram i ljuset. Jag minns den här sortens flaskor från då jag var liten, men ingen av dem finns kvar. Så det var återseendets glädje när just de här dök upp här på gården. Nu har de fått sin plats i annexet.

En av dem är gul, påskgul. Det är väl fint och passande.

 

 


2 kommentarer

80-tal

Vart älskat föremål är centrum i ett paradis.

Detta är ett köp jag gjorde 1987 – en vägglampett från Artium. Den ska snart få komma upp på väggen igen efter att ha varit nerpackad ett tag.

Jag satte bo i början av 80-talet och har därför många inköp från det decenniet. Ett decennium som idag är lite ointressant med hockeyfrillor, axelvaddar, vita tubsockar, ett decennium då pastellfärger var högsta mode :-) Det var postmodernismens peak inom arkitekturen här i landet. Trots det tycker jag att mångt och mycket av lampor, porslin och glas, ja även möbler har existensberättigande i mitt hem än idag. Det blir intressant att se vad som kommer att gälla när byggnader från 80-talet ska byggnadsvårdas.

För övrigt tycker jag om att besöka hem från olika decennier där allt inte bytts ut till det som är ”modernt” idag. Jag har vänner som bildade familj på 60-talet och på 70-talet där mycket av lösöret är bevarat och använt. Jag tycker att det känns genuint även om jag inte själv skulle inreda på samma sätt. Därför kan jag tycka att mina 80-talsprylar har en plats i min tillvaro. Som t ex vinglasen Chateaux av Bertil Vallien, eller olika glas i serien Oktav av samme formgivare, Signe Persson-Melins kaffegods A la carte, Höganäsmuggar, Gense bestick, Boda nova husgeråd med korkdetaljer, haha… aldrig att jag gör mig av med dem. Och de där textilierna är också svåra att göra sig av med. Jag valde dem ju med omsorg en gång i tiden. Känner ni likadant inför era tidigaste inköp till hushållet?


5 kommentarer

En gammal samlarbild


Längst inne i skafferiet hittades den här samlarbilden då vi arbetade med köket för länge sedan. En doldis i skafferiet som en gång var kändis. Hon bör vara en dåtida filmstjärna, sångerska, skådespelare…? En stjärna från 1910- eller 20-talet. Änglalik och kortklippt.

Tillägg: Med hjälp av en kommentar inser jag att fotot föreställer Marie Jansen, amerikansk musikalartist som levde 1857-1914. Hennes storhetstid inföll på 1880-talet, sista gången hon stod på scenen var 1908. Hennes livsöde kan man påstå var rätt stormigt.

 


5 kommentarer

Ur ett enda stycke papper


Tänk er in i silhuettklipparens förmåga att i förväg planera sin bild och klippa/skära ut den ur ett enda pappersark utan att fuska genom att i efterhand klistra ihop delar. Jag fascineras av silhuettklipp, tycker mycket om dem. Det här klippet med naturmotiv är daterat 1938 och hänger på övervåningen. Kolla molnen, kolla bakgrundens böljande landskap, kolla svampar och gräs, kolla trädens barr, kolla kidets prickar… Ja alltså, helheten. Den här tavlan är alltså inte målad med tusch som kanske någon kan tro, den är gjord av papper som klippts i ett enda stycke.


2 kommentarer

Linoleum

Orange blast och pewter är två kulörer jag valde i ett av mina favoritmaterial:
 orange blast
pewter
De valdes till linoleumytorna på arbetsbänkarna i annexet. Bänkskivorna är speciellt ritade och snickrade till arbetsrummet och apparatrummet. Linoleum är limmad på 21 mm plywood. Jag är helnöjd.

Till apparatrummets arbetsyta blev det rödorange.


Till skrivbordsytan i arbetsrummet blev det den blågrå. Kulörerna skiftar väldigt beroende på ljuset och det är stimulerande.
Axelssons Träprodukter tillverkade skivorna. Det linoleum som blev över har jag nya idéer och planer för.