Äggskåpet

Det är väldigt passande med et äggskåp i före detta hönshuset, eller hur? Skåpet köpte jag för många år sedan utan att veta var det skulle sitta eller vad det skulle komma att innehålla. Allt det där gav sig själv när ateljén stod klar att inreda. Skåpet ”Kabin” i sig fann sin plats ganska omgående. När Halvan kom med några porslinsägg i handen från någon gömma och sa att de här hör hemma i hönshuset stod allt klart. Skåpet skulle bli ett äggskåp. Porslinsägg, onyxägg och urblåsta ägg på olika sätt.

Ett skåp att öppna och glutta in i någon gång nu och då. Passande i påsk.

Ljus och färg

Det är något speciellt med påsken. Det är en högtid med vårkänsla när den än infaller, ljuset sjunger vår… Förrförra årets påsklördag såg ut så här vid middagsbordet här i Universumet. Gult och grönt – gula tulpaner och de limegröna Colorado LA tallrikarna som kommer fram den här årstiden samt gula Gefyr karott och uppläggningsfat.

Advent och jul för med sig varma färger och ombonade rum. Julhelgen får man njuta av länge så det blir många varianter av rött men även mossgrönt, blått och kanske rosa. Det är den stora ledighet som man hinner med, som inte är över i ett nafs. Det är ganska så underbart.

Midsommar, den fina tiden med härlig grönska – blommande örter och rabattväxter utanför knuten. Även inomhus smyckas med blommor och blader till midsommar, ormbunkar i stora fång och ängsblommor i mindre buketter. Och så kan det hända att farstukvisten björklövas.

Sengotik, renässans och medeltid

• 

"Målat vår lada som står på höjden som ett 
norrländskt Parthenon. En förnämlig arkitektur och 
vore jag professor i arkitektur skulle jag låta mina 
elever mäta upp de i stället för renässanspalats och 
dylikt. Måtte ligga en obruten tradition ända från 
Hedenhös bakom."

Hugo Zuhr (1895-1971)

Bukett

En av middagarna i helgen som gick åts på tallrikarna ”Bukett”. Flintgodset ”Bukett” har koppartryck i blått och tillverkades 1936-1939. Formgivare var Wilhelm Kåge. Mina flata och djupa tallrikar är köpt på andrahandsmarknaden och jag är mycket glad över dem.

Det bjöds på en god fiskgryta men den ser man inget av på bilderna. De blå assietterna hade jag inte hunnit ta fram när jag kom på att fotografera.

De nyss inplockade snödropparna öppnade sina kronblad ganska snart i stugvärmen.

Brefkort

Det är visst alla hjärtans dag idag förstod jag tidigt i morse. Det är inget jag/vi brukar ta hänsyn till. Men så kom jag ihåg min farmors brevkortsalbum från det tidiga 1900-talet. Jag slog upp det och tittade. Där fanns många brefkort med kärleksfulla motiv. Men de var inte avsända till den 14 februari utan till födelsedag eller namnsdag. Andra till årets högtidsdagar som jul, påsk och midsommarafton. Tänk att de finns bevarade – så värdefullt. Kortet på bilden är avsänt 1905. Vad blir kvar efter alla mängder med sms, mms och epost som far genom luften eller facebook- och instagramuppdateringar?

Ekollonen

• 

Ekollonet av glas ligger där och är stiligt och sprider ljus.

Ett äkta ekollon spirar också med skir grönska på fönsterbrädan. Där ute vilar de under snön som fallit men snart nog kommer värmen och även de kan spira, låta knopparna brista.

• 

Välfungerande dörrstopp

.

En vardagstrivialitet. Den här hemtillverkade dörrstoppen är fjädrande och hindrar köksdörren att slå i väggen i farstun när den öppnas på vid gavel. Att dörrens handtag slår i mot skafferidörren är sånt som kunnat hända om dörrstoppens spiralfjäder inte tagit emot. Jag skulle behöva fler av den här typen men det finns bara en och den är hemmagjord.

Dörrstoppar har blivit en pryl som jag intresserar mig för. De där lösa som stoppas under dörren eller bakom den finns i många vackra och finurliga modeller men ingen av dem tycker jag fungerar helt bra. De flyttar sig och är i vägen då det städas. Och de där gummikluttarna som ska skruvas fast kan vara ok om de fungerar att sätta på väggen. Men så fjädrande och bra som den på bilden är de inte.

Ett något kyligt kuvert

Efter att ha provat fram olika varianter av dukning till nyår så blev det Wexiö mattallrikar från Gustavsbergs porslinsfabrik som användes, vinglas från Åfors glasbruk, äldre etsade selterglas som ärvts med huset, silverbestick förutom dessertsked i rostfritt. Det gick lite fort med dukningen detta år. Den lilla blombuketten som inte syns gick i skirt rött. Förra nyåret såg det ut så här.

Bleka solen

• 

Ingen kan väl påstå att solen bleker interiörer just nu när vintersolståndet närmar sig. Men när solen står lågt på våren sätter jag upp solskydd av japanpapper med pressade växter för att bokryggarna inte ska ljusna trots allt. Vinrankan där utanför har då ännu inte fått sina blad, de som skyddar sommartid. Hur undviker ni solblekning?

Jag försöker ständigt undvika att textilier och papper blir blekta av solen. När jag lämnar fritidshuset ligger vita lakan över alla textilklädda möbler, bokhyllorna är avtäckta för att bokryggarna inte ska blekas. Att dra ner rullgardinerna ger ett alltför ödsligt intryck så det gör jag inte. Rummen med de där övertäckta möblerna känns som en uppsättning av Anton Tjechovs Körsbärsträdgården, i slutscenen där sommarhuset överges fyllt med sina vitdraperade möbler. Körsbärsträdgården är för övrigt en av mina favoriter bland teaterklassiker.

Tina

Tina – adventsstjärnan i ateljén. Den gör sitt tionde år nu och är lika fin nu som då, har en tydlig stjärnform men med lite finess.

Fikaplats

• 

Det händer att det här är platsen för kaffedrickande, särskilt vintertid. Tevagnen är inhandlad secondhand likaså den röda stjärnformade duken och grytunderlägget av flätat näver samt nysilverfatet för mjölkkannan, soffan från Swedese är köpt till denna plats, ullmattan ”Stockholm” från ikea har Anna Sörensson formgett och den har jag haft på olika platser. Keramikkruset är återbruk, ljushållaren Toplight med design av Lena Bergström köptes ny 2005, likaså var korkunderläggen från Wicanders samt vasen från BodaNova nya då jag köpte dem på 80-talet. Tyget formgett av Ingrid Dessau köpte jag som sängöverkast och hittade det än en gång när vindskontoret nyligen städades.

Efter en fadäs samma vecka som soffan var ny, hör det till att jag lägger ett tygstycke eller pläd över delar av sittytan. Halvan hade sina arbetsbyxor på sig och satte sig för att dricka kaffe. Dessvärre hade han målat och fått vit linoljefärg på baken som fläckade soffan. Fläcken försvann under hand men ett skydd kommer nog alltid att finnas där på soffan :-) Uti fall att…

Pusselpyssel

Här på gården gillar vi att lägga pussel. Helst gamla träpussel med en del märkligt formade bitar. Då Halvan nyss fyllde år fick han ett gammalt 500-bitars träpussel av sin syster, ett pussel som varit i deras familjs ägo och som hon nu hade. Halvan tog fram bakbordet började sortera bitarna redan dagen efter att han fick pusslet. Det här gillar vi båda och fick ihop det med en enda stackars ynka pusselbit som fattades efter alla år.

Första advent

• 

Här i Universumet har inget novent pågått. Här börjar julförberedelserna till första advent. Jo, jag vet att advent inte betyder väntan utan ”ankomst” – ändå känns samma pirr av förväntan som när jag var barn. Måtte jag aldrig bli ”vuxen” i det sammanhanget. I år blev det lärkkottar i adventsljusstaken från Sven Larssons Möbel-shop. Den fick jag för sisådär 25 år sen och den tjänar sitt syfte troget som alltid. En av de första saker jag letade efter secondhand efter flytten till Universumet var just de där veckade ljusmanschetterna av mässing.

Glasgrönt

• 

• 

Säg mig – hur många endiver av glas, överfångsglas, behöver man ha egentligen? Till vad? Jag behöver inte en enda. Ändå har jag samlat på mig några eftersom de är vackra. Vad användes de till en gång i tiden? Bordsdekoration? Ska de verkligen föreställa endiver? Snart nog plockas de undan, advent ska fram i veckan.