Det här köket har jag inte tröttnat på. Så det så.
Kategori: Ljus & belysning
Vårdagjämning än en gång
Jordklotet går i spiral genom rymden sin bana
ty det tropiska året är oavbrutet på färd.
Att dess vårdagjämningar aldrig är likadana
är en sak som är viss i en oviss, föränderlig värld.
Människofunder kan åldras, ord kan bli nötta,
bilder kan få oss att gäspa, som var man vet.
Men på dagjämningspunkternas flykt skall vi
aldrig bli trötta
så länge på jorden det virvlar en mänsklighet.
Alf Henriksson
Ur Aftonkvist 1966
Ögonblicket kl 07:44
Nu lyser sol på tapeten…
Igår, söndag 2024-02-18, kom första solstrimman in i sovrummet. Det brukar ske några dagar tidigare men det har varit mulet fram till igår. Så efterlängtat.
TjugondagKnut
”Nu är glada julen slut, slut, slut,
julegranen kastas ut, ut, ut,
men till nästa år igen
kommer han vår gamle vän
för det har han lovat.”
Min jul har varit underbart lugn och fridfull så det här med att plocka bort julsakerna är lite vemodigt men även lite fint ska erkännas. Den ombonade julstämningen är slut och tiden ljusnar.
Stämningsfullt med snö och kyla
Vilken otroligt vacker Trettonhelg det har varit, ja julhelg över huvud taget. Kallt, soligt och snöigt. Underbart helt enkelt. Stämningsfullt likaså. Precis som jag minns från ett tidigt liv. Det har varit så kallt att dörren mellan farstun och köket aldrig stått öppen som den brukar göra på storhelger. Men mellan sal och kammare har det på röda dagar varit öppet. Här har eldats i de vedeldade värmekällor som finns utan att det blivit överhettat. Och sparken har kommit fram!
Årets första vardag
Tunet om vintern
Gårdstunet är lockande. Olika tider, olika ljus, olika markbeklädnad. Just nu älskansvärd snö. Snön är golv, himlen tak och där mellan befinner jag mig.
Trädets finaste
Solveig von Schoultz
tankar
är förbehållna frosten
knappt medvetna förr
framstår de i klarhet
där de lyfter sig från kronan
där de förgrenas utåt
sprödare och vitare
ju närmare rymden.
Ingenting som skymmer
inte ens fåglar
bara den nakna stammen
mörk och verklig.
.
Gott nytt 2024!
.
Skuggstjärna
Även i år har adventsstjärnan Tina fått göra tjänst i ateljén. Med den äran. Här är hon fotograferad bakom linnegardinen, solskyddet.
.
Det strålar en stjärna förunderligt blid,
i öster på himlen hon står.
Hon lyst över världenes oro och strid
i nära två tusende år.
När dagen blir mörk och när snön faller vit,
då skrider hon närmre, då kommer hon hit
och då vet man, att snart är det jul.Ty julen är härlig för stora och små,
Jeanna Oterdahl (1879-1965)
är glädje och ljuvaste frid,
är klappar och julgran och ringdans också,
är lycka oändligen blid,
är ljus, alla ögon då stråla som bäst,
och stjärnorna tindra som mest
och där ljuset är, där är det jul.
Använda tändstickor
Det går åt många tändstickor här i huset den här årstiden. Det är Solstickan som det går åt mest av. Någon tändare har jag inte haft sedan jag skildes från gasspisen. Tänk att smala asp-stickor som doppats i en tändsats kan vara så effektiva.
Har ni besökt Tändsticksmuseet i Jönköping?
Kakbak på fat
Baka baka liten kaka – som det bakats här i huset. På bilderna saknas fatet med saffransbullar som skulle värmas innan de sattes fram på kaffebordet.
Jag minns kaffebjudningarna med tanter och farbröder som lät sig väl smaka och drack både påtår och tretår. Vi barn lade upp kakorna i en stapel. Jag valde alltid den godaste till sist, alltså underst i stapeln. De där gamla människorna hade alltid något intressant samtalsämne som barnen lyssnade till med stora öron, alltid lärde man sig något om livet. Och var det långtråkigt prat lämnade vi barn bordet när vi druckit ur saftglaset och ätit upp det nybakta, för att leka tillsammans. Det var mitt 60-tal.
Adventsförberedelse
Härom dagen klippte jag ut en adventsstjärna i skisspapper efter en mall jag sparat.
En så´n har hängt med i många år i mina boenden, ja hela mitt liv eftersom den började användas i mitt barndomshem. Det fina är att den inte kräver någon elektricitet.
På lördag före första advent klistras den upp på rutan.
(De två nedre bilderna är från ett tidigare år.)
~ Hedbergs Dam ~
När jag var in till stan senast för ett ärende upptäckte jag att Hedbergs Dam på Kungsgågatan ska lägga ner strax före jul. Den upplysningen finns i neonrött på ena skyltfönstret Det är ingen ekipering jag frekventerar men det tråkiga är att ännu en ärevördig lokal blir tom. Över huvud taget finns inga känslomässiga band till denna stad men att centrumdöden infinner sig i de flesta svenska städer gör mig beklämd.
Och neonskylten lär försvinna, den som lyser upp gatuhörnet Kungsgatan X Drottninggatan. Det är neonskylten jag kommer att sörja mest och förstås verksamheten som hör till den.
Och för allt i världen – låt inte ännu ett café ta över lokalen. Det finns nog av dem i utrymda lokaler i stan som håller på att tömmas på centrumhandel.
Tid och rum
Salen här i Universumet är lite som gammelmoster Esters sal där tiden kändes som om den stod stilla. Men det var inte tiden som var stillastående, det var luften i rummet. Det luktade speciellt men inte oävet, jag tyckte om det.
Det var det där rummet som sällan användes – bara om man hade främmande. Där var svalt på vintern så gammeldags krukväxter trivdes och som vattnades med kanna, ett av de tillfällen dörren till salen öppnades. Rullgardinerna var delvis nerdragna på sommaren så solen inte skulle komma åt att bleka något i rummet. Spetsgardinerna släppte in ljus och mellan fönstren fanns vadd under vinterhalvåret.
Lite av påsken 2023
Ljuset är speciellt till påsk, när den än infaller. Ljuset ger och gör vår.
Himlen blev på den vilsamma Långfredagen intensivt blå mot kvällningen efter rätt en mulen dag. Långfredagens spartanska matbord gick mest i svart-vitt där även Halvans skjorta ingick i dukningen :-)
Påskdagens blev en solig och glad färgexplosion.
Mitt Universum 