Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


2 kommentarer

Levande ljus

Åh jag tycker om den här typen av reklam med målade bilder. De här visar att stearinljus kan man ha glädje av nästan hela året och i olika miljöer. Vackra, färgrika och stämningsfulla målningar. Jag skulle gärna sätta upp dem som små tavlor på väggen. De här pr-tricken duperas jag gärna av – hellre än mycken annan reklam.


4 kommentarer

”Där bor det äldre människor”

”Där bor ett äldre par, det är så mörkt kring huset, ingen fasadbelysning men väl knutlampa och sparsamt med ljuspunkter i fönstren.” Så brukar vi säga till varandra när ett sådant hus passeras. I några få fall lyser kanske till och med lysrörsljus i köket. I vissa rum är det helt mörkt. Det är vackert på ett stillsamt sätt, inte glammigt och mörkerförstörande.

Men det kan ju faktiskt även vara byggnadsvårdare som bor där i huset. Som vägrar fasadbelysning, likadana fönsterlampor i alla fönster, trädäck, kalhuggen tomt.

Men ärligt talat blir det svårare och svårare att uppleva detta stillsamt omtänksamma liv på landsbygden. I stan går det inte alls.

Och nu år vi själva de där äldre människorna som andra tycker lever alldeles för omodernt. Men vi trivs med vårt levnadssätt trots att jag personligen mer och mer saknar gelikar i alla åldrar att prata med och dela erfarenheter med om just den här livsstilen.


Lämna en kommentar

Decemberljus

25 december 2021 kl. 12.30
7 december 2021 kl. 12.18

Det är riktigt otroligt hur mycket högre solen står på himlen mellan de här två fototillfälle. Visserligen gör det tunna snötäcket sitt till för att lysa upp tillvaron men solen står bevisligen högre upp på himlen nu och sädesmagasinet kastar inte lika långa skuggor. Dagen har längtat (förlängts) med 18 minuter mellan bilderna.


Lämna en kommentar

Adventsstjärnan

Den mig glad. Adventsstjärnan som jag en gång köpte till min ateljé, det hus här på gården som hade ett stort fönster utan spröjsar.

Det strålar en stjärna förunderligt blid, i öster på himlen hon står.
Hon lyst över världenes oro och strid i nära två tusende år.
När dagen blir mörk och när snön faller vit, då skrider hon närmre,
Då kommer hon hit och då vet man, att snart är det jul.

ur När det lider mot jul av Ruben Liljefors

Ett hålslag kan göra skillnad.


Lämna en kommentar

Jule-lys

Jag har även hittat ett öppnat paket danska Jule-lys här i Universumet förutom Liljeholmens julgransljus. Stearinljusen är gjutna av Asp-Holmblad i Hørsholm. Jag tycker verkligen om bilden: en lite äldre man utklädd till jultomte tittar leende rakt på mig. I famnen håller han ett litet barn som bara har ögon för julgranens tända stearinljus. Tomtemannen ser dock till att barnet i sin fascination inte bränner sig på lågan. Vilken härlig upptäckarglädje som syns i de där ögonen!

Förstagångsupplevelser blir färre med åren men jag kan ändå känna den där fascinationen då och då. När jag flyttade hit var det upplevelsen av naturen med fågel- och djurliv som inte fanns i stan. Första gången jag hörde en kornknarr var stort och när jag några dagar senare även såg den var det än större. Älgar som stövlar omkring här och ekorrar som käkar frön ur lärkkottar var som att uppleva tiden som barn igen.

Första besöket i Pantheon var stort, ruinerna efter staden Mari byggd av lera vid Eufrat, Syrien, eller Çatalhüyük på Konyaslätten i Turkiet har satt sina spår hos en kulturbegeistrad människa som jag. Annars känner jag upptäckarglädje när fördjupad kunskap om ett historiskt/politiskt sammanhang ger mej ny insikt.

Och trots att jag firat jul SÅ många år känner jag samma förväntan som då jag var barn! Det är något att vara glad över.


Lämna en kommentar

Liljeholmens årgångsljus

Här i huset finns stearinljus av olika årgångar. På bilderna visar jag Liljeholmens julgransljus från olika år. Visst är det fantastiskt trevligt att texten på förpackningarna inte ändrats särdeles mycket genom åren? Jag nämns inte använda ljus ur den äldsta förpackningen, två är redan nyttjade någon gång. Kanske av syskonen Agnes och David som firade jul här, precis som vi, en gång i tiden…

Det är jag som inhandlat kartongen med 20 prima julgransljus med EAN-kod. Så snart jag hittar en förpackning här utan EAN-kod undviker jag att använda innehållet.

Om jag tyckte bättre om att skapa stilleben skulle det gamla ljuspaketet stå sig bra som en del i ett arrangemang. Men jag är inte den som skapar inredning på sån´t sätt. Vet inte om det är en ovilja eller en okunskap eller båda… Men glad i alla gamla grejer som finns här – det är jag.


2 kommentarer

Äntligen advent

Som jag väntat att få göra i ordning adventsljusstaken! Som jag längtat efter att få sätta upp adventsstjärnor! Igår var det dags igen för i år, helt underbart!

Och mitt i alltihopa fyller Halvan år som ett lyckligt sammanträffande.

Mormors julstjärna – en vacker visa om ljusets betydelse. Åtminstone förr i världen.


5 kommentarer

Morgonljus vid två skilda ögonblick

Salen i solsken den 23 augusti kl 7.04.

Salen i solsken den 25 september kl 8.14.

Det är ungefär en månad mellan fototillfällena. Höstdagjämningen har inträffat, dagen har kortats. Och innanfönstren har kommit på plats med fönstervadd mellan rutorna. Novemberkaktusen har fått komma in från sommarferien i äppelträdet. Kylan kan komma, ved finns i mängd och en brasa i kaminen tänds emellanåt när så behövts. Hösten kan sannerligen vara ljuvlig!

Ljussaxen

3 kommentarer

Det är finemang att det nu är den årstid man kan börja tända levande ljus för att få varmt och ombonat hemma. Här använder vi mest stearinljus och värmeljus. Så vi behöver ingen ljussax eftersom vekarna brinner ner i takt med stearinet. Men förr, då talgljus och vaxljus användes, behövde veken snoppas av för att ljuset inte skulle osa eller brinna ner för snabbt och utan kontroll.

Ljussaxen på bilden har funnits i Universumet sedan familjen flyttade hit 1910. Den följde säkert med från det tidigare bostället. Den är dock inte uråldrig eftersom den har ”fötter”, något som de äldsta ljussaxarna saknar. Vi har inte hittat årtal för när hushållet elektrifierades men det dröjde kanske 15-20 år med tanke på originalarmaturerna som finns kvar, deras placering och utformning.


Lämna en kommentar

Modemedvetet

På Hallands kulturhistoriska museum i Varbergs fästning såg jag under förra veckans ensamsköna roadtrip en utställning om mode, en annorlunda och spännande haute couture på catwalken.

Där i museet finns också sedan länge den modemedvetne Bockstensmannen. En rekonstruktion har gjorts och den blir ett sätt att förstå. Oskar Nilsson, som gjort denna silikonman, gjorde även Kata, den kristna vikingakvinnan i Västergötlands museum i Skara. Men hon är så mycket bättre belyst. Det här med rekonstruktioner av människor utifrån kranier, skelett och DNA är arkeologiska/kulturhistoriska museers nya giv och visst ger det ett annat sätt att närma sig dem som dog under en annan tidsålder.

Kvällsvy från Varbergs fästning en skön augustikväll.