Valborgsmässoafton ett annat år. Vinden låg i rätt riktning och det passade bra att bli av med ris. I år får det bli valborgsmässofirande utanför gården, här finns inget ris att bränna.
M A J
Vitsipporna sträcker på halsen som en ståplatspublik Koltrastarna dribblar i luften
Leif Nylén
De fösta vitsipporna slog ut i lördags. Det var en riktig vårdag med tvätt på tork och så brände vi gammalt gräs längs vägrenarna.
Ny fräsch grönska kommer att uppstå. Ängsblommor som ängsvädd, gulmåra, käringtand, vitmåra, johannesört med flera brukar växa längs renarna. Men även gråbo.
Nej, jag blev inte dymmeloxe denna onsdag i Stilla veckan. Jag klev upp och kokade kaffe och bredde en macka för att servera kaffe på säng, en härlig tradition här i huset.
Koltrastarna här hukar i snön, äter av gamla brödskivor och äppelbitar, kurar på äppelträdets grenar. Det är vackert ute men kallt för övervintrande strykfåglar. Tranorna flög förbi här innan snön kom och lärkorna har kommit men har tystnat i kylan.
.
Smutstunga snöfläckar krymper i dikena Tranorna i plog mot norr
Helena Heyman ur Avlägsen koltrast, 2021
Ni hålls härmed underrättade om att så här långt har amaryllisknoppen i julgruppen kommit nu.
Våren visar sig med blekt solsken genom de ojämna, munblåsta gamla glasrutorna. Julens ena amaryllis sjunger på sista versen efter att ha åkt många mil tur och retur till snöriket för att vi inte skulle missa blomningen – vilket var duktigt gjort av klockorna. Två andra amaryllisar har ännu inte slagit ut så de blir vårblommande skönheter.
Nu är vi där. Årstiden då man kan slå upp dörrarna mot omvärlden. Ateljén blir genomsiktlig bär dörrarna öppnas och det fungerar både höst och vår.
Den här sista bilden är från nu. Det har tillkommit en sak som ni kanske ser. Till höger finns en lodrätt placerad stör. Den finns där som stöd för den som så önskar när hen ska uppför trappstegen. Ett räcke ville jag inte ha där. Stören fungerar bra som ”ledstång” och ser lite ut som ett utropstecken tycker jag.
.
Backsippsutflykt med medhavd kaffekorg.
De egna kungsängsliljorna blommar i perennträdgården. Här rensade jag ifjol bort all besvärlig vårtörel som spridit sig hejdlöst. (Man lär sig så länge man lever vad som är gångbart och inte.) Alla liljelökar togs upp och sattes tillbaks efter den jobbiga rensningen. Nu tror jag nog att liljorna kommer att föröka sig i massor, de bildar lätt frö och självsår sig.
Längst bort i perennträdgården har röjning skett i vår. Min fina höstanemon som fått en planta av och som jag verkligen älskar, är mycket vildsint när det gäller att ta för sig. Den trivs helt klart, Men jag kände mig tvungen att föregripa att den tar över helt. Innan sommaren är slut kommer här att vara fyllt med fina växter. Även höstanemon förstås. Närmast en praktveronika som jag delat och flyttat hit. Rabatterna vid huset har fått gödsel och kompost samt en ringlande bevattningsslang.
.
I övre delen av trädgården är det grönt.
Och kökslandet ligger och väntar på gödsel och kompostjord samt rader med frön.
Liljekonvaljens strutar är höga nu.
Helgen har förutom trädgårdsarbete för oss bestått bland annat av en ornitologisk utflykt, cykelturer ut i det vackra, möbelfunderingar, fönsterrenovering och hjälp att masta på en båt.
Igår eftermiddag regnade det och årets första åska kom, helt överraskande, med rejäla knallar. Jag stängde av datorn och drog ur sladden. Därefter kom en hagelskur och lite senare ett långt och rikligt regn. Det var härligt, det är aprilväder. Solen bröt igenom och strax syntes bågen i skyn som inramade mitt lilla universum (men det hela var svårt att fästa på foto.)
Naturen är nyduschad och björklöven är små och ljusgröna. Ljuvliga tider!
Mitt Universum