Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


2 kommentarer

Stickat, silkigt

Jag tog en sväng i lördags för att för första gången på lång tid spana in PMU:s secondhandbutik. Kön var lång eftersom man inte hade mer än 50 besökare där inne och jag kom dit 1/2 timme efter öppnandet. Det tog tid att nå entrén men där inne fann jag bland annat denna fina duk. Så mycket nättare jämfört med en del stickade alster som också finns att köpa.

12 svenska kronor betalade jag för denna stickade duk i stjärnform med åtta uddar. 12 SEK! Stickad i ett silkigt, glansigt garn och utan defekt. Detta är inte förspilld kvinnokraft, den kommer till nytta igen hos en som värderar hantverket bakom. En broderad bonad, ett av mina samlarglas på fot och en spegel följde också med hem.


4 kommentarer

Textil & järn

Detta är en skön hörna när regnet faller eller dimman ligger tät under rötmånaden. Eller över huvud taget när andan faller på. En gammal långkudde med örngott med spets på kortändan och kuddar med kuddvar av 50-talstyger som jag sytt, en gåva från en kompis.

Av någon anledning är ett av mina inlägg om skrapgaller ett av de mest klickade under senare tid. Där har jag beskrivit skrapgaller i trä. Utanför Björna kyrka såg jag ett fint skrapgaller av järn. Ett fint tips på hur man kan göra skorna renare innan man äntrar byggnaden. Går lika bra i hemmiljö tycker jag. Vinkeljärn med ca 10 mm avstånd sinsemellan har punktsvetsats fast på vinkeljärn längst ut i kanterna och något/några som stöd där mellan, antalet avgörs av skrapgallrets totallängd. Det hela får gärna rosta och bli vackrare utan att hållbarheten försämras. Jag blev som ni förstår förtjust!


4 kommentarer

Bortglömd kunskap

Här är ett av alla föremål jag sett på de nordliga hembygdsgårdar-, museer som besökts denna sommar. Ett långsmalt träföremål med en överdel av järn med en vinkling där det är ihopbultat med trädelen. Den uppvinklade korta delen vid hopfästningen kan tryckas ner och ”gapet” öppnas då. Föremålet hängs upp med en läderögla på en krok/spik när det inte används. På hembygdsmuseet fanns dessvärre ingen förklarande text. Jag har en likadan i min ägo utan att veta vad det använts till. Har kvinnor eller män använt det? Hör det till jordbruksverksamhet, hushållsarbete, textilhantering, träslöjdande eller what? Grejen är ca 35 cm lång. Det känns viktigt att veta vad i all sin dar man har i sin ägo ;-)

Edit. Svar på frågan kom snabbt som en raket. Anders Lindkvist meddelar på facebook att det är en bandhake som användes vid tunnbindning. Jag är mycket tacksam för svaret.


Lämna en kommentar

Barnbroderi

Midsommaraftonen var varm och fantastiskt vacker så att äta ute under ekens bladparasoll var självklart och midsommardagen ser ut att fortsätta likadant. Här är blommor i många vaser och farstukvisten smyckad med björklöv men inget kalas på magasinet i år. I morse lyste solen på den här majstången eftersom jag i år kom ihåg att ta fram den korsstygnsbroderade minitavlan, en present från många år tillbaka.


Lämna en kommentar

Ogräsjärn

Det här gamla smidda ogräsjärnet fyller sin funktion mycket väl. Något modernare har inte köpts hit till gården. Träskaftet var dåligt i nedre änden, det var bara att kapa och spetsa och fästa det smidda järnet där igen.

Inte för att vi är så väldigt emot rotogräs som maskrosor, de finns och tillåts men kanske inte precis exakt var som helst. I år är det ryssgubbar som ska hållas i schack. Och åkertistlar som kommer med flygande frön från åkrarna runt omkring, många hamnar i kanterna på kökslandet. De rycker jag för hand.

Jag lät alla mina maskrosor finnas
fast jag vet att dom kallas ogräs och bör rotas ut.
Men det är så skönt att sitta och minnas
små solar i gräset när sommarn är slut,

för hela året drömde jag
om vår korta sommar drömde jag
och äntligen kom den
och jag fick rå om den.
Då gömde jag
små sommarminnen gömde jag.
Maskros som tändes
i solen som brändes gömde jag.

Jag målade våran brygga med tjära
fast det finns impregnering av modernare sort.
Men det luktar så gott när man kommer nära
och den doften behövs när sommarn är kort –

för hela året drömde jag
om vår korta sommar drömde jag
och äntligen kom den
och jag fick rå om den.
Då gömde jag
små sommarminnen gömde jag.
Tjärdoft som kändes
i solen som brändes gömde jag.

Jag gjorde en liten visa att sjunga
när sommarens båtar har glidit förbi
och isarna ligger tjocka och tunga.
För visor kan längta och längtar gör vi –

för hela året drömde jag
om vår korta sommar drömde jag
och äntligen kom den
och jag fick rå om den.
Då gömde jag
små sommarminnen gömde jag.
Maskros som tändes
och tjärdoft som kändes gömde jag.

MASKROS OCH TJÄRDOFT – text (& musik): Carl Anton  Axelson


2 kommentarer

Symaskinskonst

Har ni sett detta? Jag tänker på blommande körsbärsträd (vid berget Fuji eller varför inte i Kungsträdgården).

Amnon Lipkin heter mannen bakom fantastiska ”teckningar” som han gör med hjälp av en symaskin. Titta in här.

Och hade jag inte läst bloggen Kurbits hade jag missat denne konstnär.


Lämna en kommentar

Favorit som broderi ♡ ♡ ♡

Förutom det obligatoriska flygfotot över gården finns även en broderad tavla. Lite kitschig, men en trevlig avbildning av en onekligen omtyckt gård. Varför skulle annars någon lägga ner energi på ett sån´t här broderi?

En älskad gård ♡

Just nu får tavlan agera dörröverstycke som i riktigt fina salar.


Lämna en kommentar

Klippspik

Alla snickerier (och mycket annat) är spikade med klippspik i detta hus. De har dragits ut om så behövts när fönsterfoder, golvsocklar och taklister försiktigt kilats loss för att återanvändas.

Klippspik, som har kvadratiskt tvärsnitt med skarpa hörn, är mycket bra att fästa snickerierna med så att de inte spricker. Klippspik är värda att återanvändas. Klippspiken är också svagt koniskt, den smalnar av mot udden (i motsats till trådspik som är jämntjock förutom en spets längst ner) och därför lossnar den förhållandevis lätt när snickerierna kilas loss. De här spikarna är lätta att räta ut och såklart återanvända.

Så här var förhållandet runt fönster och dörrar innan restaurerandet påbörjades. Fönsterfodren gick i liv med den tapetserade väggytan, de hade ”sjunkit in” i väggen efter att skivor spikats på väggen. Likaså var det med fönstrets understycke. Där hade t o m en horisontell list spikats över mötet mellan vägg och snickeri då snickeriet låg en bit in i väggen.

Efteråt ligger foder och understycke utanpå väggen precis som det såg ut från begynnelsen. Den smala yttre fönsterbrädan kom till då jag ville ha en lite bredare yta för krukväxterna. Den har fästs utan stor åverkan på originalsnickerierna.

Ni anar inte hur mycket jag längtar efter ett nytt praktiskt byggnadsvårdsprojekt. Det är nästan så jag ”klättrar på väggarna”. Att det skulle bli så har jag inte kunnat föreställa mig!


2 kommentarer

Grundläggande arbete med kalkbruk

Husets grund har fogats om. Med kalkbruk. Vi köpte ett par säckar kalkbruk som blandades ut med vatten. Omrörningen gjordes med murbruksblandare i en ”rulle”, en kraftig murarhink av plast. Tidigare, 2014, fogades grunden på norrgaveln om i samband med att fasadpanelen byttes. Inget byte av panel planeras på de övriga tre fasaderna så grunden har stått oförändrad med starkt cementhaltigt bruk i fogarna.

Husets västra sida.

Det har inte varit problem med grunden men vi ville ändå få bort det där hårda fogbruket så fogarna knackades rena.

När fogningsarbetet var klart eftervattnades kalkbruket med fin spray via vattenslang flera gånger per dag under åtminstone en veckas tid. Allt för att härdningen/karbonatiseringen ska ske långsamt och ge en fog som sitter länge.

Skolstenar petades tillbaka på plats där fogen var stor. Nu är husgrunden tillfyllest mot alla väderstreck.


4 kommentarer

Flugsmälla

I början av mitt bloggliv vann jag en flugsmälla i en tävling angående en kulturhistorisk lämning. Det var Astrid Selling i Blekinge med bloggen Mitt gamla hus som anordnade tävlingen, något som inte alls förekommit i bloggande byggnadsvårdssammanhang då eller senare. Den där flugsmällan vårdar jag väl eftersom den är så vacker och fint utförd.

Tävlingsfrågan kan läsas HÄR och rätta svaret HÄR och de fina och välgjorda priserna presenteras HÄR.

Ena sidan.

Och vet ni vad jag fanns här i Universumet i en outforskad vrå långt senare? Jo, en gammal flugsmälla med likartat utseende. Den är välanvänd men det går att läsa att den heter IDEAL och är av ”sv. tillverkning”.

Andra sidan.

Gissa om jag är nöjd och glad över min fina nygamla flugsmälla som är en kopia av Astrids egen gamla smälla!!? Verkligen det finaste pris en byggnadsvårdsbloggare kan få.
Den är gjord i stärkt säckväv och sammetsband. Väven kommer från Gittes tygkälla i Rinkaby, ståltråden på Beijers och banden är köpt på den mest anrika band- och knappaffären i Paris – Ultramod på Rue de Choiseul. Den är både en fin utsmyckning och har en sommarfunktion. Den kommer att leva kvar här långt efter att bloggandet är över…


3 kommentarer

Tre mot en

Fotat i en arrendegård som numera ingår i en kulturmiljö.

Silhuettklipp är helt fantastiska då det gäller tekniken att handskas med sax/kniv. Hela motivet, alla linjer, är utskurna i ett stycke – kolla bara in sommarmolnen på klippet ovan! Jag upphör aldrig att förundras över handlaget hos en skicklig silhuettklippare! Hade jag levt på 1800-talet då den här konsten stod på sin höjdpunkt, skulle jag ha sett till att få mitt porträtt klippt.


2 kommentarer

Djur på låtsas och i verkligheten

Lyssnade på en fin konsert med en ung trio härom kvällen. I förstugan till den vackra salen där musiken spelades, flög den här fjärilen i taket. Det var den som en gång gav inspiration till flygfän på mitt eget farstutak.

Vi har en grävling som rör sig fritt på gården sena kvällar och nätter. Den är levande, inte målad, och den gör ingen skada när den rotar efter godsaker i lövkomposten. Häromdagen lämnade den ett visitkort och gissa om funderingarna gått om vad den ätit? Nötter?