Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


Lämna en kommentar

Tre mot en

Fotat i en arrendegård som numera ingår i en kulturmiljö.

Silhuettklipp är helt fantastiska då det gäller tekniken att handskas med sax/kniv. Hela motivet, alla linjer, är utskurna i ett stycke – kolla bara in sommarmolnen på klippet ovan! Jag upphör aldrig att förundras över handlaget hos en skicklig silhuettklippare! Hade jag levt på 1800-talet då den här konsten stod på sin höjdpunkt, skulle jag ha sett till att få mitt porträtt klippt.

Annonser


2 kommentarer

Djur på låtsas och i verkligheten

Lyssnade på en fin konsert med en ung trio härom kvällen. I förstugan till den vackra salen där musiken spelades, flög den här fjärilen i taket. Det var den som en gång gav inspiration till flygfän på mitt eget farstutak.

Vi har en grävling som rör sig fritt på gården sena kvällar och nätter. Den är levande, inte målad, och den gör ingen skada när den rotar efter godsaker i lövkomposten. Häromdagen lämnade den ett visitkort och gissa om funderingarna gått om vad den ätit? Nötter?


4 kommentarer

Nötta köksredskap till nytta

Vem vill vara utan köksredskap av trä?

Det är bra att ha köksredskapen nära spisen. Därför har alla av trä flyttats dit. Gamla välanvända slevar från våra båda släkter. Salladsbestick av oljad björk, ett hemmagjort hantverk. Smörspatel (hamnade i fel vinkel). Trägaffel. Björkvispen används sällan eller aldrig, men det var intressant att se när och hur den tillverkades. Salladstången av bok köpte jag i Nice som en användbar souvenir :-) Allt på fotot är användbara minnen och guld värda.


2 kommentarer

Sista fågeln

Berta Hansson - Sista fågeln

I kväll landade ännu en fågel
på min uppspända målarduk.
En stor och vit.
Den allra sista.
Hur vet jag att den är min sista?
Jo, sånt tar man inte miste på.
Sånt känns i hjärtat och ryggmärgen.
Jag kämpade länge med färgen,
besegrade den svarta
med den vita.
När klockan i Maria Magdalena
slog tolv dova slag
lämnade jag staffliet för gott.
Satte punkt för mitt målarliv.
Utan självömkan, tror jag.
men givetvis med bävan.
Nu återstår bara att vänta.

Så skriver Berta Hansson, 1910-1994, om sin målning ovan.
Tänk att vara så medveten om sin begränsning och rakryggat acceptera den trots viss rädsla. Det tycker jag är stort. Fågeln målade Berta vid 81 års ålder och med nedsatt syn.

Berta Hansson är känd för sina barnporträtt. Hon arbetade först som lärare, kom senare att utbilda sig inom måleriet och blev erkänd konstnär.

.


Lämna en kommentar

Takmaterial

I senaste numret av Byggnadskultur som kom ut för lite sen, kan man läsa om olika takmaterial.

Där har jag skrivit lite om takspån.
”Den femte fasaden” – lika viktig som byggnadens övriga fasader.
För ett par år sedan skrev jag här på bloggen något om kostnader för olika takmaterial.


Lämna en kommentar

Kakeltillverkning

Utbudet av kakel har verkligen blivit annorlunda under tiden jag arbetat som arkitekt. Förr fanns stor kakelproduktion i Sverige, kakel av olika kulörer och mönster, med en eller två kanter glaserade… Den mesta tillverkningen är borta, utlokaliserat till låglöneländer.  Ett exempel på den förflackade estetiken är att till kakelhörn och avslut brukar numera en urful och trist list av PVC-plast eller aluminium användas. Bevare oss som gillar skönhet från dem!

Därför är det roligt att läsa det här reportaget i branschtidskriften LERA:



Bilderna kommer från reportaget med fotograf: Emelie Otterbeck

Kakelmakeriet i Askersund är inrymt i en fin före detta skurtrasefabrik från 1938.

(Men alltså – jag ska kanske nämna att vitt kakel med en glaserad kant kan man hitta i handeln igen efter att ha varit borta från marknaden under många år.)


Lämna en kommentar

Kluvna ekstolpar


För er som inte hittat den vill jag tipsa om Sune Bromans blogg. Till stor del handlar den om landskapsvård som illustreras med väldigt fina fotografier.

Jag läser där på bloggen att han har skrivit i årets första nummer av tidningen ÅTER om att klyva ekstolpar, ett gediget hantverk. Det fina är också att han förmedlar de dialektala ord som har använts i hans del av landet, det tilltalar mig. Det är skrivet på ett respektfullt sätt gentemot de människor som levde på gården före honom. Våra landsbygdsboende förfäder arbetade på ett sätt som bör uppskattas mer än som ofta görs. Här finns artikeln: Stolpar av kluven ek. ÅTER 1-2018
Och här är Sune Bromans blogg med inläggen om just ekstolpar med många vackra och förklarande bilder. Måste läsas och ses!



De kluvna ekstolpar som finns här i Universumet är inte så många men naggande goda. Det är de som håller inhägnaden av köksträdgården på plats och de är inköpta från en Stockholmsnära kommun med känsla för kulturarvet, stolparna är brända i den spetsade änden. Det tog mig mycket sökande för att få fatt på dessa ekstolpar att köpa, jag ville absolut inte ha svarvade stolpar. Utseendet skiljer sig markant åt. De här kluvna ekstolparna har fyllt sin funktion sedan 2005 och kommer att fortsätta att göra det många år till.