Blommar för tredje året

Den här fjärilsamaryllisen blommar för tredje året i rad. Det är lycka. Två stänglar kom upp, på bilderna ser ni den andra. Först stod den i kruka i salen, sen klipptes stjälken av och den hamnade i vas i köket.

Även Evergreen blommade om för tredje året men den blommade till jul. Det var fantastiska lökar jag köpte 2021, då kom fyra stjälkar upp ur vardera lök. För att det ska bli ett fjärde år måste de få riktigt god omvårdnad.

Stämningsfullt med snö och kyla

Vilken otroligt vacker Trettonhelg det har varit, ja julhelg över huvud taget. Kallt, soligt och snöigt. Underbart helt enkelt. Stämningsfullt likaså. Precis som jag minns från ett tidigt liv. Det har varit så kallt att dörren mellan farstun och köket aldrig stått öppen som den brukar göra på storhelger. Men mellan sal och kammare har det på röda dagar varit öppet. Här har eldats i de vedeldade värmekällor som finns utan att det blivit överhettat. Och sparken har kommit fram!

Oktober

Plocka lingon och svamp, arbeta i skogen, elda brasor i vedkamin och i öppna spisen, hugga ved, kapa och klyva den. Höstsysslor. Om det finns lingon kvar vet man aldrig men så pass att det räcker till en burk vattlingon till julen borde väl ändå gå att få ihop.

Det är härligt att leva i ett land där oktober finns.

Hoppas ni med få finfina oktoberdagar under resten av månaden!

Kvällsfrid

I min trädgård en kväll i den tidiga hösten

Än med sin hetta sensommarsolen brinner.
Skyarnas vita flockar vandrar och går.
Här under träden vila och svalka jag finner.
Icke förgäves ett vinkrus framför mig står.
Månen skall stiga snart med sitt daggiga glitter.
Suset av bambu blandas med springvattnets låt.
Kvällsvinden fläktar sval i min ärm där jag sitter.
Vem kan jag säga min lycka och glädje åt?

Li I
700-talet e. Kr.

Ur ”Kineser” 1962. Kinesiska dikter i översättning av Hwang Tsu-Yü och Alf Henriksson.

Tid och rum

Salen här i Universumet är lite som gammelmoster Esters sal där tiden kändes som om den stod stilla. Men det var inte tiden som var stillastående, det var luften i rummet. Det luktade speciellt men inte oävet, jag tyckte om det.

Det var det där rummet som sällan användes – bara om man hade främmande. Där var svalt på vintern så gammeldags krukväxter trivdes och som vattnades med kanna, ett av de tillfällen dörren till salen öppnades. Rullgardinerna var delvis nerdragna på sommaren så solen inte skulle komma åt att bleka något i rummet. Spetsgardinerna släppte in ljus och mellan fönstren fanns vadd under vinterhalvåret.