Tegeltak, takfot och tornseglare

Har ni tänkt på att äldre traditionell arkitektur på landsbygden oftast inte har hängrännor och stuprör. De känns verkligen ursprungliga och takfoten blir ofta ”tunn och lätt”.  Förr lät man regnet droppa ner på gräset runt byggnaden förutom vid dörrar och portar där en kort hängränna satt, oftast av trä.  Nu för tiden koncentreras regnvattnet till fyra punkter på ett ordinärt hus. Det kan ge problem för grunden. En byggnad kan efter kort tid få sättningsskador genom att grunden börjar röra sig när vattnet koncentreras vid knutarna.

En annan orsak till att inte reflexmässigt sätt upp hängrännor och stuprör är att tänka på tornseglarnas väl. De kan ta sig in under tegelpannorna och bygga sig bo om ingen hängränna sitter i vägen. Tornseglarna (Apus apus) landar endast vid häckningen annars fångar de sin mat och sitt bomaterial i luften och sover med luftens termikvindar.

Att låta regnvattnet gå ner till grundvattnet och inte föra bort det i dagvattenledning är även det en anledning god som någon att minska takens avvattningssystem.

Se hur ”de fotlösa” tornseglarna skavt av färgen på fotbrädan när de landat och krupit in till redena under lerteglen. Fotbrädan ska inte målas om tänker jag.

Tornseglarna är hjärtligt välkomna hit till mitt Universum där flera byggnader har tegeltak men saknar hängrännor. Deras svirrande och pipande ljud betyder SOMMAR och de är här nu! Under tegelpannorna här bor också sädesärlor och pilfinkar. Det är ett skönt kvittrande och pipande.

Den uppmärksamme kan se att nocklösningen på ekonomibyggnaderna är lite speciell. Här finns varken nockbrädor eller nocktegel. Uthusen, ekonomibyggnaderna har en basal lösning – den ena takfallets tegel rår över den andra. Enkelt, bra, vackert och det gäller både en- och tvåkupigt tegel. De tegelpannor som sticker upp över nock är spikade var och en i läkt som ligger på nocken. Det här är en lösning som inte har varit vanlig i hela landet utan i den del där tillverkning av lertegel började tidigt. Det här takläggningssättet känns viktig att bevara på gården. Det finns ingen anledning att ”förbättra” med nocktegel eftersom en kulturhistorisk variant av tegelläggning då försvinner. Inte heller finns här det några vattbrädor på gavlarna på uthusen, endast vindskivor. Takteglet ligger upp på vindskivan och skyddar den från att ruttna.

Annonser

Pimpinellrosen

Pimpinellrosen blommar stort i år. Knipsade av en kvist och satte i en vas. Detta är ett skott av samma buskros, Finlands vita ros, som min mamma hade i sin brudbukett en gång i tiden.

• 

• 

Dagsfärskt

Det föll snö i natt. Planerna för dagen fick ändras. Jag gillar läget, snön är ju njutbar. En smal skottad gång tvärar över gårdsplanen till ekonomibyggnaderna, en annan följer grusgången raka linje. Vi har blivit insnöade och de skottade gångarna fortsätter att driva igen av blåsten.

Isljus

Tre av sju islyktor sticker upp ur snön som kom under natten. Ett annat år. Vi fryser vatten i rostfria hinkar i omgångar, tömmer ut vattnet när en centimetertjock isvägg bildats och staplar de ihåliga isformarna på varandra. Det är himla vackert när solen lyser igenom dem, särskilt då de är lite blöta utanpå. Men ack så förgängligt det är med snö och is i Mälardalen, aldrig går vinterkylans beständighet att lita på. Ja, så är det! Inte är det märkligt om platser med långvarig snö och kyla kommer att locka till sig upplevelseturismen framöver, än mer än idag

Isigt

Halkan slog till rejält. Gårdsplanen är som en isbana.

Förutom att sanda vissa stråk så kom sparkarna fram. Det var länge sedan de kom ut i friska luften. Trevligt att de kan göra nytta igen.

Vad rikedom kan vara

Jag känner mej rik – ved för två vintrar finns staplad och tillgänglig.

Vem räds för kyla med torr ved travad på gården, fungerande vedspisar, kamin och kakelugn i huset…

För livets lugn det är min tro,
behöver man så ringa.
Min rikedom är hjärtats ro,
fast skatter har jag inga.

apropå black friday

Lövblåst

I dagarna två har vi pysslat med utomhusjobb, nu när en helg utan dis och duggregn kom. Jag har planerat kökslandet för vintern, bara grävning återstår. Så har vi räfsat löv – mest eklöv, almlöv, björklöv och äppelblad. Sommarvattnet är också avstängt för säsongen.

På söndagen räfsade vi ihop löv både i en lång orm samt i högar. Vi fraktade bort massorna till lövkomposten på en presenning. Men under tiden ökade vindstyrkan och det var upp till 11 sekundmeter i byarna och vi var tvungna att lägga av. Löven blåste omkring lite väl mycket :-) Förhoppningsvis kan lövräfsningen fortsätta nästa helg. Det bör inte vara mer än ett par timmar kvar att jobba med denna årligen återkommande rätt tunga höstsyssla. Om tre år är de här löven bra kompostjord att använda. Lövkomposten grävs om och flyttas tre gånger innan eklöven har multnat. Där i botten av komposten trivs bland annat noshornsbaggarnas larver och puppor, det kan man ju inte vara annat än glad över.

 

En puppa av noshornsbagge.

Färgstark lärk

Så har den tid inträtt då lärkträden här fått sin höstfärg i gulorange. Det är väldigt vackert när solen lyser på barren. Snart nog faller de till marken och några kommer att följa med skosulorna in i huset. Jag vill påstå att det är en härlig tid.

Befriande frost

I natt hade vi en ordentlig frostnatt här. Den kom som en befrielse och tog med sig det mesta in i kyliga döden. Det är faktiskt skönt att odlingssäsongen är över. Var sak har sin tid.

Nu är bara oktoberastern som ger färgglädje i rabatten vid huset.

Dahliaknölarna måste nu tas upp ur jorden i helgen.  Palsternackor och persilja får stå kvar i landet ännu en tid.

En snöig och mulen vinterdag…

…fick vi överenskommet besök från magasinet Kloka Hem.

Snön föll ymnigt och det blåste den februaridag 2013 det var bestämt att redaktören och fotografen skulle komma till Universumet. Jag minns att de var tvungna att lämna bilen vid stora vägen för att pulsa 300 meter i snö fram till bostadshuset då tillfartsvägen ännu inte hade plogats. Halvvägs mötte Halvan upp. Jag kan tänka mig att det kändes lite udda och besvärligt att få så påtaglig del av livet på landet. Det var inget solsken och så klart ingen grönska ute och bilderna blev rätt kyliga. Kloka Hem arbetade inte med styling eller fotolampor.

Några av bilderna. Fotograf G. Welin.

Kloka Hem vill vara en miljömedveten tidskrift och menar att ”världen behöver mer klokhet men också lite mer skönhet”. Såklart vi som bor i ett gammalt hus är glada att vara med i ett sådant sammanhang…  särskilt som många ifrågasatte vårt bostadsval då vi flyttade hit. Inget wc men väl utedass, inget rinnande vatten i bostadshuset, endast i ett av uthusen, lutande golv, gamla fönster med ojämnt glas som än idag förses med innanfönster på vintern, plåtklädda fasader…  Nu har vi ett fungerande hem utan att allt behövde rivas ut. Flera av de ursprungliga planer vi hade, har förändrats under tidens gång – till det bättre, dvs färre åtgärder. Samtidigt som vi gillar vårt gamla hus med ekonomibyggnader och inte vill att gårdsmiljön ska förändras och ”förlora sin själ”, finns öppenhet för att föra in nytt att varva med det ärvda. Det finns ingen motsättning i det. Vi och husen lever gott.

Februari 2013 mulet men här är det skottat och plogat.

Biologisk mångfald hemmavid

Biologisk mångfald är en viktig fråga, det vet vi. Men det är inte bara i avlägsna naturområden eller orörda urskogar som biologisk mångfald har betydelse. Minst lika viktigt är att skapa goda förutsättningar för artrikedom på många platser och här kan alla med en trädgård eller gemensam gård göra insatser.

Den danska forskaren Rasmus Ejrnæs på DCE – Nationalt Center for Miljø og Energi vid Aarhus Universitet har tagit fasta på det här. Han har utvecklat en poängtabell (här ovanför) som enkelt visar hur man kan skapa större biologisk mångfald i sin egen trädgård. Genom att exempelvis inte använda bekämpningsmedel, låta delar av gräsmattan växa vilt och sätta upp fågelholkar samlar man poäng och gör samtidigt viktiga insatser för den biologiska mångfalden. Den här tabellen uppmärksammade jag när jag skrev om noshornsbaggar som trivs här.

Hur har du på din tomt? Här i Universumet kommer vi högt upp i rankingen kan jag berätta :-) Det finns mycket man kan göra nu på hösten för att öka sin omgivnings förutsättningar för biologisk mångfald.

Stödben

Nu är äpplena plockade och de dignande grenarnas stödben som syns på bilden är borttagna. Det känns nöjsamt att vi hann innan det mesta blev uppätet av vilda djur som älgar. Nu förvaras äpplena i källaren utom de som ska bli must. Även innerfönstren är på plats nu. Vintern må få komma framöver.

I torsdags morse stod älghonan (årskalven?) 30 meter från bostadshuset när Halvan åkte till arbetet strax efter 5. Hon stod då nära en av de platser där vi lagt fallfrukt. Det är inte lika nöjsamt att möta henne på grusgången intill huset :-)  Så vacker hon är och så orädd.