Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


1 kommentar

Äntligen

Så står då soffan här.

Kraven var specifika. Jag älskar clubfåtöljer, sitter bra i dem då jag läser och nu ville jag ha en soffa med ungefär samma förutsättningar. Den ska ha lika höga armstöd som rygg. Den ska ha bekväm sitthöjd och vara mjuk och fast på samma gång. Klädseln får gärna vara av 100 % naturmaterial. Den ska absolut inte ha några kuddar att puffa och fixa till, den ska ha ben av trä – inte metall och inga hjul. Soffan ska kunna stå framför ett fönster i kammaren och får då inte vara så hög att den skymmer utsikten eller tar bort infallande dagsljus. Den behöver på intet sätt anspela på en äldre miljö.

I juni levererades denna soffa.



På fotona är det inte färdigmöblerat. Inga böcker  i bokhyllorna, ingen matta…
Man sitter oerhört bekvämt i soffan, hörnen är jättesköna. Och inte kommer några föremål eller smulor att samlas mellan sits och rygg. Där finns ett gap där som förhindrar detta. Så smart och originellt. Äntligen en soffa att trivas i och med. Den är avsedd för offentlig miljö men står nu här i Universumet.

Jag valde ett möbeltyg från brittiska Camira av 30 % lin och 70 % ull. Slitstyrkan är > 50.000 Martindale.

Visst, den gamla schaggsoffan i salen är kvar.


4 kommentarer

Valmöjligheter

Jamen, en ny soffa måste vi så klart ha! Tyckte jag. Halvan hade kunnat fortsätta med den gamla som vi alltid slängde ett tygstycke över för att få den något lite fräschare :-)

Vilken soffa som skulle köpas beslutades. Enväldigt. Kraven på den var många. Sedan hamnade jag i valet och kvalet om vilket möbeltyg den nya soffan skulle kläs med. Det finns oändligt mycket att välja på, så valet var inte alldeles enkelt.
Naturmaterial som ull, lin eller viskos var önskvärt, men helst inte konstmaterial som polyester och nylon. Jag lånade hem prover tillverkade av Camira (UK), Kvadrat (DK) och Vescom (NL).


Den lägsta slitstyrkan låg på 45 000 Martindale, den högsta >100 000 Martindale. För hemmiljö räcker det med 20 000-25 000 Martindale.
Ljusäktheten på de prover jag tagit hem var mellan 5-7, på en ISO-skala där 8 är det högsta värdet.


Till sist återstod de här två möbeltextilierna.

 


2 kommentarer

Fönsterrenovering klar


Då fönsterbågar och karmar målades i maj och juni i år var det perfekt väderlek för det. Medan ytterbågarna kittades, skrapades och målades satt innerbågarna på plats. Och mittpost och delar av karmen målades med vit linoljefärg från utsidan.

När ytterbågarna torkat togs innerbågarna bort, ytterbågarna sattes på plats och det var fritt fram att måla insidan av karmen grön.

Fönsterblecken togs bort, skrapades och återmonterades. Karmunderstycket lagades med ny träbit.  Sen målades trä och plåt. Ni ser väl att bleckplåten är skarvad (med enkel hakfals) och eftersom det är gammal plåt har en mjuk och böjlig järnplåt använts. Love it!  Inte styv aluzink.
Nu har samtliga husets fönster fått översyn och är renoverade. Härligt är ordet för det.

Fönstren är färdiga och hyllplanen på plats. Sedan tidigare är hyllplanen intill fönstret fasade för att mildra mötet med dagsljuset. Nu är det ”bara” utanpåliggande eldragning kvar.


4 kommentarer

Alla dessa hyllplan


Hyllsystemet är detsamma som tidigare då hyllorna var målade med vit linoljefärg. Jag har länge använt mig av Sparring-hyllsystem (nu Elfa), gillar systemet och fortsätter med det men antalet hyllplan har utökas något.

Så skulle alla dessa hyllplan av limfog målas. Först målades ena sidan samt kanterna, när de var torra målades den andra sidan. Därefter ströks den första sidan och kanterna med ännu ett lager. Hyllplanen lades efter målning tätt på bockar utan att vidröra varandra eller väggarna.

Att måla hyllor kan vara tidsödande men gick som en dans. Den här linoljefärgen är som sagt underbar att arbeta med. Täcker efter en strykning faktiskt. Jojo, den tar tid på sig att torka, särskilt som vi ska ha tunga böcker på hyllorna vill åtminstone jag försäkra mig om heltorr yta. Dammtorr blir den fort nog och när hyllorna var dammtorra ställdes de in för förvaring i salen under tiden tapetsering pågick.

Till påsken var rummet klart men hyllplanen ville jag inte börja använda ännu. Här ligger de tätt och väntar ännu en tid på att placeras ut och fyllas. De har faktiskt fått vara orörda ända till efter semestern. Som ni förstår låter vi inget eller ingen hetsa oss  ;-)


Lämna en kommentar

Snickerier & tapet


∧  EFTER målning och tapetsering

Spånskivorna på väggarna var tapetserade med brunorange tapet. Tapeten målades över med ockragul limfärg när flytten hit gick för många år sedan. Det var ett lyft då, första rummet som vi gjorde något åt. Nu var det dags att åtgärda åtgärden. Spånskivorna togs bort, papp spändes upp och en tapet från Lim & Handtryck klistrades upp. Det var den svåraste tapet vi satt upp någonsin, vi börjar få en hel del erfarenhet nu av gamla originaltapeter och helt nya tapeter. Men vackert 50-tal är det. Väggarna får inte bli alltför stormönstrade eftersom här ska upp en hel del på väggarna, både tavlor och böcker.


Jag beställde en liter till av den kulör som använts i de flesta rummen här i Universumet på snickerier. En linoljefärg i specialkulör för inomhusbruk. Det var enkelt eftersom Engwall & Claesson hade kvar mitt receptet i sin receptbank efter alla dessa år. 5-litersburken som inhandlades på 90-talet tog slut här i kammaren. Färgen med de här pigmenten är otroligt lätt att jobba med, att stryka ut. Den täcker bra även vid tunna lager på det sätt som linoljefärg ska strykas på. Den är rolig att arbeta med! Nu har även kammarens dörr- och fönstersnickerier den Universumgröna kulören.

Den jugendgröna originalkulören på snickerierna här i huset målades över med en vit färg någon gång då 70-talet övergick i 80-tal. På socklarna i kammaren gick det lätt att skrapa bort det vita. Där finns originalfärgen kvar, vi målade inte över den. Golvsockeln på bilden är inte borttagen och heller inte färdigskrapad!

Vi lossade fönsterfoder, de undre fönsterbrädorna, taklist och golvsocklar försiktigt för att återanvända dem. Om man hjälps åt med två kofötter går det rätt lätt att få loss snickerierna utan att de går sönder. Ni ser att de gamla plywoodskivorna var spikade mot fönsterfodret som ligger djupare i väggen än skivorna.

Vi salade ut med plywood bakom fodren för att fodren inte ska bli ”insjunkna” i väggen igen. På det sätt vi valde att göra det fick vi en profil till i fönstersmygen (se pilen). Det är en hel del pillriga moment som ska utföras på grund av det.

I och med att snickerierna var spikade med klippspik och inte trådspik gick det också lättare att lossa dem, klippspiken är konisk och släpper lättare än jämntjock trådspik. Vi tog bort klippspiken, rätade ut den om det behövdes, för att använda den igen. På snickerierna skrapades all löst sittande färg bort.

Hur det gick till när vi pappspände skriver jag inget om. Det gick till som när andra rum i huset pappspänts och det finns beskrivet tidigare på bloggen.
Här ligger målade dörr- och fönsterfoder i väntan på fastsättning med uträtade och återanvända klippspikar.


När golvsocklar, dörr- och fönsterfoder spikats på plats var det dags att tapetsera. Tapetens kulör, men särskilt snickerikulören, skiftar mycket allt eftersom ljuset förändras. Man går inte in i samma rum två gånger :-)

Möte murstock och tapet på spännpapp.


Lämna en kommentar

Under ytan


Det fanns inte mycket till tapetrester kvar i kammaren under spånskivorna. Det fanns några små bitar av ett par olika tapeter.
Och en väldigt tjock och styv spännpapp. En sådan som inte går att uppbringa idag.
På bilden ser man även att resvirkesväggen mellan kök och kammare (innervägg) drevats med vitmossa.
Tapetremsan på bilden är nu sparad med beskrivande text på baksidan om var den suttit.


På en del av en innervägg kom lerklining fram bakom spånskivorna, i övrigt timmer eller plywood. Vi beslöt efter moget övervägande att inte ta bort den plywood som var så tätt spikad på ytterväggarna för länge sedan, troligen 1934 eller strax efter. Bakom denna plywood finns lerklinade väggar. Vi spikade ny plywood över den lilla frilagda lerklinade väggytan som kommit fram, pappspände därefter över gammal och ny plywood samt synligt timmer.


2 kommentarer

Pärlsponttaket blankt igen


FÖRE
Taket i kammaren var före ommålning matt och vitt. Färgen är från 70-talet och under den finns originalfärgen. Där spikskallarna finns syns någon genomträngning, kanske av rost.

FÖRE
Färgen satt bra och var inte rollad (halleluja). Vid spikskallarna fanns lite flagad färg så vi skrapade enbart där och shellackerade sen just där och målade över spikraderna. Springorna får vara som de är.

Det här var lättare än att måla kökstaket. Det fick renskrapas då vi arbetade med det, eftersom flagorna var mycket mer utbredda där. För att inte tala om köket på övervåningen där färgen rollats på. Huvaligen! Färgtypen var densamma på alla de nämnda pärlsponttaken.

Jag beställde en kulör lika den som skrapats fram under 70-talsfärgen. Vitt vill jag inte ha.

EFTER
Efter ommålning blev det så här. Det är härligt med blankt innertak. Det kommer att bli något mattare med tiden men aldrig lika matt som 70-talsfärgen.

För att förhindra att bjälklagets sågspånsfyllning kommer ner vid mötet mellan vägg och tak (det är just där sån´t har hänt vid stark blåst) har spännpappen dragits upp och vikts mot taket ett par centimeter. Sedan spikades de gamla taklisterna, målade i takfärg, tillbaka. Vi målade taket innan väggarna pappspändes, inte tvärtom som kan tro av bilden.