Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


Lämna en kommentar

Landsbygdsdrömmen förverkligad

Tänk, när jag flyttade från huvudstan ut på landet under andra halvan av 1990-talet var internet en rätt ny teknik. Det gjordes reklam i papperstidningar och tidskrifter för att arbeta från landet med bild på en kvinna/man som liggande i en hängmatta knappade på sin laptop under ett fruktträd :-) Jag köpte en Macintosh PowerBook, skaffade ett abonnemang för fast företagstelefon med fax (den tekniken var ännu inte utagerad) och startade ett företag. E-post var relativt nytt, jag ordnade ett internetabonnemang och mejlkonto. Inte långt därefter köpte jag min första mobiltelefon.

Bild från nätet.

Under första året satt jag i drängkammaren och arbetade. Det var helt i sin ordning och på vintern började jag arbetsdagen med att elda i gjutjärnskaminen. Det blev rejält varmt och skönt där inne ganska snart.

När vi under sommaren skulle ha släkten på besök passade drängkammaren bäst som gäststuga. Jag flyttade till köket på övervåningen i bostadshuset. Där trivdes jag sisådär då ytskikten inte var de jag önskade mig och jag hade andra planer än att ändra dem just då, ville vänta med beslut tills jag visste säkert vilken tapet och vilken snickerikulör jag skulle välja. Det var helt rätt tänkt vet jag nu. Utsikten genom det spröjsade fönstret med nio rutor var dock fin med djurlivet utanför: ekorrar som smaskade på lärkkottar, småfåglar, harpaltar som lekte i bland maskrosorna på vallen, rådjur och någon älg som stövlade förbi någon gång. Det var något helt annat än vad jag vant mig vid i stan innanför tullarna. När vi hade besök från Costa Rica (med sitt fantastiska djurliv) förundrades min väninna när hon såg rådjur på rätt nära håll – något riktigt exotiskt för henne.

Att arbeta i köket där uppe på övervåningen var inte att tänka på i längden. Att flytta arbetsplatsen till hönshuset slog mig först när jag såg förbi det läckande taket, nerfallna sågspånsisolering, betonggolvet och det låga undertaket och fasadplåten från 70-talet. Huset var trist och gick från början under radarn. Byggnadsvård blev det, arbetsplatsflytt likaså och ateljén invigdes. Det var det bästa som hänt här efter att vi ordnat wc inne i bostadshuset samt rinnande varmt och kallt vatten i köket. Innan dess levde vi med utedass och vatten i hinkar som bars in i köket. Det där gammaldags levnadssättet var oerhört nyttigt och intressant för att kunna förstå villkoren för de människor som en gång levde sina liv här. Sen dess har mycket annat hänt men inget som radikalt ändrat vår livsstil här.

Vi räddade ett ödehus, en ödegård. Det har fått ta sin tid med byggnadsvården. Vi har inte följt de välvilliga råd som vi fått om att räta upp skevheter, använda moderna färg- och byggmaterial, alltså uppdatera huset till något det aldrig har varit. Ibland har det inte synts att vi lagt ner arbete och energi på något och det kan ju upplevas som surt när det inte märks vad som gjorts och man får frågor om ”när ska ni åtgärda det där” ställs ;-)

Har ni också förverkligat en dröm om livet på landsbygden eller tvärtom – livet i en stad?


5 kommentarer

Midsommarsysslor

I söndagseftermiddag var tiden inne, jag var redo att tjära magasinets portar och måla lagår´ns gavelspets rödare. Resultatet syns på bilden. ”Halvan” passade på att kolla tegelpannorna.

2017

Så här såg det ut sensommaren 2017 då jag valde att enbart bättringsmåla de röda vindskivorna på gavelspetsen. Mrs Universum har en stor motvilja mot att verkligheten ska se alltför perfekt och maskintillverkad ut. Den färg som syns där är troligen från 1950-talet och har patina. Nå, förändringens tid var inne i söndags ;-)

Stryker uthusdörrarna med trätjära gör jag med några års mellanrum. I år beslöt vi att ta bort de plåtar som portarna försetts med nertill då magasinet plåtades in på 70-talet. (Fasadplåten tog vi bort för länge sen). Innan tjärningen gjordes skrapade och målade jag dörrfodren med en omgång svagt bruten linoljefärg. Var det alltför klåfingrig?

I samma ögonblick som sparkplåten försvann insåg man att ytterligare jobb, jobb, jobb skapades. Och man förstod varför plåten troligen sattes dit. Den ena porthalvan var rutten nertill på tre av de fyra brädorna. Dörren måste lagas innan den tjäras. Eftersom jag inte har några problem med lappat och lagat kommer det att bli bra. Men det görs inte på studs eftersom det finns annat som redan ligger före ”i röret”.

Ena poren blev i alla fall tjärad igen. Det luktar gott!

2019

Här anar man plåtskoningen på portarnas nederdel och man ser hur den gamla horisontella foderbrädan såg ut. De lodräta brädorna byttes och målades vita år 2000 och de hade hållit sig bra men fick ändå en tunn strykning med vit linoljefärg nu.