Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.

Raka kanter, skarpa gränser

3 kommentarer

Det var alltså dags att kantskära grusgången igen. Det drog ut på i tid men totalt avsatte vi bara tagit ett par eftermiddagar. Grusgången har minskat i bredd sedan 2003, den är bara kantskuren en gång sedan dess men krattande och skyfflande och lite plockande av gräs nu och då har vi gjort hela tiden.  Nu var det dags för kantskärning…

Jag börjar med att visa hur det ser ut nu då det är klart. Vilken söt liten stuga vi bor i. Tegel på taket gör mycket till den känslan, grusgången kanske också. Har förstått att en grusgång hör till Sörmlands stugor och bondgårdar. Är själv inte alls uppväxt med prydligt grusade ytor. När man ser huset med tegeltak och sen när grusgången  krattas blir sinnebilden att här bor ett gammalt par, tanten har nog grått hår och knut. Kanske blir det så framöver men vi är inte där än… Någon svensk Tasha Tudor blir jag hur som helst inte :-)

Här är påbörjat jobb. Gruset är bortkrattat från kanten, kantskärningen utförd. För att inte förta oss började vi med ena sidan av huvudgången och fortsatte med den andra efter några dagar. Vi har grus runt hela bostadshuset.

Men för att börja från början så startade vi med att slå ett snöre mellan tältpinnar. Det gick att känna var gruset låg under gräskanten.

Så här ser kantskäraren som Halvan använder. Det är så mycket lättare att göra jobbet om det är genomfuktigt i marken så tidig vår eller höst passar bäst om man inte vill förta sig.

Jag kommer efter med en spade med rak nederkant tillika rak överkant för att kunna sätta träskon där och trycka till.

Tuvorna slogs av och jorden siktade vi för att ta tillvara på gruset för återanvändning.

I ”diket” som bildas längs kanten stoppade jag tillbaka lite stenmjöl som fanns lagrat. Sen gick vi myrsteg med träskor för att stampa ihop det. Sen krattade jag tillbaka gruset mot gräskanten. Är stenmjölet hårt packat är det svårare för växtligheten att få fäste.

Så här ser det ur nu. Tydliga materialmöten är fint. Vi är nöjda och glada.  Ni ser väl vackermossan i gräsmattan. Gillar!

Min otrolige äkta hälft brukar kratta grusgången nu och då, kanske var fjortonde dag under sommaren. Men i år har det fått stå över. Krattningen är en intrikat procedur med ett vackert mönster som krattas i en given ordning. Jag har i alla dessa år tänkt rita ner i vilken ordning det görs som dokumentation. Den dag jag gör det lovar jag att det ska bloggas.

.

.

Författare: MrsUniversum

Mrs Universum lever nu, blickar bakåt, tänker framåt. Tycker inte nödvändigtvis att allt nytt är bra. Tycker inte heller att allt gammalt måste vara bäst :-)

3 tankar om “Raka kanter, skarpa gränser

  1. Så fint och prydligt! Verkar som en trevlig sysselsättning. Jag minns gruset på mormors tomt i Sollefteå. Det var så obekvämt att gå på, gjorde ont när man var barfota,och man fick liksom hoppa snabbt över det för att komma in i huset. Väl där, gällde det att undvika plåttröskeln till altanen, som kunde vara brännhet. Det har jag inte tänkt på på mååånga år!

    Gilla

  2. Vilken utförlig bloggpost! Vi har ett sommarhus på Gotland där kanterna borde styras upp. Tack för inspel!

    Gilla

Tyck till om du vill!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.