Mitt Universum

Om byggnadsvård med kulturhistoria.


6 kommentarer

Solrosvärme


Kakelugn med jugendslingrande solrosor.
Jodå, så kan man också göra.

Än behövs värme. Men den 6 juni planterade jag ut de dahlior som jag satt ner i kruka för några veckor sedan och även de som legat torrt och mörkt under hela vintern. Dahliasortimentet som odlas ökar hela tiden ska ni veta. Samma dag sådde jag i kökslandet – det är ovanligt sent men jag ser fram emot en grönskande och prunkande odling så småningom.

I samma veva togs äntligen innanfönstren ut. Det har varit kyligt länge nog men nu ville jag kalla fram sommaren.  Jätteskönt att det är gjort.


1 kommentar

Inspiration, tankar, frågor…



Besökte fem museer i Kristi Himmelsfärdshelgen. De hade olika inriktning, från kulturhistoriska miljöer och arkeologi till modern konst. Det var helt fantastiskt inspirerande. Mitt märkliga urval av bilder kommer från ett av dem.

Vid den nedersta sticket, som är sisådär 200 år gammalt, vid namn ”Wid ett Calas hos Mamsel Wahlund den 12 juni 1813”  stannade vi och frågade oss: Var  finns mamsellen???   :-)


2 kommentarer

Curtain wall

En modig konstruktion från 20-talet: bärande konstruktion av armerad betong med en klimatskyddande skärmvägg av glas utanför. Nu på UNESCOs världsarvslista.


Vissa fönster är öppningsbara med hjälp av ett intrikat maskineri och rekonstruerande byggnadsvård.


Lämna en kommentar

Förändring på gång



Dom försvinner i allt större grad, de där eternitklädda små husen. Här är ett som jag kört förbi ibland men sällan på morgonen med sol på gatufasaden. När jag nu passerade rätt tid på dygnet såg jag de ursprungliga ägarna verkar ha sålt sin bostad. Borta var de kopplade fönstren med engelskt röda bågar, nu bytta till de fönster med grova karmar som syns på bilderna ovan.

Hoppas innerligt ändå att eternitplattorna får sitta kvar, det finns annat att ta tag i för att få ett fint hus som det är härligt att komma hem till.  Om den brunbetsade altanbyggnaden mot skogen försvann skulle huset bli finare till exempel. Har man eventuellt behov av större yta brukar de här enkla och tydliga 50-talshusen vara lätta att bygga till på ett oförstörande sätt, inte genom förlängning av huset i nockens riktning och inte genom en tillbyggnad i vinkel med sadeltak. Nej, det kan bli mer raffinerat än så. Ändå kan huset behålla sin 50-talskänsla samt ursprungsdelens eternitfasad. Det är ju först när eternit rivs eller sågas i som farliga fibrer frigörs. Annars är den hur bra som helst.

På ena gaveln fanns ett av de ursprungliga röda fönstren fortfarande kvar. Så mycket smäckrare det är än de nyligen bytta!