Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


Lämna en kommentar

Asfalt vs grus

På bilden syns en nyasfalterad grusväg (asfalterad 2016) i början av maj 2017, ett halvt år efter utförandet. Att växtkraften hos vissa växter är stor vet vi men det är också så att om underarbetet är undermåligt blir följden denna:

Maskrosor och tistlar vill upp i solljuset och tar sig igenom den nyasfalterade ytan med lätthet.

Försök att få bort växterna gjordes senare under 2017 med handkraft samt genom att bränna. Resultatet är klent, växterna vill upp igen. Så här ser det ut i april 2018:

I november 2018 har asfalteringen lagats. Vi får se hur det går med det framöver:

Innan beslutet om asfaltering togs, inlämnade en medlem i vägföreningen en motion om att bevara den slingrande grusvägen grusad för den kulturhistoriska upplevelsens skull. En motion helt i min smak, grusvägar passar mig. Längs vägen bor 3-4 bofasta samt 5 sommarstugeägare.

torshalla-st-olofsgatan
Kullerstenar är en vacker gatubeläggning i städer där man vill frammana historien. Denna gata är fortfarande kullerstensbelagd. Till min glädje.

Annonser


9 kommentarer

Vad skog kan vara




Hur välgörande är inte naturen, och därmed skogen? Samtidigt får vi larmrapporter om hur natur skövlas. Som skogsägare skulle jag önska mig fler kvinnliga skogsägare att diskutera skogsskötsel med. Jag vill slippa trakthyggen/kalhyggen/kalavverkning/slutavverkning. Det finns andra metoder men virkesuppköparna ser gärna den typen av skogshantering eftersom den är så rationell. Förmodligen ses jag som oförnuftig. Men för mej är skogen lika mycket en stor naturpark vilket är en väldigt irrationellt synsätt ur snäv ekonomisk synvinkel.

 

Du vet också
att närmast människan står trädet
och alla vet vi
att i dess årsringar ligger folkvisor lagrade.
Samtal med träd hör därför till det möjliga.

Lennart Sjögren.


Lämna en kommentar

Tableaux


Det är fest vid Gustav III:s paviljong i Hagaparken. Det är 1700-tal. Paviljongen ritades av Olof Tempelman och uppfördes 1787-1792. I bakgrunden pelousen och Koppartälten.


Samtidigt på landsbygden vallar två pigor hem korna för mjölkning, getterna följer också med.

Så kan stad och landsbygd levandegöras i miniatyrformat.


4 kommentarer

Rätt modern tvättmaskin



En handdriven tvättkula hittade jag på Vallby friluftsmuseum. Den perforerade kulan öppnas, tvätten stoppas i tillsammans med något slags tvättmedel, kanske björklut, kulan stängs. Vattnet värms i grytan som man eldar under. Sen är det bra att veva runt så tvätten bearbetas.


En tvättklocka är en enklare variant av tvättredskap.

Jag är mycket förtjust i att få mer kunskap om hur tvätt gick till förr i tiden. Tvättsätt har förändrats över tid även före tvättmaskinens intåg. Många friluftsmuseer har någon form av tvätterihistoriska föremål och apparater. Under hela mitt liv har syntetiska tvättmedel funnits, exakt hur man tillverkade tvättmedel förr har jag endast läst mig till.

Men undrar om inte Hagalunds tvätterimuseum i Alby drivit det hela längst som visar hur tvätt gick till under olika årstider genom att hålla bykdagar. Under 2018 bjuds in till isbyk, vårbyk, kvällsbyk och byk i lövsprickningen, höstbyk och även novemberbyk. Utöver detta Konstbyk, i år med temat ”Penningtvätt”. På tvätterimuseet får man reell kunskap om hur apparaterna användes och får information om mycket av det som hörde till tvätt. Någon tvättkula minns jag dock inte att jag sett där.