Som älskare av snö, vinter, kyla, mörker upplever jag gärna detta norrländska landskap i stället för att åka till sydligare breddgrader. Det bara är så för min del.
Kategoriarkiv: Utanför mitt Universum
Punsch till jul
Vi gör ett besök i boktryckarbostaden, en av Skansens alla underbara miljöer. Det är 1840-tal och i köket ska en skål med punsch tillredas för julkalaset som börjar med mingel. Ingredienserna arrak, socker, citronsaft, vatten och te finns framme för att blandas till. Te var en dyrbarhet här i landet vid den här tiden. Därför förvaras det i ett skrin som kan låsas.
Julkalaset med mat vid dukat bord hölls i salen. En soffgrupp med sötsaker att avsluta middagen med står uppdukade på ett pelarbord i samma sal.
Det är inte många kulturhistoriska miljöer som går upp mot Skansens iscensättningar och levandegöranden inför julen. Det ska vara Västanfors hembygdsgård då, den dagen julmarknad pågår…
Pepparkakshus
Små enkla hus tätt tillsammans på en ö, eller en by i Dalarna. Vi har fått nog av staden under pandemin och väljer en lugn plats, men med grannar nära till hands!
Själv gillar jag bidrag #75 därför att det är så fritt från färger och svulstiga former, ingen kristyr och bara små hus. Inga skyskrapor, ingen fasadbelysning, ingen bjärt kristyr. Bara bäst!
ArkDes pepparkakstävling pågår. Sista dagen att rösta är den 16/12.
Jul i professorsbostaden
Walmstedska gården i Uppsala stod igår för uppvisning av en traditionell jul i högborgerlig miljö på 1800-talets andra hälft. Kan tilläggas att det är före elektrifieringens tidevarv.
Gediget 1950-tal
Jag återkommer till de här svenska stensorterna – Kolmårdsmarmor och Brännlyckan. Så vackra. Snart ska byggnaden, där de här gedigna materialen finns, rivas. Tomten ska ge plats för ett nytt polishus.
Ek och gult tegel är likaså både svenska och gedigna material. Därför undrar jag över hur rivningen i Västerås kommer att gå till. Ska allt krossas till fyllningsmassor eller kommer en selektiv rivning att genomföras där de fina glaspartierna, beslagen, fönsterbänkarna, trappstegen, radiatorerna mm blir hållbart återbrukade? Jag vågar inte tro att det är så det blir.
Kolmårdsmarmor & Brännlyckan
Hur tjusigt och gediget är inte sten som byggnadsmaterial. Det går inte att sluta tycka om de här ytorna. Här är sten som fönsterbänk och som trappsteg.
Minnesvärt
Idag, på Alla Helgons dag, väljer jag foton från en kyrkogård S:t Petersburg som visar en gravvård av det mer annorlunda slaget. Någon, troligen en man som var elingenjör inom starkström/eltekniker/elektricitetsivrare ser ut att ha dött 1935 då elektricitet fortfarande var något modernt och nytt.
Eftersom texten är skriven på ryska med det kyrilliska alfabetet som jag inte läser, är det otydbar för min del men så mycket förstår jag att han säkerligen var stolt över sitt banbrytande yrke och är hågkommen med en symbol för elöverföring, en kraftledningsstolpe i fackverksteknik. Ett nytt levnadssätt kom till genom denna elektricitet, en förbrukningsvara som de flesta på Jorden numera knappast kan leva utan.Vi är så beroende av elektricitet – i alltför hög grad tycker jag.
De gravvårdar som vi här i Universumet vårdar är av sten och lägre.
Sirligt smide
Vackert smidesarbete i skranket vid Gyllenhielmska gravkoret i Strängnäs domkyrka. Smidesmästare var Jöran Möller 1650.
Asken ”Turisten” av bleckplåt
Visst är det väl trevligt med plåtaskar och plåtburkar! Detta är en plåtask med motiv från Malmö. Askens mått är 10x15x3,5 cm. På askens sidor visas hamnen, ångfärjan, hotell Kramer, Centralstation, hotell Horn, Stortorget med Rådhuset samt Kungsparken.
Från tidigt 1880-tal till 1902 hette hotellet Horn, från 1902 hotell Savoy. Hotell Kramer uppfördes 1875 – 1878. Asken är tillverkad av AB Bleckvarufabriken i Lund som grundades 1890. År 1918 slogs företaget ihop med två andra och företaget PLM bildades. Asken bör då vara tillverkad någon gång mellan 1890 och 1902. Hade Malmö något stort evenemang eller jubileum vid den tiden? Kan det ha varit Nordiska industri- och slöjdutställningen (Malmöutställningen 1896)?
Det är oklart vad asken ursprungligen innehöll. Cigarrer säger en källa på nätet. Asken är plomberad med en röd klisterlapp med initialerna CA eller AC.
Bleckplåtsasken har till hört någon av mina släktingar och hör inte hemma i Universumet. För mig är det viktigt att hålla isär detta.
Färg mot fall
Tänk om jag hade en plats att utforma ett sån´t här trappräcke, då skulle jag apa efter. Roligt, glatt, vackert, tydligt, säkert.
Tre arbetarbostäder
Bilderna visar lägenheten från 1942.
Av en tillfällighet hittade jag ett litet trevligt museum – Arbetarmuseet Gråbo i Karlskoga. Jag skulle på en dagstur till de trakterna i augusti och tack vare att jag studerade Upptäcktsresan 2021 och broschyren med Museiguiden arbetslivsmuseer fann jag pärlan. I museet finns tre arbetarlägenheter inredda – från 1885, 1918 och 1942. Inför besöket insåg jag att fotograferingsapparaten förargligt nog var glömd hemma. Bilderna ovan, från 1942 års bostad, är hämtade från Internet (Svenskt kulturarv och Tripadvisor.se)
I det här köket från 1942 var linoleummattan på köksgolvet fäst i många mindre bitar med mängder av nubb. Det har jag aldrig sett tidigare och jag funderar över autenticiteten. Lade man linoleummattor så eller var den senare lappad och lagad? Lägenheterna är inredda till museum i efterhand, golven har varit uppbrutna berättade en av museivärdarna och då jag undrar var man fann förlagan? Hur som helst hade jag en trevlig timme i det sevärda museet.
Abandoned Houses
Det finns många övergivna hus i Europa. I Frankrike och Italien står slott, herrgårdar och även hus i små städer tomma. Till och med hela byar söker nya invånare.
En våg går genom Europa där man gärna vill se de övergivna husen i brukbart skick igen. I Sverige har vi hakat på eftersom det även här finns övergivna bostadshus på landsbygden.
Ja, övergivna hus finns inte enbart Europa, utan i hela (väst)världen. I USA och Japan står tomma bostadshus och väntar på att bli omhändertagna. På instagram finns än fler exempel. Jag följer några konton med övergivna hus i Ryssland, så vemodigt vackra.
Förfallna ödehus har uppstått till följd av urbaniseringen. Numera bor fler människor i städerna än på landsbygden. Kan och vill vi att utvecklingen ska vända…?
Ett övergivet och öde hus i Sverige fångat av Lars Lerin.
Överallt kan man läsa om ödehus numera, om kommuner som inventerar sitt bestånd av obebodda hus. Javisst, flytta ut från stan så landsbygden kan leva vidare. Och håll landsbygden snygg, fri från bilvrak och sly, behåll eller utöka den knappa service som fortfarande finns.
Senaste numret av tidskriften Bygd & Natur 2/2021 har hakat på med temat Ödehus. Tidskriften ges ut av Sveriges Hembygdsförbund. Själv skulle jag mer än gärna se en levande landsbygd igen och mer än gärna i norra delen av landet. Det mesta jag ser om ödehusräddare handlar om hus i södra och mellersta delen av landet upp till och med Hälsingland.
Mitt Universum 