Mitt Universum

Om byggnadsvård med kulturhistoria.


1 kommentar

700 år – en ärevördig ålder

Torshälla

Vy över Torshälla. Träsnitt av Wolfgang Mehler 1966.

Den här lilla staden fick sina stadsprivilegier av kung Birger Magnusson den 24 februari år 1317. Alltså fyller staden 700 år detta år, 2017. Det tänker man fira. Välkomna hit, här finns både fornborgar och äldre bevarade byggnader och gator på åns västra sida med Rådhustorget,  samt det nya folkhemstorget Östra Torget på åns östra sida med Konsum och byggnader från 40- till 70-talet. Torshälla hade sin storhetstid som handelsstad, stapelstad, under 1600-talet. Sedan kommunreformen på 1970-talets början ingår den lilla staden i Eskilstuna kommun. Avståndet mellan dessa centra är 7 km. I Torshälla finns gästhamn, man kan nå stan från Mälaren. Här finns Ebelingmuseet med Allan Ebelings olika konstuttryck, men även tillfälliga konstutställningar.

Bergströmska gården är en kringbyggd borgargård, nu hembygdsgård, och ett minne från den agrara tid då man hade kreatur inne i staden. Rummen och interiörerna är välbevarade. Det finns en tillhörande stor kålgård/trädgård kallad Mormorstäppan på andra sidan den smala gatan varefter mangårdsbyggnaden vetter. Bergströmska gården är den enda gården som klarade sig undan stadsbranden 1798. Hembygdsföreningen S:t Olofs gille har livlig aktivitet.

Den gamla kronokvarnen vid Kvarnfallet från 1620-talet är numera byggnadsminne och folkbibliotek.
torshalla-kyrka-fore-branden
Kyrkans äldsta delar är från 1100-talet. Det nuvarande trappstegsformade tornet utformades efter ett åsknedslag. Ett fotografi från 1866 visar kyrkan före åsknedslaget med påföljande brand 1873 då tornspiran förstördes. Rådhuset syns mitt i bild och kronokvarnen, nuvarande biblioteket, skymtar till höger i bild. Fotot är taget från Holmberget, en fornborg som blev park vid förra sekelskiftet. Till valborg öppnar restaurangen på dess krön.

.

 


Lämna en kommentar

Ovan valven

ovan-valven
klockbock_-spar-efter-bilan
romfartuna_kyrka
För tre år sedan klättrade jag i kyrktornet på Romfartuna kyrka tillsammans med andra med intresse för byggnadsarkeologi. Kyrkan byggdes troligen i början av 1300-talet och med hjälp av dendrokronologi har äldsta takstolarna daterats till vinterhalvåret 1306-1307.

Första gången jag besökte kyrkan var en sommardag då åskmolnen hade hopat sig. När blixten slog ner i spiran sprutade det eldstrimmor ur kontakten i långhuset där jag stod. Åskledare fanns och ingen eldsvåda uppstod. En liknande spira som den här fanns på Torshällas medeltida kyrka före 1873. Då slog blixten ner i den 102 meter höga spiran som tog eld. Torn, spira och kyrktak förstördes den gången av lågorna.

Våra kyrkobyggnader är riktiga kulturskatter.  Att klättra på kyrkvindar är väldigt lärorikt och uppiggande, det har blivit ganska många under årens lopp. Arkitektyrket är väldigt intressant vill jag påstå.
tak
Sån´t här kan man också få se.


Lämna en kommentar

Kul tur

ratt
en-ratt
En biltur att minnas. Arboga var målet. Vid bakrutan låg tidskrifter från 1938, av samma årgång som bilen. Det var en helhetsupplevelse.

Tänka att kunna ta med sig sin renoverade pärla och kunna diskutera åtgärder,  problem och reservdelar med andra ”nördar” med föremålet för omsorgen i sin omedelbara närhet. Det är svårt för byggnadsvårdare att göra så. Men de filosofiska frågeställningarna är likartade.


2 kommentarer

Kvistförslag

korsbyggnad-kvistforslag
Detta är en traditionell timrad korsbyggnad, ett landskapshus. Till den finns en stor oproportionerlig tillbyggnad längs hela framsidan men den visas inte här. Familjen som kontaktade mig om detta ville ta bort tillbyggnaden. Omgivande landskap var underskönt.
Mitt diskussionsunderlag för en ny farstukvist (eller kalla det glasveranda) syns på fasadritningen. Det som fanns att utgå från, förutom den befintliga timmerhuset,  var den ockragula pardörren. En planritning och ytterligare en fasad hör till förslaget. Det var ett trevligt uppdrag och jag blev insatt i byggnadsvårdarens tillvaro och svårigheter i en annan del av landet. En bra diskussion startade med denna skiss – om materialval, om funktioner, levnadssätt, om landskapsvård. Det är dock ingen byggritning, man bör ha mer underlag för att sätta igång ett byggprojekt som detta.

Under året som gick hade jag uppdrag från olika landsändar att skala bort sentida tillbyggnader och rita något smäckrare. Allt för skönhets skull.

.


Lämna en kommentar

Ljus och mörker

raa-forskola_-foto-ole-jais-nielsen
Råå förskola. Foto Ole Jais-Nielsen. Ansvarig arkitekt: Dorte Mandrup, Dorte Mandrup Arkitekter. Byggår: 2013.

Råå förskola i Helsingborg vann Träpriset 2016 och var nominerad till Kasper Salin-priset 2016. Bilden visar hur utebelysningen ordnats på denna fasad – nedåtriktad lågt placerad armatur. Så lagom för att även kunna uppskatta mörkret. Att kräma på med massor av lux innebär att mörkret blir mörkare eftersom man bländas av belysningen.