Var hälsad sköna vår…
Kategoriarkiv: Uppvärmning
Vedleverans
Snö är bra till mycket…
…till exempel för att skotta upp längs krypgrunden av huggen granit för att få ännu mindre golvdrag. Det är ett utmärkt gammalt knep, ett ”husmorstips” till husägare med fina gamla bostadshus! De få som ännu finns kvar i landet, endast 20 % av alla bostadshus i Sverige är byggda före 1920. Endast 20%.
Då kommer jag osökt att tänka på hur vi har det med släktgårdar? Finns din mammas födelsehem kvar? Pappas? Mormors? Morfars? Farmors? Farfars? Och ännu längre tillbaka: t ex morfarsfars eller farfarsmors? Vet du ens var de bodde? Eller hette? Äldre bostadshus finns det inte alltför många kvar av i landet Sverige mycket på grund av att folkhemmet ville vara så ”moderna” och det sitter i. Och numera vill väldigt många bo i städer. Att hus finns kvar i släkten är inte alltför vanligt.
Rikedom
Att ha ett energifyllt förråd idag är ingen självklarhet då elektricitet ger uppvärmning för de flesta. Tänk när uppvärmning av hus enbart bestod av brasor eldade med ved – hur rik var inte den som hade minst ett års torr vedförbrukning under tak. Liksom en rejäl gödselstack som garanterade näring till åkrarna till våren och garanterade mjöl till bröd samt foder till kreaturen. Att ha en egen brunn med gott vatten var också rikedom och inte en självklarhet.
Ganska ofta tänker jag tillbaka till den tiden, det är ganska nyttigt att jämföra hur levnadsstandarden har ökat och hur lätt människan anpassar sig till högre standard utan att reflektera.
Apropå vedvärme – eftersom vi eldar mycket med ved under kalla årstiden behövs inget skydd över skorstenen. Skulle huset stå öde blir förhållandena annorlunda.
Det som gör mig glad
Hur glad är jag inte över att originalfönstren finns kvar här i huset. De ger en helt annan stämning än moderna fönster som kan ha lösa ”spröjsar” och helt plana, tjocka, känslolösa rutor av floatglas, kantiga och klumpiga karmar och mittposter
Samtliga fönster på vår gård har vi gått över och ”fönsterhantverkat” själva med eventuell lagning, kittning och målning med linoljefärg. Det har tagit sin tid och fortfarande är fyra fönster på uthusen kvar att åtgärda men de ska absolut inte bytas ut.
Sommarprocedur
På nationaldagen, lördagen den sjätte juni, som i år var regnig dag, tog vi ut innanfönstren på bottenvåningen. Det är en procedur, en rit, som alltid gör mig glad för det är så underbart att kunna höra fågelsång, lövsus och flaggans fladdrande i vinden igen efter vinterns värmebesparande dubbla fönsterbågar. På övervåningen åkte vinterbågarna ut i förra veckan.
Dessutom får krukväxterna så mycket mer plats att bre ut sig i djupled nu. Och sedan några veckor tillbaka kör vi med öppna dörrar hela huset som nu är samma tempererade zon. Att ha den här skillnaden mellan vinter och sommar är väldigt trivsamt.
En fin detalj
Spjälltofsar i var ände av spjällkedjan hör till kakelugnen och är en trevlig detalj. Kedjan är till för att reglera spjällets öppning och stängning. Här på övervåningen är lågt i tak och ett spjällband blir alldeles för långt, det når nästan ner till golvet – så mindre spjälltofsar i mässing är grejen!
Ett sätt att torka tvätt
Sedan många år har vi två krokar uppsatta i taket ovanför kaminen. De kom upp igen efter att kammaren byggnadsvårdats (men kom inte med på bilden).
Krokarna är skruvade där med avsikt att hänga blöta plagg på tork när det är lite mer bråttom än annars, särskilt vintertid. I tvättstugan har vi varken torktumlare eller torkskåp, tvätten torkas i utrymmen med utomhustemperatur (alltså frystorkning vid minusgrader) eller sommartid på tvättlinor under äppelträden. Vi försöker leva med få elektriska apparater, precis som man gjorde en gång i tiden, och därför är takkrokarna bra att ha ibland för galgar med skjortor eller jeans hängda direkt i en hälla. Krokarna är diskreta när de inte används och stör inte.
Vi uppskattar detta enkla liv och upplever det inte som låg standard eller att något försakas.
Krokarna är av typen ankarkrok tillverkad av förnicklad järntråd. Modellen är från sekelskiftet 1900. Här i huset fanns många ankarkrokar och andra typer av hängare. De används fortfarande men några av dem, som de här i taket, sitter på en annan plats än ursprungligen.
Eldgaffeln
En eldgaffel är bra att ha när det ska eldas och veden makas om i kakelugnen. Gaffeln står permanent mellan dörren och den runda kakelugnen. Askhinken och askskyffeln tas bara in de gånger kakelugnen askas ur.
Eldgaffeln står på sitt triangulära ställ av kopparplåt i hörnet för att ingen aska från den ska hamna på golvet.
Under vintertid står vedkorgen på andra sidan av kakelugnen. Allt redo för att bringa skön värme!
Vi som använder vedspis
Fortfarande eldas här med ved i kamin och vedspisar. I kakelugnen gör vi uppehåll med eldningen nu när det inte är så kallt ute. Så klart att jag fastnade för ArkDes vinnare i pepparkaksbak 2019 – Brasan. Titta bara hur björknäver och årsringar har illustrerats med glasyr. Och mandelspån illustrerar vedklabbens insida.
Exakt som pepparkaksbrasan staplar vi inte ved när det eldas brasa här i Universumet men väl i fritidshusets öppna spis. Att elda är verkligen en konst som vi börjar behärska efter alla år. Köpta tändklabbar använder vi inte. Tändälgar är till för stadsbor ;-) BJÖRKNÄVER är absolut bästa tändmaterialet. Sen kommer små (späntade) stickor som blir över på vedbacken efter att vedträna travats i den luftiga vedboden. Stickorna plockas också ihop och får ligga luftigt i pappkartonger tills det är dags för användning/antändning. Enkelt och chosefritt
Öppet hus
Husets olika tempererade zoner jämnas ut till jul. Värmen sprider sig i hela huset. Alla dörrar inomhus hålls öppna, bara det ger en fin stämning, annorlunda än övriga vinterdagar då dörrarna till sal och farstu hålls stängda.
Att det ändå ofta blir det gamla slagbordet i köket som fälls ut maximalt, en bordsfilt och den stora vita duken läggs på, och sen kan maten dukas upp där – det är en annan sak.
Huset vinterbonat
I söndags satte vi in innerfönster på övervåningen. Nu är huset helt vinterbonat eftersom vi förrförra lördagen satte fönstren i bottenvåningen på plats. De är större och flera och att ta båda våningarna i ett svep känns lite väl tidskrävande så vi delar oftast upp det på två på varann följande helgdagar. Samtliga fönster tvättas och putsas i samband med insättningen. Det är viktigt att arbetsinsatsen är överkomlig med kaffepausar så att man inte tar ut sig utan tycker det är lika trevlig syssla kommande år.
Att lägga in de färdiga sandkorvarna underlättar väldigt. De ligger torrt och dammfritt under sommarhalvåret och tas fram just när innanfönstren ska på plats. Och just ”korven” med det tyget som syns på bilden är otroligt tacksam eftersom textilen visar sig vara ljusäkta. Likaså är det med tyget Citrus Limon.
Fönsterremsor klistrar vi endast runt det fönster i övre farstun målat med vitt, alla övriga har kulör och vita remsor ses alltför tydligt. Där har tätningslister satts på innerbågarna runt om. Tycker dock mycket om de tips från 1951 som man får i texten ovan.
I helgen tändes första höstbrasan i kaminen. Att sitta vid den och samtala och njuta av stillheten i ett vinterbonat hem är väldans trivsamt…
