Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


2 kommentarer

Tegeltång

I söndags beslöt jag mig således för att måla lagårdens gavelspets med Falu rödfärg. Jag har dragit mig för det förut då jag inte vill att husen på gården ska se ut att vara alltför samtidigt underhållna.

När jag ändå arbetade där uppe med slamfärgning av gavelspetsen tyckte ”Halvan” att han lika gärna kunde inspektera tegelpannorna som ligger över vindskivorna. De med sprickor byttes ut och de ”nygamla” spikades fast. Här på uthusen finns inga vattbrädor utan tegelpannorna rår över vindskivorna och spikas i dem för att inte lyftas av blåsten.

Om någon av de återbrukade tegelpannorna inte passar direkt i storlek är det bra med en tegeltång som kan bita av den del som skaver mot den underliggande.

Bra-att-ha-verktyg. En s k plattång, utrustad med fjäder som man kan klippa tegel och kakel med. Käftarna går aldrig ihop helt, mellanrummet på den här tången är ca 2 mm.


5 kommentarer

Midsommarsysslor

I söndagseftermiddag var tiden inne, jag var redo att tjära magasinets portar och måla lagår´ns gavelspets rödare. Resultatet syns på bilden. ”Halvan” passade på att kolla tegelpannorna.

2017

Så här såg det ut sensommaren 2017 då jag valde att enbart bättringsmåla de röda vindskivorna på gavelspetsen. Mrs Universum har en stor motvilja mot att verkligheten ska se alltför perfekt och maskintillverkad ut. Den färg som syns där är troligen från 1950-talet och har patina. Nå, förändringens tid var inne i söndags ;-)

Stryker uthusdörrarna med trätjära gör jag med några års mellanrum. I år beslöt vi att ta bort de plåtar som portarna försetts med nertill då magasinet plåtades in på 70-talet. (Fasadplåten tog vi bort för länge sen). Innan tjärningen gjordes skrapade och målade jag dörrfodren med en omgång svagt bruten linoljefärg. Var det alltför klåfingrig?

I samma ögonblick som sparkplåten försvann insåg man att ytterligare jobb, jobb, jobb skapades. Och man förstod varför plåten troligen sattes dit. Den ena porthalvan var rutten nertill på tre av de fyra brädorna. Dörren måste lagas innan den tjäras. Eftersom jag inte har några problem med lappat och lagat kommer det att bli bra. Men det görs inte på studs eftersom det finns annat som redan ligger före ”i röret”.

Ena poren blev i alla fall tjärad igen. Det luktar gott!

2019

Här anar man plåtskoningen på portarnas nederdel och man ser hur den gamla horisontella foderbrädan såg ut. De lodräta brädorna byttes och målades vita år 2000 och de hade hållit sig bra men fick ändå en tunn strykning med vit linoljefärg nu.


2 kommentarer

Drippen, dropp

I södra Italien kan man hitta den här typen av takavvattning. Jag blev både hänförd, förvånad och intresserad när jag upptäckte plåtbitarna. Ville förstås veta mer så när jag träffade en äldre arkitekt, kunnig på traditionella lösningar, som kunde förklara hur det hela fungerade på ett understruket tak med munk-nunne-tegel, tecknade jag av lösningen.

Till varje nunnetegel skapas en zinkplåt som böjs och förs in under takteglet. Den skjuter ut en rejäl bit för att regnvattnet ska droppa ner på gatan och inte på fasaden. Takfoten blir alldeles fransigt flikig.

Jag fascineras av äldre och lokala lösningar på ett problem. De är ofta vackra och kräver en stor arbetsinsats. Vilken idé, vilket arbete, vilket underhållsarbete, vilken lycka att ha sett! Så klart är det ett försvinnande sätt att föra regnvatten från ett tegeltak.


4 kommentarer

En hängande ränna

Vi tog en biltur till nya trakter i helgen med en kafferast i vitsippsskogen. På hemväg passerades denna ekonomibyggnad och takavvattningen fångade genast mitt intresse. Hängrännan hänger verkligen ner i sina specialjärn för att inte förstöras av snöras, samtidigt som den gör tjänst vid regnväder,

Stupränna ser och hör jag ofta att man skriver och säger. Då blandar man ihop hängränna och stuprör och det blir ett hybridord som är varken det ena eller det andra. En hängränna löper horisontellt jäms med takfoten (bara en svag lutning) medan stupröret är det som leder vattnet vertikalt från hängrännan ner mot eller i marken. Ibland, som på bilden används inte stuprör.

Själv tycker jag bäst om gamla hus på landsbygden (säg från sekelskiftet 1900 och före dess) när de saknar takavvattning annat än över dörrar. Det var ju så man ordnade för sig innan hängrännor och stuprör blev lättillgängliga och vanliga på marknaden. Har byggnaden bra taksprång, bra och ganska hög stengrund samt gräs eller rabatt längs fasaderna menar jag att det går lika bra utan ränn- och rörsystem. Det passar bättre rent kulturhistoriskt till byggnader från den tiden och bakåt.


Lämna en kommentar

Takmaterial

I senaste numret av Byggnadskultur som kom ut för lite sen, kan man läsa om olika takmaterial.

Där har jag skrivit lite om takspån.
”Den femte fasaden” – lika viktig som byggnadens övriga fasader.
För ett par år sedan skrev jag här på bloggen något om kostnader för olika takmaterial.


4 kommentarer

Flygfän

målade flygfän

moln

Vi var på konsert i Lagerbergs säteri förra veckan. Än en gång såg jag de söta flygfäna som är målade i taket i entréhallen. Det är lågt i tak och för att ge illusion av mer rymd är fåglar, fjärilar och moln målade på duk som spänts i taket. De där molnen är väl också bedårande!?

Det var där jag fick idé till att be min kompis måla trollsländor i min egen farstu.

trollslända1 trollslända2


2 kommentarer

Kontroversiellt om takmaterial

För länge sedan gjorde jag en sammanställning över priser per kvadratmeter av olika takmaterial som normalt används på landsbygden. Om rangordningen fortfarande håller i sig har jag inte kontrollerat men jag förmodar att förändringarna sinsemellan är marginella. Så här blev min sammanställning då. Billigast överst, dyrast per kvadratmeter längst ner på listan.

  • Betongpannor är billigast
  • Trapetskorrugerad plåt
  • Pannplåt, varmförzinkad
  • Sinuskorrugerad varmförzinkad plåt
  • Eternit, fiberarmerad cement, sinuskorrugerad (Cembrit)
  • Trapetskorrugerad aluminium
  • Plåt som försöker likna tegel, ”Plegel”
  • Lertegel, tvåkupigt
  • Lertegel, enkupigt
  • Maskinhyvlad takspån
  • Handspäntad takspån


Spelar takmaterial någon roll egentligen? Foto från denna sida.

Inom de olika grupperna finns undergrupper. Pannplåt kan vara obehandlad eller med färgskikt, likaså är det med sinuskorrugerade cementskivor. Av någon anledning tog jag inte med takpapp som ju är det billigaste materialet och ett material som brukar gillas av byggnadsvårdare och arkitekter, ibland lagd med trekantlister under skarvarna. Inte heller tog jag med falsad plåt som ligger i det dyrare segmentet och där är skivtäckning dyrare än bandtäckning.

Lertegel är mer än dubbelt så dyrt som betongpannor. Varför slängs då fina lertegeltak? Förmodligen för att man inte förstår.
Dessutom finns flera andra rara (dvs. sällan förekommande) material och detaljer som en gång i tiden varit vanliga lokalt och som jag skulle värdera högt ifall jag ägde.

Precis som bostadsort, bostadsområde, storlek på bostad mm är kanske takmaterial också en socio-ekonomisk markör? Du väljer takmaterial utifrån ekonomiska förutsättningar, kunskap och utifrån vad grannar och bekanta väljer. ”Visa mig vilket takmaterial du har på bostaden och jag ska säga dig vem du är” :-) blir en parafras på ”Visa mig din bokhylla och jag ska säga dig vem du är!” Det här är naturligtvis att dra allt till sin spets, att generalisera. Man kan köpa ett gammalt hus och tänka att trp-plåten ska bytas till tegelpannor eller falsad plåt inom några år. Ifall man bygger nytt stämmer resonemanget nog lite bättre.

Byggnadsvård i sig blir med tiden mer och mer en klassmarkör, byggnadsvård är en insikt som man endera växer upp med, bildar sig inom eller utbildar sig till. Det är sån´t man inte får tala eller skriva om här i landet – klasskillnader finns ju inte här eller… Kretsen byggnadsvårdare har varit ganska snäv men ökar stadigt i omfång och det är väldigt glädjande för oss huskramare. Men byggnadsvård är absolut inte detsamma som husrenovering. Långt ifrån.

 

 


1 kommentar

Skorsten ovan nock

Tittade igenom bilder från förr och ser att i juni är det 9 år sedan de här två glada männen murade om vår skorsten. Foton från den 4 juni 2006.
skorstensmurare
Hasse och Bengt gjorde arbetet med den äran!
skorsten ovan nock
En hel del annat har också hänt exteriört sedan dess. Papptaket på farstukvisten är bytt, den svarta tp-plåten på taket har ersatts med enkupigt lertegel, norrgaveln har fått ny panel för den var otät och skadad, huset är målat med ljusröd slamfärg, ytterdörren har ekådrats, ett lärkträd har kapats, äppelträd har fallit av sig självt och nya fruktträd planterats.

Livet är ständigt pågående.
vy fr taket
Vy från taknocken. Då.


4 kommentarer

Varsamt

Hörni alla huslovers, jag fick ett mejl om en ny interaktiv hemsida. Den är till för alla ni som läser detta och fler därtill. Testa!

”Hej,
Nu finns en färsk webbplats på nätet om hus, ombyggnad och varsamhet www.varsamt.org. Webbplatsen är gjord för att väcka ett första intresse för ett varsamt förhållningssätt. (…) På webbplatsen finns en interaktiv flik ”du väljer” där det är upp till användaren att bestämma hur en villa ska tas om hand. Villans tak, fönster och fasad måste åtgärdas och dessutom ska huset byggas ut. Med hjälp av filmer med en åsiktspanel avgör användaren hur huset ska se ut efter ombyggnaden. På webbplatsen kan man också se olika årtiondens tidstypiska uttryck och utforska 1900-talets trender. Här finns även exempel på hus från 1890- till 1990-talet. Webbplatsen erbjuder även annat för den nyfikna att utforska.
Med Vänliga Hälsningar
Björn Olofsson och Sara Höglund
Husnyckeln – Stiftelsen jamtli”

Det här är något som saknats. Interaktivt, utan pekpinnar men med med en ambition att det byggda kulturarvet ska bevaras. VARSAMT  är avsedd även för alla dem som inte redan anammat att gamla hus och gammal byggteknik är utmärkta. Klicka, läs, fundera, diskutera, sprid!

Alla bilderna är länkade till VARSAMT och hämtade från den hemsidan.

.