Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


Lämna en kommentar

Takmaterial

I senaste numret av Byggnadskultur som kom ut för lite sen, kan man läsa om olika takmaterial.

Där har jag skrivit lite om takspån.
”Den femte fasaden” – lika viktig som byggnadens övriga fasader.
För ett par år sedan skrev jag här på bloggen något om kostnader för olika takmaterial.

Annonser


4 kommentarer

Flygfän

målade flygfän

moln

Vi var på konsert i Lagerbergs säteri förra veckan. Än en gång såg jag de söta flygfäna som är målade i taket i entréhallen. Det är lågt i tak och för att ge illusion av mer rymd är fåglar, fjärilar och moln målade på duk som spänts i taket. De där molnen är väl också bedårande!?

Det var där jag fick idé till att be min kompis måla trollsländor i min egen farstu.

trollslända1 trollslända2


2 kommentarer

Kontroversiellt om takmaterial

För länge sedan gjorde jag en sammanställning över priser per kvadratmeter av olika takmaterial som normalt används på landsbygden. Om rangordningen fortfarande håller i sig har jag inte kontrollerat men jag förmodar att förändringarna sinsemellan är marginella. Så här blev min sammanställning då. Billigast överst, dyrast per kvadratmeter längst ner på listan.

  • Betongpannor är billigast
  • Trapetskorrugerad plåt
  • Pannplåt, varmförzinkad
  • Sinuskorrugerad varmförzinkad plåt
  • Eternit, fiberarmerad cement, sinuskorrugerad (Cembrit)
  • Trapetskorrugerad aluminium
  • Plåt som försöker likna tegel, ”Plegel”
  • Lertegel, tvåkupigt
  • Lertegel, enkupigt
  • Maskinhyvlad takspån
  • Handspäntad takspån


Spelar takmaterial någon roll egentligen? Foto från denna sida.

Inom de olika grupperna finns undergrupper. Pannplåt kan vara obehandlad eller med färgskikt, likaså är det med sinuskorrugerade cementskivor. Av någon anledning tog jag inte med takpapp som ju är det billigaste materialet och ett material som brukar gillas av byggnadsvårdare och arkitekter, ibland lagd med trekantlister under skarvarna. Inte heller tog jag med falsad plåt som ligger i det dyrare segmentet och där är skivtäckning dyrare än bandtäckning.

Lertegel är mer än dubbelt så dyrt som betongpannor. Varför slängs då fina lertegeltak? Förmodligen för att man inte förstår.
Dessutom finns flera andra rara (dvs. sällan förekommande) material och detaljer som en gång i tiden varit vanliga lokalt och som jag skulle värdera högt ifall jag ägde.

Precis som bostadsort, bostadsområde, storlek på bostad mm är kanske takmaterial också en socio-ekonomisk markör? Du väljer takmaterial utifrån ekonomiska förutsättningar, kunskap och utifrån vad grannar och bekanta väljer. ”Visa mig vilket takmaterial du har på bostaden och jag ska säga dig vem du är” :-) blir en parafras på ”Visa mig din bokhylla och jag ska säga dig vem du är!” Det här är naturligtvis att dra allt till sin spets, att generalisera. Man kan köpa ett gammalt hus och tänka att trp-plåten ska bytas till tegelpannor eller falsad plåt inom några år. Ifall man bygger nytt stämmer resonemanget nog lite bättre.

Byggnadsvård i sig blir med tiden mer och mer en klassmarkör, byggnadsvård är en insikt som man endera växer upp med, bildar sig inom eller utbildar sig till. Det är sån´t man inte får tala eller skriva om här i landet – klasskillnader finns ju inte här eller… Kretsen byggnadsvårdare har varit ganska snäv men ökar stadigt i omfång och det är väldigt glädjande för oss huskramare. Men byggnadsvård är absolut inte detsamma som husrenovering. Långt ifrån.

 

 


1 kommentar

Skorsten ovan nock

Tittade igenom bilder från förr och ser att i juni är det 9 år sedan de här två glada männen murade om vår skorsten. Foton från den 4 juni 2006.
skorstensmurare
Hasse och Bengt gjorde arbetet med den äran!
skorsten ovan nock
En hel del annat har också hänt exteriört sedan dess. Papptaket på farstukvisten är bytt, den svarta tp-plåten på taket har ersatts med enkupigt lertegel, norrgaveln har fått ny panel för den var otät och skadad, huset är målat med ljusröd slamfärg, ytterdörren har ekådrats, ett lärkträd har kapats, äppelträd har fallit av sig självt och nya fruktträd planterats.

Livet är ständigt pågående.
vy fr taket
Vy från taknocken. Då.


4 kommentarer

Varsamt

Hörni alla huslovers, jag fick ett mejl om en ny interaktiv hemsida. Den är till för alla ni som läser detta och fler därtill. Testa!

”Hej,
Nu finns en färsk webbplats på nätet om hus, ombyggnad och varsamhet www.varsamt.org. Webbplatsen är gjord för att väcka ett första intresse för ett varsamt förhållningssätt. (…) På webbplatsen finns en interaktiv flik ”du väljer” där det är upp till användaren att bestämma hur en villa ska tas om hand. Villans tak, fönster och fasad måste åtgärdas och dessutom ska huset byggas ut. Med hjälp av filmer med en åsiktspanel avgör användaren hur huset ska se ut efter ombyggnaden. På webbplatsen kan man också se olika årtiondens tidstypiska uttryck och utforska 1900-talets trender. Här finns även exempel på hus från 1890- till 1990-talet. Webbplatsen erbjuder även annat för den nyfikna att utforska.
Med Vänliga Hälsningar
Björn Olofsson och Sara Höglund
Husnyckeln – Stiftelsen jamtli”

Det här är något som saknats. Interaktivt, utan pekpinnar men med med en ambition att det byggda kulturarvet ska bevaras. VARSAMT  är avsedd även för alla dem som inte redan anammat att gamla hus och gammal byggteknik är utmärkta. Klicka, läs, fundera, diskutera, sprid!

Alla bilderna är länkade till VARSAMT och hämtade från den hemsidan.

.


9 kommentarer

Kattvindar

Då vi flyttade hit till huset var kattvindarnas innertak, eller som vi säger här – vindskontorens innertak,  klädda med transparent 70-talsplast som började åldras och falla i bitar. Våra kompisar på Storgatan berättade och visade att de täckt sina kattvindstak med tidningar 15 år tidigare. Det fungerade fortfarande bra. Så vi beslöt att göra samma sak.

Tidningarna hade storformat,  inte tabloidformat och det gjorde det mindre pyssligt. Det gäller bara att komma ihåg att lägga dem tvärtemot som man lägger ett tegeltak – börja uppifrån och lägga omlott neråt. Då kan inte eventuellt småskräp ramla ner på golvet. Tidningspapper är hygroskopiskt och ”andas”, vilket är bra. Vi häftade fast tidningarna med häftpistol.

Nu när taket lades om med tegel i somras, fyllde  tidningspapperet sin funktion med den äran. Och bara på några få ställen på sydsidan gick spikar igenom. Dem plattar vi till och slår ner. Tidningslagren har gjort sitt jobb till vår belåtenhet.

Lite lustigt är det att stanna, titta upp och läsa gamla nyheter ;-)

Jag är väldigt förtjust i enkla gamla rum som tapetserats med tidningspapper i svart-vitt, typ förstugor och bagarstugor, något som har försvunnit för det anses för enkelt och billigt. Jag tycker det är vackert. En trend finns just nu där tapeter har tidningstryck, men det är en annan sak.

.


3 kommentarer

Hängrännor in spe

Nu ska jag berätta om detta med hängrännorna och stuprören på huset.

  • taksäkerhet
  • vinkelrännor
  • skorstensbeslag
  • vindskivor
  • vattbrädor
  • fotbrädor
  • nock
  • hängrännor och stuprör

Att byta ut de falsade stuprören med skarpa böjar ville MrsUniversum inte.  Det går inte att få färdigtillverkade stuprör med skarpa böjar i galvaniserat utförande längre. Samtliga stuprör behölls men vi bad plåtslagerifirman byta en hängränna som var gravt sönderrostad på husets ”baksida”. Inga rännor finns längre att köpa färdiga i galvat utförande, endast färdigbelagda ytor och aluzink och aluzink sägs vara svårt att måla. Det blev en ränna med färdigbelagd yta och så utan att vi tänkte till kom en omvikningskupa upp på frontespisens sida, se bilden ovanför. Så vill MrsUniversum inte ha det.

 

Så här ser mötet mellan hängränna och stuprör ut här på gården (där nu avvattning finns). Rent, rakt på, skarpt. Så vill vi ha det framöver också. Här finns ingen omvikningskupa eller vattkupa utan en ränna med nitad stos som träs ner i stupröret.

Vi bestämde att laga de befintliga rännorna från 1924. Är det ett vansinnesprojekt tro?

Halvan klippte till en plåtbit av lagret med gammal galvad plåt. Ett dundermedel som fanns i förrådet från långt tillbaka smetades ut som klister.

Få se hur det sitter framöver…

Ytterligare en mystisk produkt som fanns här sedan länge målades på rännans in- och utsida. Är det en båtfärg tro?

Så här ser anslutningen ut mellan ränna och rör. En nitad stos stoppas ner i röret och ger en pregnant form.

Här är röret som ska sitta på husets framsida i två delar. Rostskyddsmålningen på plats. En strykning med vit linoljefärg från Ottossons gjordes sen på utsidan men det har jag ingen bild på. Vi har inte satt upp dem ännu, det får troligen vänta tills efter vintern. De håller kanske några år och under den tiden förbereder vi bytet till samma utförande och anlitar då ett plåtslageri vi har förtroende för.

Andra gamla detaljer på hängrännorna och stuprören som är fina, är klammer och falsar. Numera kan man få hängrännor upp till 6 meters längd utan skarvar. På 20-talet falsades bitar på mindre än en meter ihop.

Okej, kalla oss idioter, det kan vi ta!  Att prata om det här med våra hängrännor och 100 år gamla fönster med vänner och bekanta är inget vi gör –  förståelsen är inte alltid så stor :-)

Så var det detta med rännkrokarna. Våra hängrännor var fastsatta med den gamla sortens rännkrokar som var vinklade och fästa i takets underlagspanel. Numera ska  rännkrokarna fästas i fotbrädan. Så får det bli eftersom takkonstruktionen nu blivit en annan  – nya krokar men gamla rännor. Alltihop har ju standardiserade format och utföranden som tur är. En variant är också att inte ha några stuprör och hängrännor alls. De kom till först på 1920-talet här på huset.  Undrar just hur ni skulle ha gjort…

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,


5 kommentarer

Trä och tak

Här kommer fortsättning på hur det gick med takets detaljer här i Universumet.

  1. taksäkerhet
  2. vinkelrännor
  3. skorstensbeslag
  4. vindskivor
  5. vattbrädor
  6. fotbrädor
  7. nock
  8. hängrännor och stuprör

Att valet skulle bli trä till vindskivor, vattbrädor och fotbrädor var ingen diskussion om. Brädorna målades nere på marken. På äldre foton kan man på vårt hus se en smal vindskiva som ser ut att ha kapats lodrätt,  vattbräda av trä.

Vindskivan måste göras bredare eftersom det svajande underlaget hade byggts på för att bära teglet. Som man gör i sådana situationer dubblerades vindskivan. Avslutningen av vindskivan kommenteras senare i inlägget.

Här syns skillnaden i bredd på den gamla vindskivan/vattbrädan av bockad plåt till höger och de nya av trä till vänster. Det såg alldeles för tvärt ut att kapa vindskivornas ändar lodrätt, men även som på bilden – kapa dem med vinkelräta hörn. Hur gör man i trakten? Vad kan vi göra för att inte få det att se ut som de nybyggda modulhusen som byggs i tusental? Möjligheterna var inte oändliga (på grund av fotbrädan). Vi gjorde en resa ut i nejden.

De flesta hus har vinkelrätt avkapade vindskivor här omkring. Själv tror jag att det är ett ideal från ett par decennier tillbaka som ligger till grund för detta. Vindskivor och vattbrädor behöver bytas ofta och människan är en varelse som vill förenkla – därför finns dessa rakt avkapade dubbla vindskivor även på många gamla hus. Jag har sett många exempel på andra avslutningar under mitt liv. Men jag kan ha fel.

Här är några vindskiveslut jag fotat från mellersta och nordliga delar av vårt avlånga land. Fantasin och omtanken syns ha varit stor.

Ett problem för oss var att den gamla fotbrädan på baksidan var kvar och hade kompletterats med en ny. Den gamla rådde nedanför vindskivans slut – så vi snedkapade den. Jämför med den översta bilden där detta inte behövdes. Den nedre brädan i vindskivan kapades vågrät som synes, allt för att få den något mer smäcker och det lilla mer bearbetad. På bilderna har hängrännorna inte monterats. Ni ser väl det tjusiga formen på stupröret med falsad skarp böj.

Så här ser vindskivor/hängrännor ut på de kataloghus som byggs idag. Det är bara att googla runt eller se på nyuppförda hus. Den breda vindskivan är kapad i 90 graders vinkel och kragar ut så långt att hängrännan döljs bakom den från gaveln sett. Vid byte av vindskivor på vårt äldre byggnadsbestånd tenderar lösningarna också att bli så här, även om de ursprungligen varit annorlunda utformade, man vill väl hänga med eller så är det enklast för utföraren. På huset ovan förmodar jag att vattbädan är en vit bockad plåt.

Så var det nocken av två hopspikade brädor,  26×170 och 28×145 mm.  För byggarna var det första gången de gjorde en tränock. På bilden syns nocken på frontespisen. Att det varit nock av trä på bostadshuset syns på gamla fotografier. MrsUniversum ville inte ha dessa tjärade, de ska få gråna med tiden.

Det blev inte det möte mot skorstenen jag hade tänkt mej eftersom takunderlaget var tvunget att göras högre än tidigare, än ursprungligt. Nockbrädorna tar i det övre skorstensbeslaget och kunde inte stöta ända mot skorstenen. Lite trist men så svårt att räkna ut i förväg – som alltid med åtgärder i gamla hus. Jag beskriver detta eftersom det kan vara till hjälp för andra som planerar takomläggning – det hade blivit likartat med nockteel. Det är mycket att ta hänsyn till då man byter takmaterial, särskilt  då tjocklekarna på det gamla och det nya taktäckningarna är olika. Men gissa om jag är glad över att detta byte nu är genomfört, det som Halvan gruvat sig för i åratal :-)

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,


2 kommentarer

Takdetaljer

Det finns detaljer på ett tegeltak som kan utformas på så olika sätt och som är viktiga för upplevelsen. Det jag tänker på är:

  1. taksäkerhet
  2.  ränndalar och plåtskoningar
  3. skorstensbeslag
  4. vindskivor
  5. vattbrädor
  6. fotbrädor
  7. nock
  8. hängrännor och stuprör

Materialen brukar vara trä eller plåt. Nu tänker jag berätta något om hur takdetaljerna blev på Universumets tak och jag vill nämna att allt inte beskrivs för att vara någon slags förebild.  Jag vill beskriva detaljerna man bör tänka på, vare sig man bygger nytt eller lägger om ett tak. Det blir detta inlägg och ett par till. Först 1-3, detta med taksäkerhet, ränndalar, plåtskoningar och skorstensbeslag.

En bra lösning för tegeltak är separata taksteg som man hänger över bärläkten. De pressas inte ner på takpannorna på samma sätt som en stege och pannorna knäcks inte av tyngden. På fotot syns också den nya vinkelrännan och skopan som avslutar denna.

TJB:s taksteg användes här på taket. Vi hoppas att taksäkerheten tilltalar skorstensfejaren då han kommer på besök.

Under den trapetskorrugerade plåten fanns en ursprunglig plåt kvar  i vinkeln mellan frontespisens vägg och taket. Den tog vi vara på och återanvände. Den här bilden togs innan vi målade den lodräta plåtdelen mot väggen med falu rödfärg.

Vi valde vattbrädor av trä, här syns en kort en bredvid frontespisen.  Knutbrädorna är inte heller spikade vid fototillfället.

Ränndalen av galvaniserad plåt är under arbete. Mer om detta HÄR.

Skopan blev så här efter att plåtslagaren lämnat taket. Det syns en konstig smet till höger. Knappast falsolja. Varför gjorde  inte plåtslagaren göra hela skopan av en enda bockad plåt? Sundvalls Plåtslageri AB kan jag absolut inte rekommendera!

Skorstensbeslag av galvad plåt fanns på plats allt sedan vi lät mura om skorstenen. Det nedre plåten låg löst för att den skulle kunna lyftas och tegelpannor läggas in under plåten. Mer om arbetet med ny skorsten och beslag HÄR. Det är inte samma plåtslageri som utfört skorstensbeslagen och årets arbeten.  Vi upplevde detta års plåtslageri av ränndalar och skopa litegrann som snabbfixarsorten, utfört av den typ av plåtslagare som bara monterar färdiga hängrännor.

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,