Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.

Blänk

Lämna en kommentar

Knopparna på hurtsen blänker i höstsolen, solens återsken. De är tunga, genomgjutna och jag tycker lika bra om dem nu som då det begav sig. De sitter på ateljéns samtliga lådor och skåpluckor. En gång i tiden satt några av dem i mitt sista kök i Stockholm. Efter kompletteringsköp finns de nu här i Universumets ateljé och blänker funktionalism.


Lämna en kommentar

Rik och trygg

Här i mitt Universum har vi färdigkluven ved som kommer att räcka hela vintern och längre.

Här finns två järnspisar, den i köket nere är No 527  från Skoglund & Olson i Gävle –  i köket uppe finns Nr 4 från Näfveqvarn nära Kolmården. Dessutom finns en kakelugn och en ny kamin med täljsten som ersatte den gamla söndereldade Husqvarnakaminen. Övervåningen inreddes 1924 då de åldriga föräldrarna överlät gården till son och dotter. Den spisen är inte mycket eldad i, sotaren berömmer den eftersom den är så oförstörd. Antagligen åt föräldrarna oftast med barnen i köket nere. De båda gamla dog 1934.

I norra delen av landet brukade de äldre bo i en undantagsstuga på gården. Det är mycket intressant att läsa de kontrakt som upprättades med de nya brukarna, ofta äldste sonen med hustru. De är strikt reglerade där till och med en skjuts till julottan kunde ingå förutom mat, kluven ved och andra nödvändigheter.

Nu när elpriserna kan rusa iväg är det riktigt bra och genomtänkt att elda med ved så mycket som möjligt. Det är bra rent ekonomiskt men även miljömässigt helt okej. På vår gård kan värmekällorna användas för matlagning och uppvärmning. Det är på inget sätt omöjligt att inrätta sitt boende för att kunna hushålla med resurser.

Jag känner mej rik. Och trygg. Och ganska oberoende. Vi har ju även en egen brunn.


5 kommentarer

Levande natur

Allt i det här arrangemanget är levande material förutom svamparna som är gjorda av flirtkulor/flörtkulor med målad hatt. Jag tycker så mycket om de där svamparna som inte är av plast som många dekorationssvampar är numera. Men mest av allt är lavar och mossor fina. Mossorna, som här är gröna, klarar inte av att torka ut, då dör de men lavarna klarar av att torka ut helt.

”Fönstermossor” i form av renlav och islandslav är sen gammalt vanligt att ha mellan fönsterbågarna när man har ytterbåge med lös innerbåge. Det använder jag när andan faller på i fritidshuset. Här är återbrukade lavar som jag tagit bort under sommaren och förvarat torrt för att till hösten fukta dem så de blir mjuka så de formas efter fönsterbågarnas mellanrum.

Det kan man verkligen kalla nature vivante.


Lämna en kommentar

Asken ”Turisten” av bleckplåt

Visst är det väl trevligt med plåtaskar och plåtburkar! Detta är en plåtask med motiv från Malmö. Askens mått är 10x15x3,5 cm. På askens sidor visas hamnen, ångfärjan, hotell Kramer, Centralstation, hotell Horn, Stortorget med Rådhuset samt Kungsparken.

Från tidigt 1880-tal till 1902 hette hotellet Horn, från 1902 hotell Savoy. Hotell Kramer uppfördes 1875 – 1878. Asken är tillverkad av AB Bleckvarufabriken i Lund som grundades 1890. År 1918 slogs företaget ihop med två andra och företaget PLM bildades. Asken bör då vara tillverkad någon gång mellan 1890 och 1902. Hade Malmö något stort evenemang eller jubileum vid den tiden? Kan det ha varit Nordiska industri- och slöjdutställningen (Malmöutställningen 1896)?

Det är oklart vad asken ursprungligen innehöll. Cigarrer säger en källa på nätet. Asken är plomberad med en röd klisterlapp med initialerna CA eller AC.

Bleckplåtsasken har till hört någon av mina släktingar och hör inte hemma i Universumet. För mig är det viktigt att hålla isär detta.


Lämna en kommentar

Farstukvisten då och nu

Farstukvisten/verandan 2017 med 70-talets då moderna rödfärg på räcke och syllar. Allt vitt är linoljefärg.

Genom åren har diskuterats hur vi ska göra med betongklumpen till trappa. Ska den rivas och bytas ut mot trä? Den göts omkring 1920 då farstukvisten/verandan byggdes. Efter mycken beslutsångest hände enbart detta att sprickorna ilagades med ny betong. Allt mycket synligt.

Det har även diskuterats inglasning av verandan men tanken övergavs rätt snart. Vi håller det som det såg ut när verandan byggdes.

Några äldre fotografier:

Oktober 2021:

Nästa säsong bygger vi väggfasta bänkar. Sittbänkar fanns även tidigare men då av tryckimpregnerade brädor, nu ska det bli både vackrare och giftfritt.


2 kommentarer

Farstukvisten ses över

Farstukvistens förskönande började med att bräderna från 70-talet togs bort. Men de ursprungliga stolparna och överliggarna fick vara kvar samt korta ”syllar” vid ingången. Dessa äldre snickerier samt nya bärande delar skrapades, halvoljades med linolja och terpentin och ströks så småningom med vit linoljefärg (gräddton från Ottossons). Ena hörnstolpen var rötskadad nertill så den delen byttes ut. Den lagades halvt-i-halvt och stolpe och ny ”syll” tappades i varandra. Ursprungligen låg samtliga ”syllar” dikt betongplattan men vid 70-talets reparation höjdes ”syllen” mot långsidan så att en större springa skapades. Idén med springan får vara kvar då det är lättare att sopa bort löv, snö och frön från kvisten på så sätt och eventuellt vatten rinner av eftersom betongen lutar ut från fasaden. Men utförandet gjordes mindre klumpigt denna gång.

Alla bräder och ”syllar” var målade med någon typ av ”modern” röd färg. Vem vill lägga ner tid på att skrapa bort detta? Bräderna är utbytta till 21 mm sågad pärlspont av gran från PO Hiller Trävaror AB i Västmanland. Denna pärlspont har inga spårade rillor på baksidan. De skulle ha synts på insidan av farstukvisten och det är inget vi önskar oss. Först kapades bräderna och passades in på plats sen togs de bort för att strykas med Falu ljus 2 gånger samtidigt som den bärande konstruktionen ströks tunt igen med linoljefärg än en gång.

En hel del möda är nerlagd på att kompensera den lutning från huset som farstukvistens betongklump fått genom åren och den skevhet i trädelarna som uppstått i samband med detta. Överliggare och syllar är horisontella men lutningen finns kvar.


2 kommentarer

Fint bevarade

För tre år sen sådde jag fröer av sommrariddarsporrar (Consolida orientalis) för första gången. De visade sig vara sirliga, vackra och lätta att arrangera i bukett. Då visste jag inte om att de här blommorna går att torka med färgerna i behållning. Först med delar av årets skörd har torkning påbörjats. Jag hoppas kunna arrangera en fin bukett för vintern. Har någon av er som läser detta torkat sommarriddarsporrar?


Lämna en kommentar

Klisterremsor

Det finns ett enda fönster i huset som är vitmålat och det är i övre farstun. Där sattes innanfönstren i samtidigt som de övriga på övervåningen. Men härom morgonen såg jag att det var imma på nedersta rutan i högra luften. Och då slog det mig att jag glömt att klistra dit fönsterremsor för tätning. Det var bara att ta itu med detta och det var snabbt gjort, roligt är det dessutom :-) Remsorna var fortfarande fuktiga när jag fotograferade, när de torkat är de vita som fönsterbågarna.

Husets övriga fönstersnickerier har annan kulör än vit och klisterremsor ser inte så bra ut på dem. Där har vi satt tätningslister på innanfönstren så att de tätar mot karmfalsarna.


5 kommentarer

Morgonljus vid två skilda ögonblick

Salen i solsken den 23 augusti kl 7.04.

Salen i solsken den 25 september kl 8.14.

Det är ungefär en månad mellan fototillfällena. Höstdagjämningen har inträffat, dagen har kortats. Och innanfönstren har kommit på plats med fönstervadd mellan rutorna. Novemberkaktusen har fått komma in från sommarferien i äppelträdet. Kylan kan komma, ved finns i mängd och en brasa i kaminen tänds emellanåt när så behövts. Hösten kan sannerligen vara ljuvlig!