Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


3 kommentarer

Flugsmälla

I början av mitt bloggliv vann jag en flugsmälla i en tävling angående en kulturhistorisk lämning. Det var Astrid Selling i Blekinge med bloggen Mitt gamla hus som anordnade tävlingen, något som inte alls förekommit i bloggande byggnadsvårdssammanhang då eller senare. Den där flugsmällan vårdar jag väl eftersom den är så vacker och fint utförd.

Tävlingsfrågan kan läsas HÄR och rätta svaret HÄR och de fina och välgjorda priserna presenteras HÄR.

Ena sidan.

Och vet ni vad jag fanns här i Universumet i en outforskad vrå långt senare? Jo, en gammal flugsmälla med likartat utseende. Den är välanvänd men det går att läsa att den heter IDEAL och är av ”sv. tillverkning”.

Andra sidan.

Gissa om jag är nöjd och glad över min fina nygamla flugsmälla som är en kopia av Astrids egen gamla smälla!!? Verkligen det finaste pris en byggnadsvårdsbloggare kan få.
Den är gjord i stärkt säckväv och sammetsband. Väven kommer från Gittes tygkälla i Rinkaby, ståltråden på Beijers och banden är köpt på den mest anrika band- och knappaffären i Paris – Ultramod på Rue de Choiseul. Den är både en fin utsmyckning och har en sommarfunktion. Den kommer att leva kvar här långt efter att bloggandet är över…

Annonser


Lämna en kommentar

Finaste sortens trappa

Håbol, Gäserudsstugan, trappa.
Foto Anna Lindqvist 1996. Vänersborgs museum

Den här typen av trappor är de vackraste trappor jag vet. Platsbyggda och därmed utan vangstycken. Plansteg och sättsteg fästa direkt i väggen och som här, i en svängd trappa, i trappspindeln.

Jag tycker bäst om trappor som saknar vangstycken konstaterar jag åter igen. Jag planerar en så´n trappa till ett projekt men den ska vara bekvämare att gå i än Gäserudsstugans trappa. Förhållandena mellan steghöjd och stegdjup ska vara gångvänliga. Och trappan måste ju inte ansluta till en synlig timmervägg. Men den behöver byggas på plats, inte monteras i efterhand.


2 kommentarer

Strand på Ombergs sluttning

Solgrindarna välkomnar besökarna.

Hit till Ellen Keys Strand vid Vättern kom jag och C. körande under turen i juni. Visning var beställd och vi hann precis i tid till den informativa rundvandringen i det vackert planerade och inredda hemmet.

Om och av Ellen Key finns massor att läsa. Hemmet är mycket personligt formgett och inrett, färgrikt och genomtänkt är ordet. Då det är inte tillåtet att fota interiört har jag lånat de tre ovanstående bilderna från internet, här och här.

Allt är sig likt som allra första gången jag besökte Strand 1980 och köpte den gången några vykort på interiörerna. Den oföränderligheten har jag verkligen inget emot.

Pelarbron, (eg. doriska kolonner) är en plats där vattenytan och himlen möttes denna junidag 2019. Det finns mycket att skriva om Strand, om Ellen Key, men jag låter bli. Att vi påverkats indirekt eller direkt av hennes inredningsidéer är odiskutabelt.

Ellen Keys (1840-1926) idéer lever kvar genom hennes skrifter. Förståeligt nog ville hon ha ett skrivbord i varje rum, här i blomsterrummet.


5 kommentarer

Nu

Rysk martorn är i full prakt nu. Denna blåa växt är himmelens vacker. I bakgrunden kärleksörtens stora ”tuva” som är på gång men det dröjer några veckor tills den står i blom. Kärleksört är en växt som jag inte känt speciellt mycket för tidigare men nu har jag insett dess stillsamma prydnad. Så användbara båda dessa perenner är.


2 kommentarer

Första gången vi sågs

Minns fortfarande den glada känsla jag upplevde 2001 då första säsongen av Sommartorpet sändes på tv. Jag tyckte om de första säsongerna då en inredare och en duktig snickare och en programledare tog sig an ett äldre torp för att på en enkelt sätt göra det lämpat för sommarboende. Programmen var så opretentiösa och slutresultatet välplanerat även om det var mycket kamera på ansikten och inte alltid så pedagogiskt filmat. Programledare var Gila Bergqvist. Snart nog förändrades programidén och inredning smetades ut över äldre miljöer. De där första programmen finns att se på SVT Öppet arkiv. Kanske kan Sommartorpets första säsonger räknas till kulturhistorien snart :-)

Minns även när jag läste första numret av tidskriften Gård & Torp. En Antik Special 2003. Jag hade missat ett tåg på Centralen i Sthlm på hemväg från ett uppdrag i Tyresö. Min väntan på nästa avgång skulle bli cirka 2 timmar. På Pressbyrån hittade jag en nyutgiven tidskrift om gamla hus med patina och väntetiden försvann snabbt kan jag berätta. Äntligen en tidskrift som inte bara visade glassiga interiörer. Gård & Torp gavs då ut av Antikbörsens förlag som 2011 sålde tidskriften till Bonniers Tidskrifter


Lämna en kommentar

Surströmming, en tradition med anor

Jäsning av livsmedel är en uråldrig konserveringsmetod som funnits i årtusenden. Den äldsta fiskfermenteringsanläggningen man känner till låg i södra Sverige i Norje Sunnansund för cirka 9 000 år sedan läser jag på nätet. Industriell tillverkning av syrad (fermenterad) fisk, garum, var mycket vanlig i romarriket.

Dagens surströmming saluförs traditionellt sett inte förrän surströmmingspremiären, vilken infaller den tredje torsdagen i augusti.

Denna juli blev det köpt Röda Ulvens inläggning från 2018 (årets strömming är ju ännu inte ute till försäljning). Men Oskars surströmming har vid egna tester utsetts till den godaste. Och naturligtvis ska det vara hela fiskar, inte fileade. Att oinvigda inte är så värst begeistrade över denna svenska fermenterade delikatess är dock ett faktum. Själv brukade jag sätta mig på tröskeln till köksdörren då surströmmingsburken öppnades när jag var barn. För att få in luft utifrån och/eller snabbt kunna ta sig ut ;-) Men sedan länge avnjuter jag den fermenterade fisken med nöje.


Lämna en kommentar

En bråkdel

Några av alla sommarens upplevelser: hembygdsmuseer med såll av kojuver med spenarna kvar, bössmedens attiraljer, skolplansch (plum-pa ic-ke i skrif-bo-ken!), blåbärsfingrar som sedan bakade blåbärskakor och kokade sylt av 2 kg blåbär som jag och våra långväga gäster plockade…

Byggnadsvård av torrdass, målning av invändiga fönsternischer och uthusportar var annat som blev utfört. Och än är sommaren inte slut – det gillas.

HAVET

Jag står framför havet.

Där är det.

Där är havet.

Jag tittar på det.

Havet. Jaha.

Det är som på Louvren.

GÖRAN PALM


Lämna en kommentar

Glashusen

Jag och en arkitektkompis gjorde en tredagarsutflykt i juni som är en fin tid att åka på sightseeing i Sverige. Vi besökte bland annat Kosta. C. hade ringt och bokat tid för att besöka glashusen. Vi fick låna en nyckel och kunde spendera vår tid på egen hand där. Det var verkligt inspirerande och i huvudsak en bra utförd restaurering.

Vi tyckte dock att entrésidans utemiljö var lite väl spartansk och utan rumskänsla.

Glashusen byggdes som personalbostäder 1955 och utgörs av radhus med fem separata hus, eller lägenheter, i markplanet. Lägenheterna är utformade med glasväggar både mot entréfasaden och åt trädgårdssidan. Närkontakten med trädgårdarna blir stor på husets insida. Varje lägenhet har en vinkelställd del, som gör bostäderna relativt insynsskyddade.

Glashusen ritades av möbelformgivaren Bruno Mathson, som anlitades av Kosta glasbruk. Husen är ett bra exempel på hur modernismens idéer omvandlades till god arkitektur. Husen har stora kulturhistoriska värden och byggnadsminnesförklarades 2007.

Planlösning


Lämna en kommentar

Stadga upp timmervägg

Att staga upp en lutande timmerstomme.

Ny lärdom: en lutande liggtimrad vägg kan stagas upp på det sätt som fotona visar. Ni ser förstötarna (urtagen i stockarna) och inser kanske åt vilket håll väggen lutar. Så roligt att få nya lärdomar serverade genom besök på gammal gård.


6 kommentarer

Fågelälskare

Vi var på besök hos våra fågelvänner. Där var fantasin obegränsad, fågelholkarna såg ut lite hur som helst. Och i samtliga häckade småfåglar.

Det fanns även mängder av mer normala fågelboenden. Här är några varav tre är tänkta för tornseglare/tornsvalor. Gissa om det svirrade i luften… Tack för gästfriheten – både för vår del och för fåglarnas!