Mitt Universum

Om byggnadsvård med kulturhistoria.


Ledsamt


I somras dog hon, vår bästa och allra finaste katt.
Det var mycket sorgesamt.
Nu vilar hon på en fin plats nära skogens sus.

Annonser


5 kommentarer

Att leva med självdrag

Här i huset finns ingen mekanisk ventilation så luftombytet sker som det gjort sedan huset byggdes, dvs med självdrag. Bor man som vi i ett hus med självdrag gäller det att nyttja de ventilationsmöjligheter som ges när värmen ökar under sommaren. Imkanaler från de båda köken, kakelugnens spjäll tillsammans med kakelugnsluckan, rullgardiner samt att öppna fönstren i olika grad är det vi har att reglera temperaturen med. Jag är så lyckligt lottad att Halvan gillar att gå runt och reglera öppningarna om han är hemmavid, ibland vartefter solen rör sig. Ett silande korsdrag mellan bottenvåning och övervåning är ofta av godo.


I båda köken, både på bottenvåningen och övervåningen, finns gamla myggfönster som vi sätter in när sommarvärmen börjar bli kännbar.

Med den här varianten skruvas en båge med myggnät i ena posten med gångjärn och fästs med hake i den andra posten. Det sitter där under lång tid. Fönstrets öppningsgrad kan varieras och har man bara en liten glipa öppen fästs bågen med en lös hasp bockad av en järntråd. En vinkork håller fönstret i detta läge. Öppningsgraden kan ställas upp helt med de på ytterbågen monterade stormhasparna.



I sovrummet har vi en annan lösning med ett nytillverkat myggfönster. Det används särskilt under mörka, varma kvällar då läslampan lyser och drar till sig insekter. Detta myggfönster placeras i ytterbågens fals och kläms på plats av ytterbågen med hjälp av ett snöre vilket ger fast öppningsgrad. Lite provisoriskt med snöre än så länge. (Lösningen är hämtad från ett funkishus med utåtgående fönster där en stormhasp finns monterad på utsida karm med märla i fönsterbågens nedre del och när myggfönstret sätts på plats i ytterbågens fals och hakas det fast med en läderögla i fönsterlåset på karmen.)

Hur svårt är det inte att förklara fönsterbeslagning? – men det jag vill ha sagt är att här finns två typer av myggfönster – en sort som placeras fast på insidan av fönstret och en annan på utsidan. Hur gör ni?


Så här charmigt står fönstren på glänt om myggfönster inte används. Älskar de hemmagjorda trådhakarna gjorda för länge sedan. De finns med olika längd. När innanfönstren åker ut på försommaren plockas de där hakarna och vinkorkarna fram – då är det sommar :-)


Lämna en kommentar

Långsamt

En alltför sällan avlyssnad våglängd:
det långsamma.
Bli sittande en timme i någons kök,
vända än en gång på några få repliker,
blanknötta som gamla bordsknivar.
Ta först nästa buss, om någon alls.
Bli kvar i lommens rop, då bara ekot
återstår.

Alla dessa dagar när ingenting
slår ut i blom förrän nästa dag.
Då myrorna med sina långsamma,
tunna fötter är det enda som håller
länder samman och på plats.

Per Helge
ur ”I rågången

coffe-understands-elephant-journal-23-feb-2017
Från @elephantjournal 23 feb 2017


3 kommentarer

Nöta på gårdstunet

Vi har alltså beslutat oss att leva våra liv med många gamla hus, ett levnadssätt som var så vanligt på landsbygden förr. Bostadshuset från 1910 vill vi inte bygga till och jag vill att gården fortsatt ska upplevas som en bondgård, som det småbruk det en gång var. Som exempel står trädgårdsmöblerna på marken.

Jag har valt att bygga till det separata huset som är tvättstugan/bykstugan samt drängkammare, med det som nu kallas annexet. Byggnaden förlängdes men taknockarna har inte samma höjd. Det skulle bli för ordningsamt och enhetligt med magasinet som ligger mitt emot. Här på gården har byggts till allt eftersom och att få två ”flygelbyggnader” med samma volym och höjd vore alltför mycket en blinkning till en herrgårdsanläggning.

För att komma till annexet med badrum (wc/d finns i bostadshuset), textilkammare och arbetsrum går vi över gårdstunet. I ur och skur. Och jag älskar det!
utsikt från annexet
När man sticker ut huvudet genom dörren till nya annexet har man den här vyn, en ny synvinkel på sädesmagasinet. Inte alls oangenämt. Magasinet byggdes 1924 eller strax efter, tegeltaket är aldrig omlagt. Underlaget är brädor på förvandring och nocktegel har aldrig funnits. Vi är väldigt kära i de gamla byggnaderna OCH byggteknikerna!

Oisolerade uthus kan användas till många olika saker. T ex för

nail torka tvätt på lina vintertid eller regniga sommardagar
nail sommarkalas och fler kalas
nail förvaring  av redskap och annat
nail vinterförvaring av trädgårdsmöbler
nail hängande förvaring av trasmattor

.


5 kommentarer

Vårt egnahem

tomtplan-m-text

Jag tar och berättar om den här gården igen, nya läsare kommer ju till.
Totalt sett finns här många hus. Vi tycker det är en fördel att ha dem kvar. Bostadshuset här på tomten har en planlösning som blev vanlig vid förra sekelskiftet, en fyrdelad plan runt en murstock.

Planlösningen är den ursprungliga förutom wc/dusch som finns sedan 1990-talet. Då bostadshuset stod klart 1910 fanns inget hygienutrymme, wc, i huset. Man använde torrdasset ute vid ladugården. Duschutrymmet finns numera där det tidigare skafferiet och passagen mellan sal och farstu fanns. En dörr har stängts till för att få plats med hygienutrymmet. Varmvattenberedaren har fått sin plats i trappskrubben. Under trappan har en kapp- och skohylla byggts. Vedspisen står på ursprunglig plats men den fasta köksinredningen är från 2005. Matkällaren under magasinet är obeskrivligt bra att ha.

Farstukvisten kom till strax före 1920 och det var de dåvarande husägarnas blivande svärsonen som byggde den.

Övervåningen stod oinredd tills den inreddes som undantagsboende för de gamla föräldrarna då de två barnen tog över gården 1924. Det gamla köket har inredningen med diskbänk och järnspis och skafferi intakt. Rummen på övervåningen används fullt ut idag. Det enda som vi gjort är att dela av det ena vindskontoret med en trävägg för att inrymma klädgarderob. Förutom den väggen har inget förändrats på övervåningen.

Som man kan se finns ingen tvättstuga i bostadshuset, inte ens en liten tvättmaskin. Det är vårt/mitt val för att slippa bygga till med en ”burk”. Eftersom den här gamla bondgården har flera uthus valde vi att låta tvättstugan finnas kvar i det gamla bykhuset. Alla funktioner behöver ju inte finnas under samma tak. MrsUniversum är mån om att använda de befintliga ekonomibyggnaderna för att de ska ha en funktion och inte förfalla. Ingen av oss upplever det som ett problem att gå några steg över gårdsplanen för att nå tvättstugan som man alltid gjort. Tvätten hänger vi på tork på tvättlinor utomhus eller vintertid på magasinet för frystorkning, småtvätt på en torkställning i ett kallt utrymme i tvättstugan.

På platsen för ett äldre uthus som revs på 1970-talet har vi låtit uppföra ett nytt uthus som numera går under namnet ”annexet”. Där finns badrum, ett apparatrum med varmvattenberedare mm, en textilkammare, och ett arbetsrum. Det innebär att vi får gå över gårdstunet för att nå dit. Övervägandet innebär att vi slipper bygga till bostadshuset som hade varit svårt att få snyggt. Jag trivs oerhört bra med livet mellan och i de här husen, så annorlunda än att leva i en stad.

tomt_web-2014


4 kommentarer

Besök i Gallejaur

1c
Det var ju hit jag ville åka (och Glommersträsks bygdemuseum blev ett bonus på vägen.) I flera år har jag längtat till Gallejaur i Norrbotten, i Lappland. I år gjorde jag/vi slag i saken och inte blev jag besviken.

Gallejaur blev kultur- och naturreservat 2008. Mitt första möte med Gallejaur måste ha varit filmen Systrarna i Gallejaur av Åke Edström från 1989. Det är en dokumentärfilm om tre systrar i byn Gallejaur som lever och bedriver jordbruk på i många avseenden samma sätt som man gjorde under 1800-talets självhushåll. Klicka på länken för att komma till en läsvärd broschyr om Gallejaur.

Den yngsta och sist kvarlevande av de tre systrarna, Ebba Karlsson, dog samma år som kulturreservatet som var hennes hem, invigdes. Systrarna var de sista brukarna av hemmanen vars första mangårdsbyggnad uppfördes 1864, det hela är numera en stiftelse. Idag finns får på gården och planerna är att även ha kossor. Jag har många foton exteriört och interiört på alla byggnader som finns där men väljer att visa endast dessa fyra. Man kan boka in sitt boende i de vackra husen.

1d
På väggen hänger Arvidsjaurs Hushållningssällskaps hedersdiplom samt jordbruksdiplom från 1972 respektive 1979.

1b
1a
Här finns levande känsla med krukväxter som vårdas, en stor blomsterlönn och en enorm fjädersparris. Båda har man tagit skott av så i besökscentrats stora fönster står även blomsterlönnar. Det relativt nyuppförda besökscentrat innehåller förutom administration restaurang och butik och faciliteter för besökarna. Där fanns bland annat blodkorv att äta, norrbottnisk husmanskost. Så klart att jag provade. Sedan 2010 ger stiftelsen ut en gedigen skrift per år med olika infallsvinklar på livet i Gallejaur. De äldre årgångarna kostade endast 20 kr/styck.

Eftersom kulturreservatet instiftades så pass sent kan man se olikheter i bevarandefilosofi här och i kulturbyggnader som långt tidigare skyddats. Allt här upplevs som väldigt autentiskt och inte tillrättalagt. Alla årsringar finns ännu kvar och jag hoppas det så får förbli även om man satt 1950-talet som ”slutdecennium”. I så fall skulle plasttrasmattorna tas bort och några andra detaljer. I tröskladan fanns en utställning om jordbrukets villkor som jag tyckte om. 1964 lades en stor del av den mark som brukade skördas till djurfoder under vatten då en kraftverksdamm anlades.

Här finns Gallejaurs hemsida.

Det här var en fin upplevelse och jag kan tänka mig att återvända, gärna boka in övernattning på plats. Därefter skulle jag kunna tänka mig att åka ytterligare en bit för att ta mig till Sveriges nordligaste fäbod. Hur spännande kan inte det bli!


2 kommentarer

Frid och ro

Återgång till en ”normal” månad utan stora helger. Till vardagslunken. Det känns inte på något sätt oangenämt.
övre köksfönstret
Här i Universumet har vi bestämt att inte ha några datorer i bostadshuset. De finns i våra respektive arbetshus (Halvan får snart ett nytt) och detta beslut är en stark viljeyttring från min sida, ett sätt för mig att få tillvaron att fungera bra. Vi har ingen tv i kök eller sovrum, ingen tv som står på utan att någon tittar.

Det har tagit tid att få till det jag vill ha ut av landsbygdsboendet nämligen att inte enbart konsumera kultur i stora mängder utan själv producera kultur.  Att starta företag var också en del av tanken med att bo på landsbygden. Då var det mycket att tänka på, att lära sig, nu minns jag knappt allt det som då var nytt som jag behövde göra till mitt. Det första året hade jag min arbetsplats i drängkammaren och startade arbetsdagarna under vintern med att elda i kaminen. Så annorlunda än att bo i lägenhet med centralvärme. Utanför dörren fanns naturen och det kultiverade landskapet att kliva rakt ut i utan att planera ett enda dugg. Och det bästa av allt är att ha någon att dela det här levnadssättet med, någon vars tankar om meningen med livet sammanfaller med mina. De där människorna växer inte på träd :-)

.