Mitt Universum

Om byggnadsvård med kulturhistoria.


Lämna en kommentar

Långsamt

En alltför sällan avlyssnad våglängd:
det långsamma.
Bli sittande en timme i någons kök,
vända än en gång på några få repliker,
blanknötta som gamla bordsknivar.
Ta först nästa buss, om någon alls.
Bli kvar i lommens rop, då bara ekot
återstår.

Alla dessa dagar när ingenting
slår ut i blom förrän nästa dag.
Då myrorna med sina långsamma,
tunna fötter är det enda som håller
länder samman och på plats.

Per Helge
ur ”I rågången

coffe-understands-elephant-journal-23-feb-2017
Från @elephantjournal 23 feb 2017


3 kommentarer

Nöta på gårdstunet

Vi har alltså beslutat oss att leva våra liv med många gamla hus, ett levnadssätt som var så vanligt på landsbygden förr. Bostadshuset från 1910 vill vi inte bygga till och jag vill att gården fortsatt ska upplevas som en bondgård, som det småbruk det en gång var. Som exempel står trädgårdsmöblerna på marken.

Jag har valt att bygga till det separata huset som är tvättstugan/bykstugan samt drängkammare, med det som nu kallas annexet. Byggnaden förlängdes men taknockarna har inte samma höjd. Det skulle bli för ordningsamt och enhetligt med magasinet som ligger mitt emot. Här på gården har byggts till allt eftersom och att få två ”flygelbyggnader” med samma volym och höjd vore alltför mycket en blinkning till en herrgårdsanläggning.

För att komma till annexet med badrum (wc/d finns i bostadshuset), textilkammare och arbetsrum går vi över gårdstunet. I ur och skur. Och jag älskar det!
utsikt från annexet
När man sticker ut huvudet genom dörren till nya annexet har man den här vyn, en ny synvinkel på sädesmagasinet. Inte alls oangenämt. Magasinet byggdes 1924 eller strax efter, tegeltaket är aldrig omlagt. Underlaget är brädor på förvandring och nocktegel har aldrig funnits. Vi är väldigt kära i de gamla byggnaderna OCH byggteknikerna!

Oisolerade uthus kan användas till många olika saker. T ex för

nail torka tvätt på lina vintertid eller regniga sommardagar
nail sommarkalas och fler kalas
nail förvaring  av redskap och annat
nail vinterförvaring av trädgårdsmöbler
nail hängande förvaring av trasmattor

.


5 kommentarer

Vårt egnahem

tomtplan-m-text

Jag tar och berättar om den här gården igen, nya läsare kommer ju till.
Totalt sett finns här många hus. Vi tycker det är en fördel att ha dem kvar. Bostadshuset här på tomten har en planlösning som blev vanlig vid förra sekelskiftet, en fyrdelad plan runt en murstock.

Planlösningen är den ursprungliga förutom wc/dusch som finns sedan 1990-talet. Då bostadshuset stod klart 1910 fanns inget hygienutrymme, wc, i huset. Man använde torrdasset ute vid ladugården. Duschutrymmet finns numera där det tidigare skafferiet och passagen mellan sal och farstu fanns. En dörr har stängts till för att få plats med hygienutrymmet. Varmvattenberedaren har fått sin plats i trappskrubben. Under trappan har en kapp- och skohylla byggts. Vedspisen står på ursprunglig plats men den fasta köksinredningen är från 2005. Matkällaren under magasinet är obeskrivligt bra att ha.

Farstukvisten kom till strax före 1920 och det var de dåvarande husägarnas blivande svärsonen som byggde den.

Övervåningen stod oinredd tills den inreddes som undantagsboende för de gamla föräldrarna då de två barnen tog över gården 1924. Det gamla köket har inredningen med diskbänk och järnspis och skafferi intakt. Rummen på övervåningen används fullt ut idag. Det enda som vi gjort är att dela av det ena vindskontoret med en trävägg för att inrymma klädgarderob. Förutom den väggen har inget förändrats på övervåningen.

Som man kan se finns ingen tvättstuga i bostadshuset, inte ens en liten tvättmaskin. Det är vårt/mitt val för att slippa bygga till med en ”burk”. Eftersom den här gamla bondgården har flera uthus valde vi att låta tvättstugan finnas kvar i det gamla bykhuset. Alla funktioner behöver ju inte finnas under samma tak. MrsUniversum är mån om att använda de befintliga ekonomibyggnaderna för att de ska ha en funktion och inte förfalla. Ingen av oss upplever det som ett problem att gå några steg över gårdsplanen för att nå tvättstugan som man alltid gjort. Tvätten hänger vi på tork på tvättlinor utomhus eller vintertid på magasinet för frystorkning, småtvätt på en torkställning i ett kallt utrymme i tvättstugan.

På platsen för ett äldre uthus som revs på 1970-talet har vi låtit uppföra ett nytt uthus som numera går under namnet ”annexet”. Där finns badrum, ett apparatrum med varmvattenberedare mm, en textilkammare, och ett arbetsrum. Det innebär att vi får gå över gårdstunet för att nå dit. Övervägandet innebär att vi slipper bygga till bostadshuset som hade varit svårt att få snyggt. Jag trivs oerhört bra med livet mellan och i de här husen, så annorlunda än att leva i en stad.

tomt_web-2014


4 kommentarer

Besök i Gallejaur

1c
Det var ju hit jag ville åka (och Glommersträsks bygdemuseum blev ett bonus på vägen.) I flera år har jag längtat till Gallejaur i Norrbotten, i Lappland. I år gjorde jag/vi slag i saken och inte blev jag besviken.

Gallejaur blev kultur- och naturreservat 2008. Mitt första möte med Gallejaur måste ha varit filmen Systrarna i Gallejaur av Åke Edström från 1989. Det är en dokumentärfilm om tre systrar i byn Gallejaur som lever och bedriver jordbruk på i många avseenden samma sätt som man gjorde under 1800-talets självhushåll. Klicka på länken för att komma till en läsvärd broschyr om Gallejaur.

Den yngsta och sist kvarlevande av de tre systrarna, Ebba Karlsson, dog samma år som kulturreservatet som var hennes hem, invigdes. Systrarna var de sista brukarna av hemmanen vars första mangårdsbyggnad uppfördes 1864, det hela är numera en stiftelse. Idag finns får på gården och planerna är att även ha kossor. Jag har många foton exteriört och interiört på alla byggnader som finns där men väljer att visa endast dessa fyra. Man kan boka in sitt boende i de vackra husen.

1d
På väggen hänger Arvidsjaurs Hushållningssällskaps hedersdiplom samt jordbruksdiplom från 1972 respektive 1979.

1b
1a
Här finns levande känsla med krukväxter som vårdas, en stor blomsterlönn och en enorm fjädersparris. Båda har man tagit skott av så i besökscentrats stora fönster står även blomsterlönnar. Det relativt nyuppförda besökscentrat innehåller förutom administration restaurang och butik och faciliteter för besökarna. Där fanns bland annat blodkorv att äta, norrbottnisk husmanskost. Så klart att jag provade. Sedan 2010 ger stiftelsen ut en gedigen skrift per år med olika infallsvinklar på livet i Gallejaur. De äldre årgångarna kostade endast 20 kr/styck.

Eftersom kulturreservatet instiftades så pass sent kan man se olikheter i bevarandefilosofi här och i kulturbyggnader som långt tidigare skyddats. Allt här upplevs som väldigt autentiskt och inte tillrättalagt. Alla årsringar finns ännu kvar och jag hoppas det så får förbli även om man satt 1950-talet som ”slutdecennium”. I så fall skulle plasttrasmattorna tas bort och några andra detaljer. I tröskladan fanns en utställning om jordbrukets villkor som jag tyckte om. 1964 lades en stor del av den mark som brukade skördas till djurfoder under vatten då en kraftverksdamm anlades.

Här finns Gallejaurs hemsida.

Det här var en fin upplevelse och jag kan tänka mig att återvända, gärna boka in övernattning på plats. Därefter skulle jag kunna tänka mig att åka ytterligare en bit för att ta mig till Sveriges nordligaste fäbod. Hur spännande kan inte det bli!


2 kommentarer

Frid och ro

Återgång till en ”normal” månad utan stora helger. Till vardagslunken. Det känns inte på något sätt oangenämt.
övre köksfönstret
Här i Universumet har vi bestämt att inte ha några datorer i bostadshuset. De finns i våra respektive arbetshus (Halvan får snart ett nytt) och detta beslut är en stark viljeyttring från min sida, ett sätt för mig att få tillvaron att fungera bra. Vi har ingen tv i kök eller sovrum, ingen tv som står på utan att någon tittar.

Det har tagit tid att få till det jag vill ha ut av landsbygdsboendet nämligen att inte enbart konsumera kultur i stora mängder utan själv producera kultur.  Att starta företag var också en del av tanken med att bo på landsbygden. Då var det mycket att tänka på, att lära sig, nu minns jag knappt allt det som då var nytt som jag behövde göra till mitt. Det första året hade jag min arbetsplats i drängkammaren och startade arbetsdagarna under vintern med att elda i kaminen. Så annorlunda än att bo i lägenhet med centralvärme. Utanför dörren fanns naturen och det kultiverade landskapet att kliva rakt ut i utan att planera ett enda dugg. Och det bästa av allt är att ha någon att dela det här levnadssättet med, någon vars tankar om meningen med livet sammanfaller med mina. De där människorna växer inte på träd :-)

.


7 kommentarer

Uppepå

jul5
jul4
jul2
Den här julen kom jag ihåg att leta fram julbonader av papper som det finns härligt många av här. De ligger förvarade i en hurts och blir oftast bortglömda där. I år fick två komma fram i ljuset. Den ena syns på översta bilden.

När amaryllisen Evergreen slog ut i full blom kapade jag stjälkarna och satte dem i en vas. De blir nästan ett med Morris-tapeten :-)

Det utvecklingsbara julkortet med stora granskogen och den ljusa stjärna är en favorit. Jag hade planerat att hugga egen julgran men så blev det inte. Det blev en köpt bordsgran i kammaren istället. Stämningsfullt det med. Storskogen får representeras av ett tredimensionellt kort.

Här njuter vi julen fullt ut, ända till Tjugondedag Knut. För då är julen slut. Så är det och skall alltid vara :-) Jag vet att traditionen håller på att förändras, man börjar julpynta hemmen redan i november, den kommersiella sektorn börjar redan förbereda julförsäljningen i oktober och då vill man så klart ha slut på julen till nyår eftersom man har ledsnat på den och vill sälja andra varor. Men för mig kräver julen frid en bra bit in i januari!