Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


1 kommentar

Höstgöra

I helgen satte vi innanfönstren på plats. Det är oerhört skönt att ha det gjort eftersom det tar en del tid då fönstren samtidigt putsas.

Mellan fönstren ligger dragkorvar som vanligt. Utom i kammaren där vi målade i somras och där jag inte vill lägga något tungt denna vinter.
Innerbågarna hålls på plats med koppelskruvar som skruvas i mittposten.

Det är så skönt att veta att värmen behålls inomhus fastän radiatorerna inte är påslagna än. Det är ju även därför som pelargonerna fortfarande trivs på fönsterbrädan. När radiatorerna körs igång åker krukväxterna ut till vinterförvaringen.

Passade också på att sy ett nytt kuddvar till kökssoffan av en vacker stuvbit från Frösö Handtryck köpt second-hand.

Att komma ner i ett soligt kök för frukost är en härlig och lite obeskrivbar känsla. Bara vetskapen att innanfönstren är på plats gör att köket upplevs ombonat.

Övervåningen blev också vinterbonad förstås. Jag brukar se till att inte putsa fönstren när solen lyser på dem, de blir lättare skäckiga då, det är gammal traderad kunskap.

Här lite fler tips ur ett häfte från 1951 då det fanns hemmafruar, utsnittet är återfunnet på nätet:


1 kommentar

Evangelium enligt marknaden

Kapitalismen molekyliserar oss
Skapar misstro mellan oss
Döljer vår intressegemenskap
Förtingligar vårt liv
Bryter ner vår solidaritet
Skymmer våra genuina livsvärden
Påtvingar oss artificiella behov

Claes Andersson
ur  Det är inte lätt att vara villaägare i dessa tider, 1969.






Vad är gemenskap, solidaritet, omtänksamhet, välvilja…


3 kommentarer

Tiden är bara ett ord


Jag är ensam hemma, ”seglaränka”, sen en vecka tillbaka och håller på att avsluta utplaceringen av böcker i bokhyllorna i kammaren på kvällarna. Böckerna som togs bort därifrån när vi körde igång med ytskikten för länge sedan. Nu är kammaren klar och användbar igen. Och då inträffar förstås det som jag insåg för länge sen – glädje över att finna ”gamla vänner”. Så nu blir mina kaffepauser längre än 15 minuter. Jag återfann Herodotos historia där han, som kallas historieskrivningen fader”, beskriver kriget mellan perserna och grekerna men börjar med att beskriva tiden innan dess. Jag har tidigare läst 7:e  boken där Xerxes´ krigståg mot Hellas beskrivs med bland annat brobygge över Hellesponten, stormförstörelse, nytt brobyggande och trupperna med ett otal olikt klädda och beväpnade folkslag tågar däröver. Det är OERHÖRT intressant. Slaget vid Thermopyle 490 fvt och vid Salamis 480 fvt är viktiga historiska världshändelser. Nu inser jag att boken bör läsas från pärm till pärm, just nu handlar det om när Kroisos (Krösus) ingår förbund med Sparta.

Till Herodotos historia har jag Atlas till världshistorien som också kom upp ur en flyttlåda. Den innehåller några få kartor över Sverige men största delen är tagna ur tyska Westermanns Atlas zur Weltgeschichte som är ovärderlig när de gamla världsrikena ska placeras geografiskt.

Och som skön kontrast till detta, när det blir för många namn och riken att ta in – då tittar jag i några låneexemplar av Scandinavian Retro som lärorik avkoppling.

Tror jag skulle kunna framleva resten av mitt liv så här :-)


6 kommentarer

Vår tid är nu


Arbetsplatsen flyttar ut när värmen kommer.

Ett av de gamla trädgårdsborden ska målas då två ribbor bytts ut och färgen skrapats bort upptill. Resten sitter bra. Kromoxidgrönt som förr. Fuskjobb säger Halvan som hade sett att samtliga ribbor lossats och ytan skrapats och inoljats även där. Men denna gång ger han med sig, det får bli så här eftersom det finns SÅ mycket annat att ta tag i :-)

Vädring ute under tak har gjorts i omgångar. Samtidigt byts till sommartäcken. Men innerfönstren får sitta kvar ett tag till.


5 kommentarer

Bortglömd


Pilbräken (alt. Hjärtbräken) lat. Hemionitis arifolia

När vi åkte till snön i december tog jag som vanligt med mig de känsligaste krukväxterna, där ibland ormbunken på bilden. Den har varit den bästa av krukväxter, känslig men lättreparerad när jorden blivit lite för torr. Repar sig snabbt och är glatt grön. Sporbladen (utanför bild) är stolt uppkäftiga på högre stänglar och sporgömmorna väl synliga på undersidan. En snygging och ovanligt lättskött för att vara ormbunke.

Men gissa vad som hände – jag glömde att stoppa ner den i växtlådan inför hemresan. Den står kvar utan att få vatten. Den dör. Det känns som att låta en vän förtvina. Hemskt och oförlåtligt, de andra växterna kom med hem men inte denna. För övrigt är det här med krukväxter det svåraste att hantera när man åker bort. Att be släkt eller vänner vattna nån gång nu och då kan väl gå för sig, men de växter som kräver större omvårdnad är svårare att hantera. Att be någon vattna varannan dag under en längre period är lite väl mycket begärt, om man inte bor i lägenhet och har förtroende för närmsta grannen som är hemma då blomsterägaren är borta. Jag har inte hittat någon lösning på krukväxternas skötsel under bortavaron vintertid, därför tar jag med mig dem om det är en bilresa som ska göras till en bestämd plats. Och så glömde jag favoriten där i det tomma huset. Oförlåtligt.

Det känns som att jag hela livet varit på resande fot och när det gällt bilresor alltid stoppat baksätet fullt med växter till andras förtret, förtjusning eller förvåning.  Det hör till mitt sätt att leva. Att ständigt vara hemma är ju inget alternativ.

 

 


8 kommentarer

Jag tittar rätt ofta på äldre fotografier. Det är ett bra sätt att förstå hur livet kunde gestalta sig för olika samhällsklasser förr. Nu delar jag med mig av två som jag nyligen fastnat för.

Familjen uppställd framför hövolmar och bostadshuset på landsbygden i Södermanland. Fotograf okänd. Ladugården, där kossor och häst(-ar) fanns, ligger utanför bild. Så här stora hövolmar (eller heter det höstackar?) har jag aldrig sett här i landet under min levnad men väl på resor till mer agrara länder. Höet förvarades så här då hölador saknades men hur i all världen byggdes de upp för att inte höet skulle förstöras av väta?

Här står en kvinna med sin dotter framför fallfärdig backstuga i Enskede, Stockholm, 1906. Foto Ivar Nilsson. Jag fann fotot här då jag sökte bilder på backstugor, en byggnadskategori som intresserar mig. Denna miljö finns inte kvar men kanhända är mangårdsbyggnaden (det man idag felaktigt ofta kallar torp) på översta bilden fortfarande bebott om det inte blivit fritidshus.