Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


4 kommentarer

”Där bor det äldre människor”

”Där bor ett äldre par, det är så mörkt kring huset, ingen fasadbelysning men väl knutlampa och sparsamt med ljuspunkter i fönstren.” Så brukar vi säga till varandra när ett sådant hus passeras. I några få fall lyser kanske till och med lysrörsljus i köket. I vissa rum är det helt mörkt. Det är vackert på ett stillsamt sätt, inte glammigt och mörkerförstörande.

Men det kan ju faktiskt även vara byggnadsvårdare som bor där i huset. Som vägrar fasadbelysning, likadana fönsterlampor i alla fönster, trädäck, kalhuggen tomt.

Men ärligt talat blir det svårare och svårare att uppleva detta stillsamt omtänksamma liv på landsbygden. I stan går det inte alls.

Och nu år vi själva de där äldre människorna som andra tycker lever alldeles för omodernt. Men vi trivs med vårt levnadssätt trots att jag personligen mer och mer saknar gelikar i alla åldrar att prata med och dela erfarenheter med om just den här livsstilen.


3 kommentarer

Pepparkakshus

Små enkla hus tätt tillsammans på en ö, eller en by i Dalarna. Vi har fått nog av staden under pandemin och väljer en lugn plats, men med grannar nära till hands!

Själv gillar jag bidrag #75 därför att det är så fritt från färger och svulstiga former, ingen kristyr och bara små hus. Inga skyskrapor, ingen fasadbelysning, ingen bjärt kristyr. Bara bäst!

ArkDes pepparkakstävling pågår. Sista dagen att rösta är den 16/12.


2 kommentarer

Platt tv

Den första platt tv-n någonsin gjorde entré här i huset igår kväll. På grund av att marknätet uppgraderades i början av oktober kan vi inte se något alls via vår Luma tjock-tv. Häpp. Tror den var köpt 2003. Vi besökte Hifi-klubben och fick där veta att det faktiskt hade gått att köpa till en digitalbox och fortsatt kunnat titta. Men vi hade börjat prata om att det börjar bli svårt att läsa vissa texter i rutan och hoppats att vår gamla televisionsapparat skulle ta slut snart. Men nej, den har varit väldigt välfungerande. Så vi bestämde oss för att köpa en ny tv när nu något måste göras. Totalmåttet 54 cm från väggfast bänk till underkant bokhylla fick vara utslagsgivande för skärmstorleken.

Foto av Burak Kebapci pu00e5 Pexels.com

Så – för första gången i livet har vi en smart tv. Inte en hemmabio utan en mindre modell – men ändå. Vad tror ni, kommer vi att fastna framför skärmen nu? Fortfarande kör vi med standardutbudet, någon måtta får det vara.

Jag som levde mitt liv utan tv tills Halvan mötte upp, skulle nog kunna fortsätta leva en tv-lös tillvaro igen om så vore.

I samband med att tv:n flyttades ut lämnade Halvan in sin Philips videospelare för lagning, haha… Får se om det går att fixa så VHS-banden kan tittas på framöver – via gammteven haha…

Foto av Max Vakhtbovych pu00e5 Pexels.com Nejnej, fotot är inte taget i Universumet :-)
Foto av Anna Tis pu00e5 Pexels.com


5 kommentarer

Minnesvärt

Idag, på Alla Helgons dag, väljer jag foton från en kyrkogård S:t Petersburg som visar en gravvård av det mer annorlunda slaget. Någon, troligen en man som var elingenjör inom starkström/eltekniker/elektricitetsivrare ser ut att ha dött 1935 då elektricitet fortfarande var något modernt och nytt.

Eftersom texten är skriven på ryska med det kyrilliska alfabetet som jag inte läser, är det otydbar för min del men så mycket förstår jag att han säkerligen var stolt över sitt banbrytande yrke och är hågkommen med en symbol för elöverföring, en kraftledningsstolpe i fackverksteknik. Ett nytt levnadssätt kom till genom denna elektricitet, en förbrukningsvara som de flesta på Jorden numera knappast kan leva utan.Vi är så beroende av elektricitet – i alltför hög grad tycker jag.

De gravvårdar som vi här i Universumet vårdar är av sten och lägre.


3 kommentarer

Egen kompostjord

Titta vilken fin kompostjord ”Halvan” sållat fram ur nätkorgen där komposten legat ett år. Den blir mumma för köksland och rabatter. Normalt sållas den och sprids ut på våren men i höst kan den spridas ut när kökslandet grävs om.

När nätkorgen tömts ska den årsgamla komposthögen som skymtar till vänster skyfflas i nätfyrkanten innan fjolårets lövkompost hamnar där för att bereda plats för höstens hopräfsade löv. Det är i botten av den komposten som alla vackra larver av noshornsbaggar brukar finnas. Det är alltså tre steg/tre år av kompostering innan jorden sållas. Den välfungerande varmkomposten med bl a matrester skymtar till höger. Den töms först av allt och skyfflas då ner i botten av nätkorgen.

Det här kan tyckas vara gårdens skräphörna och en sådan måste få finnas på en f d bondgård. Den är guld värd. En fläderbuske och en jättehög ek skyggar området ty fukt krävs för att hålla nedbrytningsprocessen igång. Vi har låtit plåt vara kvar på husen här för att kunna låta komposterna nå väggarna utan att träpanelen bakom ska bli skadad.

Här finns bilder på en noshornsbagge och på de knubbiga larverna, som Michelingubbar faktiskt. Och i inlägget här nedanför finns en bild på en puppa av noshornsbagge, det sista stadiet innan en glänsande stor noshornsbagge blir till. Dom trivs i lövkomposten! Hur bra är inte kompostering för den biologiska mångfalden.


2 kommentarer

Rik och trygg

Här i mitt Universum har vi färdigkluven ved som kommer att räcka hela vintern och längre.

Här finns två järnspisar, den i köket nere är No 527  från Skoglund & Olson i Gävle –  i köket uppe finns Nr 4 från Näfveqvarn nära Kolmården. Dessutom finns en kakelugn och en ny kamin med täljsten som ersatte den gamla söndereldade Husqvarnakaminen. Övervåningen inreddes 1924 då de åldriga föräldrarna överlät gården till son och dotter. Den spisen är inte mycket eldad i, sotaren berömmer den eftersom den är så oförstörd. Antagligen åt föräldrarna oftast med barnen i köket nere. De båda gamla dog 1934.

I norra delen av landet brukade de äldre bo i en undantagsstuga på gården. Det är mycket intressant att läsa de kontrakt som upprättades med de nya brukarna, ofta äldste sonen med hustru. De är strikt reglerade där till och med en skjuts till julottan kunde ingå förutom mat, kluven ved och andra nödvändigheter.

Nu när elpriserna kan rusa iväg är det riktigt bra och genomtänkt att elda med ved så mycket som möjligt. Det är bra rent ekonomiskt men även miljömässigt helt okej. På vår gård kan värmekällorna användas för matlagning och uppvärmning. Det är på inget sätt omöjligt att inrätta sitt boende för att kunna hushålla med resurser.

Jag känner mej rik. Och trygg. Och ganska oberoende. Vi har ju även en egen brunn.


4 kommentarer

Tre arbetarbostäder

Av en tillfällighet hittade jag ett litet trevligt museum – Arbetarmuseet Gråbo i Karlskoga. Jag skulle på en dagstur till de trakterna i augusti och tack vare att jag studerade Upptäcktsresan 2021 och broschyren med Museiguiden arbetslivsmuseer fann jag pärlan. I museet finns tre arbetarlägenheter inredda – från 1885, 1918 och 1942. Inför besöket insåg jag att fotograferingsapparaten förargligt nog var glömd hemma. Bilderna ovan, från 1942 års bostad, är hämtade från Internet (Svenskt kulturarv och Tripadvisor.se)

I det här köket från 1942 var linoleummattan på köksgolvet fäst i många mindre bitar med mängder av nubb. Det har jag aldrig sett tidigare och jag funderar över autenticiteten. Lade man linoleummattor så eller var den senare lappad och lagad? Lägenheterna är inredda till museum i efterhand, golven har varit uppbrutna berättade en av museivärdarna och då jag undrar var man fann förlagan? Hur som helst hade jag en trevlig timme i det sevärda museet.


Lämna en kommentar

Abandoned Houses

Det finns många övergivna hus i Europa. I Frankrike och Italien står slott, herrgårdar och även hus i små städer tomma. Till och med hela byar söker nya invånare.

En våg går genom Europa där man gärna vill se de övergivna husen i brukbart skick igen. I Sverige har vi hakat på eftersom det även här finns övergivna bostadshus på landsbygden.

Ja, övergivna hus finns inte enbart Europa, utan i hela (väst)världen. I USA och Japan står tomma bostadshus och väntar på att bli omhändertagna. På instagram finns än fler exempel. Jag följer några konton med övergivna hus i Ryssland, så vemodigt vackra.

Förfallna ödehus har uppstått till följd av urbaniseringen. Numera bor fler människor i städerna än på landsbygden. Kan och vill vi att utvecklingen ska vända…?

Ett övergivet och öde hus i Sverige fångat av Lars Lerin.

Överallt kan man läsa om ödehus numera, om kommuner som inventerar sitt bestånd av obebodda hus. Javisst, flytta ut från stan så landsbygden kan leva vidare. Och håll landsbygden snygg, fri från bilvrak och sly, behåll eller utöka den knappa service som fortfarande finns.

Senaste numret av tidskriften Bygd & Natur 2/2021 har hakat på med temat Ödehus. Tidskriften ges ut av Sveriges Hembygdsförbund. Själv skulle jag mer än gärna se en levande landsbygd igen och mer än gärna i norra delen av landet. Det mesta jag ser om ödehusräddare handlar om hus i södra och mellersta delen av landet upp till och med Hälsingland.


5 kommentarer

Kulturellt kapital

Jag tänker och funderar mycket på detta med bildning och kulturellt kapital. Vad det innebär och hur det tar sig uttryck. Hör bildning och kulturellt kapital samman?

Detta är läget för Kvilleken/Rumskullaeken sommaren 2021. Det ni ser är landets äldsta kända ek och den med störst stamomfång. Den tusenåriga eken är på väg att dö helt, endast en gren bär gröna blad. Länge har man försökt hjälpa den på traven med stålband och nu med vajrar runt den 14 meter grova stammen för att den inte ska spjälkas. Men nu ser det inte ut att gå att uppehålla livet så länge till. Bara sedan jag var här för ett par år sedan har en gärdsgård byggts upp för att besökare inte ska gå helt nära trädet och kanske skada rötterna med marktryck.

Hit strömmar besökare. Vi var minst sju personer här under den korta tid jag begrundade ekens långa livstid och vad som timat under den tiden. Den grodde ur ett ekollon när kristendomen knappt fått fäste i Norden. Tänk er en gammal otillgängligt belägen ek som attraherar turister och inte ett shoppingcenter som så många kommuner numera framhåller som turistmagnet.

Alldeles i närheten växer en yngre ek. Den är stor även den men har kanske bara 150 – 200 år på nacken. Den kommer aldrig att kunna ersätta Kvill-eken.

På väg från Eken med stor bokstav passerar jag ännu en gammal ek, men ung i jämförelse. Den är stor och grann.

I samma veva tänker jag på de två stora ekar och en stor död ek i närheten som alldeles nyss fälldes på tomtsäljarens och tänkt husbyggares initiativ. Än en gång bevis på att människan ser sig som skapelsens herrar/Skapelsens krona (kristendomens gamla tankegods) – trots att man anser sig sekulär. Vi människor ska tämja flora och fauna, naturen ska underkasta sig människan enligt den bibeltolkning som kyrkofadern Augustinus gjorde så långt tillbaka som 300-talet e Kr. Vi människor bestämmer, vi behöver inte ta hänsyn där vi ska fram! Är inte detta förlegat!

Det är här och nu jag funderar över kulturellt kapital och bildning…


6 kommentarer

Sommarkänslor

För mig ger den här bilden en typisk sommarkänsla. Halvt nerdragna rullgardiner så att en del av utevärmen inte når in. Samtidigt förhindrar rullgardinerna solblekning av textilier.

En annan sommarkänsla är att befinna sig utomhus och genom ett öppet fönster höra någon som håller på med handdiska och ljudet av porslin och bestick som klirrar mot varandra. Får ni sommarstämning av något speciellt?


3 kommentarer

Majblomman

Titta vilken majblomma som är 2021 års variant. Den häftigaste i Majblommans 114-åriga historia. Den säljs som digital blomma eller som unikt objekt via majblommans hemsida.

I år kommer istället 2020 års fysiska majblomma att säljas i webshopar på Majblommans hemsida, pandemin satte tråkigt nog stopp för direktförsäljning föregående år. Så klart jag vill köpa majblomman, pengarna går till barn i utsatta situationer.