Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


4 kommentarer

Gediget 1950-tal

Jag återkommer till de här svenska stensorterna – Kolmårdsmarmor och Brännlyckan. Så vackra. Snart ska byggnaden, där de här gedigna materialen finns, rivas. Tomten ska ge plats för ett nytt polishus.

Ek och gult tegel är likaså både svenska och gedigna material. Därför undrar jag över hur rivningen i Västerås kommer att gå till. Ska allt krossas till fyllningsmassor eller kommer en selektiv rivning att genomföras där de fina glaspartierna, beslagen, fönsterbänkarna, trappstegen, radiatorerna mm blir hållbart återbrukade? Jag vågar inte tro att det är så det blir.


6 kommentarer

Tvättstugan som ny

Nu är tvättstugan återinvigd och jag är väldigt nöjd. Utrymmet är detsamma som tidigare, alltså som då jag flyttade hit. Den större bykstugan hade avdelats med en vägg och isolerats 1979. Med vattenledningsrör var det väsentligt att göra så för att de inte skulle frysa. Den del av den gamla bykstugan som finns kvar (utanför den rödorangea dörren) är orörd – oisolerat och omålat.

För mig är det inget problem alls att tvättstugan befinner sig i en annan byggnad än bostadshuset, det är snarare en fördel. Att ha allt under samma tak och slippa gå ut hör stadslivet till och det är avslutat för min del efter 25 år i storstan.

Plattsättning med terrazzoplattor på golvet och kakel på väggarna blev den enskilt dyraste posten vid omgörningen. Därefter kom bänkskivan med mönstret Virrvarr (formgivet av Sigvard Bernadotte 1958) med klassiska eklister längs de fria kanterna.

För övrigt har vi gjort allt själva utom rörmokeri som var sista som blev klart. Det har varit roligt men tagit sin tid mest pga att ”vi inte sitter i sjön”, tillfällig placering av tvättmaskin fanns och när det gäller torkmöjligheter är de desamma som alltid. Ingen torktumlare, inget torkskåp utan tvättlina utomhus mellan äppelträden på sommaren eller på magasinet och en liten torkställning i rummet utanför den rödorangea dörren i ouppvärmt utrymme. Frystorkning vintertid fungerar bra för oss.

Diskbänksbeslaget från det gamla köket har återanvänts. Plåten är kraftig och funktionen utan anmärkning. Mer om diskbänken HÄR. Här kan vi handtvätta, plantera om krukväxter, putsa skor, gå in med leriga stövlar och tvätta oss efter en dag utomhus, hämta skurvatten när golv ska rengöras i annex eller ateljé – vilka möjligheter har inte uppenbarat sig med hjälp av den gamla diskbänken som ersatte ett litet tvättställ av porslin. Här fanns även en dusch som installerades 1979.

Nej, det är ingen radikal förändring som skett, mest nya ytskikt och den gamla diskbänken som monterats. Terrazzoplattor på golvet, väggar, tak, skåp och hyllor är målade med med solgul linoljefärg från Ottossons färgmakeri, de gamla fönstren med gräddton från samma tillverkare, vitt kakel 10×10 med glada röda fogar, ny isolerad plywooddörr (beställdes samtidigt som plywooddörrarna till annexet) som limmats med möbellinoleum på båda sidor (som blev kvar efter att bänkskivorna inne i annexet klätts med samma linoleum). Tre vanliga vägglober som belysning ger en funkiskänsla. Den gamla elektriska kallmangeln efter svärmor är ett måste och är nu återbördad till sin plats. I den har jag bytt mangelduk.

Textiltrycket ”Jamaica” formgav Birgitta Hahn för 10-gruppen 1978. Ikea, som köpte upp 10-gruppens mönster 2015, nytryckte ”Jamaica” i begränsad utgåva 2017 i kollektionen ”Avsiktlig”. Det var inget att diskutera – såklart jag köpte. Har ända sedan 10-gruppen hade sin försäljning på Gamla Brogatan i Stockholm, och senare Götgatsbacken, varit trogen kund där.

Leksandsstolar” av Lisbeth Jobs, tryckt vitt på vitt på tunn bomullsbatist, köpte jag på Jobsboden i Västanvik, Leksand, för några år sedan. Numera är boden stängd och jag är glad att jag hann göra fina inköp där. Textilier är bra att ha på lager, det är också lätt när jag numera har en hel textilkammare till godo.

Eftersom jag riktigt älskar min tvättstuga tänker jag ta fler bilder för att lägga upp men nu har det varit så mörkt att få bilder blir bra, fönstret vetter mot nordost. På sommarhalvåret är här sol från dess uppgång till sen förmiddag – men nu är det november.


2 kommentarer

Rik och trygg

Här i mitt Universum har vi färdigkluven ved som kommer att räcka hela vintern och längre.

Här finns två järnspisar, den i köket nere är No 527  från Skoglund & Olson i Gävle –  i köket uppe finns Nr 4 från Näfveqvarn nära Kolmården. Dessutom finns en kakelugn och en ny kamin med täljsten som ersatte den gamla söndereldade Husqvarnakaminen. Övervåningen inreddes 1924 då de åldriga föräldrarna överlät gården till son och dotter. Den spisen är inte mycket eldad i, sotaren berömmer den eftersom den är så oförstörd. Antagligen åt föräldrarna oftast med barnen i köket nere. De båda gamla dog 1934.

I norra delen av landet brukade de äldre bo i en undantagsstuga på gården. Det är mycket intressant att läsa de kontrakt som upprättades med de nya brukarna, ofta äldste sonen med hustru. De är strikt reglerade där till och med en skjuts till julottan kunde ingå förutom mat, kluven ved och andra nödvändigheter.

Nu när elpriserna kan rusa iväg är det riktigt bra och genomtänkt att elda med ved så mycket som möjligt. Det är bra rent ekonomiskt men även miljömässigt helt okej. På vår gård kan värmekällorna användas för matlagning och uppvärmning. Det är på inget sätt omöjligt att inrätta sitt boende för att kunna hushålla med resurser.

Jag känner mej rik. Och trygg. Och ganska oberoende. Vi har ju även en egen brunn.


2 kommentarer

Den gamla mjölkmaskinen

Jag fick ett mejl med en fråga:

(…) Jag läste någonstans på bloggen att du hade en gammal kompressor som var byggd av en mjölkmaskin när ni sprutmålade rödfärg? Skulle du kunna sända mig några bilder på den ? Jag har en gammal manus mjölkmaskin som jag har funderat på att göra något liknande med. Ha det bra / Jerry

Jag tog ett par bilder och skickade. Så kom jag på att det kan väl vara kul för flera att se mjölkmaskinen som omvandlats till en tryckluftskompressor.

Här är den kompressor som var en ATSA mjölkmaskin. År 1931 ändrades firman Gefle Åkerredskap, grundat 1897, till Atsa AB. Bolaget tillverkade lantbruksmaskiner och däribland mjölkningsmaskiner. Som maskin för att mjölka kossorna med kom den knappt till användning eftersom David, som då bodde på gården och hade hand om mjölkningen, valde att fortsätta med handmjölkning, det han var van vid. På gården fanns åtta kor om jag förstått det rätt.

På den här bilden skymtar mjölkmaskinen/kompressor långt bort i bakgrunden när sprutmålning av slamfärg gjordes. Vi sprutmålade röd slamfärg ett andra varv för att få in färgen i springorna mellan brädfodringen. Här på gården har den kompressorn inte kommit i bruk sedan dess. Vi använder en annan kompressor för att tryckluftsrensa från damm och skräp efter slipning samt för att pumpa mopeddäcken.


Lämna en kommentar

Klammer för utanpåliggande elledningar

För närvarande är ledningsdragning i tvättstugan på tapeten. Där används TKK-klammer 10-14 mm; ”ledningshållare med en elförzinkad härdad stålspik” . Även kallad KLEMMI-klammer. De går att måla.

Dom här KLEMMI-klamren är fina men lite mer svårhanterliga än Tillex kabelklammer som syns till vänster på fotot nedan. Därför används Tillex-klammer i tvättstugan där de inte syns eller är begränsat synliga.

Tillex-klammer t v. Letti-klammer t h.

På marknaden finns också tvåbenta Letti-klammer som syns till höger ovan. De finns i utförande om vit, faluröd och svart och även i elförzinkade varianter. Jag tycker om utformningen men de används inte i tvättstugan.

Kopplingsdosorna som används är återbruk med en tilltalande form.

Kronströmbrytare är ”trotjänaren” Renova från Schneider med förhöjning för utanpåliggande eldragning. Den kom ut på marknaden precis då vi påbörjat vår byggnadsvårdsresa, då använde vi den för infällt montage. Nu har förhöjningsramen ändrats från 35 mm till 25 mm vilket gör att den utanpåliggande varianten inte känns lika klumpig som tidigare. Den är ännu inte monterad på sin plats i tvättstugan.


1 kommentar

Vinterbonat fortfarande

Fortfarande sitter innanfönstren i. Jag är glad över att de finns kvar och är renoverade. Snart nog ska innanfönsten plockas ur på båda våningarna, det är ett glädjefyllt moment. Plötsligt är det bara en tunt ojämnt glas mellan mig och omvärlden. Fågelsången hörs då tydligt. Sovrummet vetter mot en stor bondsyrén och den doften vill man gärna ha in sovrummet genom ett öppet fönster. Och snart nog därefter börja schersminen vid samma gavel blomma med sin finfina doft.

Förr brukade jag vänta tills åkermarken runt omkring var harvad och sådd, eftersom det dammar mycket då. Numera tar jag inte hänsyn till det.

Fönster är betydelsefulla. Fönster är betydelsebärande. Anledningen till att jag flyttade hit från Stockholm var en man som KLOKT nog ville behålla de gamla träfönstren med ”vågigt” glas från 1910. Utan det ställningstagandet och en lugnt tickande väggklocka i köket hade allt varit annorlunda.


2 kommentarer

Metallborr, spjäll, tvättbänk

Här borras hål i plåten som ska skruvas fast framför öppningen för spjället i tvättstugan. Spjällstången ska sticka ut genom ett större hål mitt i plåten. I tvättstugan/bykstugan eldades ju med ved i en pannmur en gång i tiden och både murstock och spjäll finns kvar även om de inte används – förutom imkanalen. Gamla grejer som kan vara bra att ha ibland, finns det gott om här. Flera av dem är tunga maskiner.

Här är plåten monterad med plugg och fyra spårskruvar. Ett gult skåp skymtar till vänster med rester av kökstapeten klistrad på bakstycket. Dörrarna monteras senare.

Här en förhandstitt på andra änden av rummet. Väggarna är kaklade ner till golv med vitt kakel och röda fogar. Diskbänken från 40-talet som satt i vårt gamla kök skymtar. Den blir perfekt här som tvättbänk.

Men än finns en del punkter att bocka av på att-göra-listan innan tvättstugan är invigningsklar. Det jag saknar mest under tiden då jobb med tvättstugan pågår, är mangeln. Den står på magasinet och används just nu mer sällan än annars.


4 kommentarer

Bygga på landet

Den här utmärkta broschyren ”Råd och inspiration för dig som vill BYGGA PÅ LANDET” är en av många häften med råd och anvisningar som länsstyrelser och/eller kommuner har gett ut genom åren. Bläddra gärna i den. Det är dock tyvärr ganska sällan som nybyggare (och kommuner) som tar till sig de utmärkta råd som beskrivs för att få det nya bostadshuset att passa in på landsbygden. En tomt på landet måste inte innebära jättestora trädäck höjda ovan naturen, plana, monotont utrullade turfytor som kantas av tujahäckar.

När det gäller färgsättning rekommenderar många broschyrer som formulerats av antikvarier, arkitekter och kulturvetare ofta slamfärg till landsbygdshus. Med undantag som t ex Bohuslän där ljusa, vita hus hör till västkusttraditionen.

Här nedan visar jag mest röda hus. Formen varierar men ändå passar de in. Jag vet genom att ha talat med människor ur den ”breda allmänheten” att ordet Falu rödfärg genast för tanken till den enkla, lilla röda stugan med vita knutar och många värjer sig mot det. Vi har fått bilden av att rött betyder ”torp” – det är väl ändå enbart för idylliskt sommarboende. Det menar jag är väldigt förenklat tänkt och visar kanske på vilken kulturell bakgrund man har.

Husbilderna finns till största delen hämtade från Falu Rödfärgs sida Rödfärgspriset. Men minns att det finns fler tillverkare och andra kulörer.

Vill ni lyssna till ett bra poddavsnitt i ämnet finns Finrummet här. Där samtalas om hus anpassade till landskapet, ansvar för platsen – inte bara utslängda som ett tivoli, att det finns annat än trendvita byggnader, om olika material.

Att det borde vara viktigt för kommunerna att byggnader inte bara ”blir till” som man ofta ser i små kommuner utan stor sakkunskap eller i (stora) kommuner utan gestaltningsprogram.


Lämna en kommentar

Njut mörkret!

Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där.
Vi se ju inga stjärnor,
där intet mörker är.

I ljusa irisringen
du bär en mörk pupill,
ty mörkt är allt, som ljuset
med bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,
ty ljuset vilar där,
var inte rädd för mörkret,
som ljusets hjärta bär.

Erik Blomberg

Lördag den 27 mars 2021 mellan klockan 20:30 – 21:30 firas årets Earth Hour.

Earth Hour – självklart firar vi den timmen. En enda timme om året utan användning av elektrisk belysning. Hur svårt kan det vara?

Jag bor på en gård där jag fortfarande kan uppleva mycket av det underbara, lugna, fridfulla mörkret. Jag älskar den möjligheten men den är mycket skör. Bebyggelse brer ut sig med fasadbelysningar och utebelysningar på nya och gamla bostadshus ökar – de förstör mörkerseendet och den positiva mörkerupplevelsen. Lyktstolpar på villatomter, slingor i mängd (de är ju så billiga både i inköp och drift), gatlyktor både på trafikleder och gång- och cykelbanor, hinderbelysning på höga torn och master (rött fast sken eller blixtrande vitt)… Ljusnedsmutsningen är på vissa håll obehagligt kompakt och den märks mer på landsbygden än i staden där de flesta vant sig vid att det ska finnas ljuspunkter i mängd. Vart tog vårt stjärnsystem Vintergatan vägen? Kan du se den från din tomt när det är klar vinternatt? Kan du se norrsken?

Det finns en rörelse som arbetar mot ljusnedsmutsning – International Dark Sky Association. Mörkerparker skapas där man vill förhindra att pollinering och fortplantning påverkas av människornas skräpljus. Parker där den magnifika stjärnhimlen i all sin prakt kan upplevas när det är klar natt. Danmark är vårt närmaste grannland som har ”naturreservat” där mörker tillåts råda. Men det finns fler förutseende länder med mörkerparker men ingen här i landet.

Och Frankrike sägs ligga långt framme i lagstiftning om ljusföroreningar.

I höstas kom boken Mörkermanifestet ut. Den behandlar mörker (och artificiellt ljus) ur biologisk och naturvetenskapligt synvinkel, beskriver positivt mörker och hur ljusföroreningar påverkar människor och djur, påverkar vår livssituation. Jag fick boken i födelsedagspresent och läste den snabbt. Den är lättläst och eftersom jag mestadels älskar mörker, tycker jag författaren är ute i helt rätt ärende. Artificiellt ljus kräver energi för att fungera, all energi är på ena eller andra sättet naturförstörande när energi krävs i den omfattning som nu är gängse. Naturen exploateras utan att vi reflekterar över det eftersom det för många sker långt från det egna boendet.

Författaren till Mörkermanifestet lämnar de här råden:

  • Bli varse mörkret. Dygnets naturliga rytm är uråldrig och en förutsättning för allt liv, men nattens mörker är idag satt på undantag. Var en motvikt.
  • Värna mörkret. Vi lever i en värld som tycks bada i artificiellt ljus, men mörkret finns närmare än du tror – en tågresa bort, en promenad, en avstängd mobiltelefon. Var finner du ditt mörker?
  • Bevara mörkret i din närhet. Släck ner hemma i rum där du inte befinner dig och låt trädgården få vila i mörker om natten. Se mörkrets och skuggornas nyanser framträda.
  • Följ din inre rytm. Låt mörkret omfamna dig innan du somnar, undvik det blå ljuset på kvällen och låt solen nollställa dygnet på morgonen.
  • Upptäck nattens liv. Gör en utflykt bortom städernas bländande himlaglim och låt ögonen vänja sig vid mörkret. Se djur komma fram ur sina gömslen, ögon glittra och silhuetter passera. Känn hur växternas dofter förändras, hör hur nya ljud tar över.
  • Uppsök mörkret. Se skymningens olika stadier och hur solen lämnar plats för måne och stjärnor. Sök dig om du kan till midvinterns mörka nätter och mytiska norrsken – ett bländande skådespel!
  • Lär dig mer om mörkret och dess betydelse för djurs och växters överlevnad. Inspireras av litteraturen och konsten från tiden innan LED-lampan tog över natten.
  • Tala om mörkret med människor omkring dig – ju mer kunskaperna om mörkrets förtjänster sprider sig, desto större är chansen att vi kan motverka de problem som en alltför upplyst värld orsakar.
  • Påverka din omgivning och var en förebild i bekämpandet av ljusföroreningar. Påpeka för din kommun vilka gatlyktor som bländar onödigt mycket och varför fasadbelysning faktiskt kan strida mot naturskyddsförordningen. Delta i Earth Hour tillsammans med dina grannar.
  • Fånga mörkret. Bli dess vän och njut av det – det kommer att berika ditt liv.


Lämna en kommentar

Inspirationsbild

I många år hade jag den här bilden framför mina ögon då jag tänkte på hur mitt eget badrum skulle se ut. Jag hittade bilden i ungefär samtidigt med flytten hit till Universumet och jag klippte ut den ur produktinformationen/ reklambroschyren och sparade den i en anteckningsbok. Det här var innan Pinterest fanns som moodboard. Senare skannade jag av bilden. Och ja, det blev mosaik och terrazzo i badrummet. Mosaiken är vit med gula fogar, inverterat mot inspirationsbilden eftersom jag inte hittade gul mosaik då det var dags, det var inte modernt då mitt badrum skulle inredas. Golvet har likartade kulörer som bilden. Och det inbyggda badkaret är av vit emalj och med mosaik på fronten med handdusch och kran mitt på långsidan.

Vissa bilder etsar sig fast i minnet. Detta var en sådan.