Det här kvittret gör mig glad. Ett härligt sällskap när man jobbar i denna byggnad med stolpverkskonsruktion. Snart nog lär minst två par ladusvalor (Hirundo rustica) häcka här inne. Tänk att de hittar tillbaka just hit efter övervintring i södra Afrika. Att de bajsar på golvet är dem förlåtet, vi brukar täcka av under deras bon.
Kategori: Byggteknik – installationer
För vinrankan att klättra på
Vinrankan intill ateljén klipptes ner rejält i vintras, den som gav så stor skörd i höstas. Druvorna pressades till söt druvsaft.
Som sagt – rankan klipptes ner rejält eftersom spaljén/pergolan den klättrar på måste ses över. Rankan tyngde ner den vid den fria änden så risken var överhängande att pinnarna skulle brytas av. Det slutade med en ny pergola av överbliven läkt från året då bostadshuset fick enkupigt tegel på taket istället för plåt. En extra ribba skruvades fast nära ytterkanten som förstärkning av konstruktionen. Allt målades med svart slamfärg (Falusvart). Pergolan hängdes upp med vajrar i krokar på väggen som tidigare.
Nu hoppas jag att vinrankan klarar beskärningen och växer till sig.
Sengotik, renässans och medeltid
Energikriserna
Till vedspisens lov, funnen på facebook.
1973 uppstod det en energikris då OPEC-länderna vägrade leverera olja till de stater som hjälpt Israel i oktoberkriget samma år där Egypten och Syrien fanns på motsatt sida. Priset på olja steg drastiskt. Lågkonjunkturen som blev följden räckte in på 1980-talet.
Energi skulle sparas, alternativa energikällor debatterades. Jag minns haussen kring oljeeldning och hur mycket av pratet om sparande ganska snart glömdes. Staten gick in med bidrag för tilläggsisolering vilket förvanskade många byggnaders yttre. Det är de synliga åtgärder som fortfarande finns kvar.
Många vedspisar överlevde dock till nutida människors glädje och gagn. Nästa gång de där trotjänarna var utsatta var 2017 då staten ville förbjuda dem då de ansågs släppa ut för mycket koldioxid. ”Vedspisupproret” startade och där gick jag med tillsammans med si så där 17 000 andra och förslaget drogs tillbaka.
Med tanke på kris och krig i ”närområdet” behövs verkligen vedspisarna och vi på landsbygden kan skatta oss lyckliga som bor i äldre hus med vedeldade värmekällor. Nya villor med öppen planlösning och kamin har svårare att värma upp hela huset enbart med en vedeldad kamin. Trenden i nyproduktion har varit att ha kamin för att det är mysigt. Elektricitet är dyr och finns för lite av sägs det, större produktion behövs för att energislukande företag ska kunna starta. Undrar hur vi ser på denna energikris om 50 år.
För 250 år sedan höll skogen som gav bränsle på att ta slut. Både privatpersoner och järnbruk behövde den sinande energikällan till vedbrand och träkol. Den energisnåla kakelugnen uppfanns då.
Korkmatta – linoleummatta
Jag har alltid tyckt bra om linoleum som golvmaterial. Kanske för att jag växt upp med/på linoleumgolv. Därför var det inte svårt att välja vad som skulle ligga på golven i bottenvåningen när beslutet skulle tas. Tidigare låg här korkmattor men de var utbytta till plastmattor omkring 1980. Trägolvet under bestod av smala parallellsågade och obehandlade bräder som inte var avsedda att exponeras.
Att dagens linoleummattor har ett ytskikt av plast lät jag mig inte förskräcks av. Det fick bli linoleummattor. Click-linoleum fanns inte när beslut om linoleum togs. Det här var en tid då det varnades för linoleum- och plastmattor i gamla hus eftersom det sas att de orsakade rötskador och mögel i torpargrunden eller krypgrunden och skulle avlägsnas då det påstods att de var alltför täta. Många fina mönstrade korkmattor har försvunnit sen dess.
Linoleum i farstun, köket salen, kammaren
Här i Universumet låg plastmattorna på tätt spikad träfiberskiva i kök och kammare. Skivorna fick bli kvar. I salen låg ingenting under plastmattan och golvläggarna, som inte var byggnadsvårdtänkande, vägrade lägga linoleum direkt på bräderna med lumppapp emellan. De rekommenderade tunn spontad renoveringsspånskiva vilket det blev. Golventreprenören var rädd att få reklamation på arbetet i annat fall. Jag tycker än idag att det varit bättre utan tunn renoveringsskiva. Men då, vid millennieskiftet, fanns få eller inga byggnadsvårdsentreprenörer i kommunen. I farstun däremot, en ganska liten yta, gick golvläggarna med på att lägga linoleummatta på lumppapp. Men när de först började att med maskinslipa brädorna sa jag ifrån – jag ville ha brädorna som de var och låg. De gav sig och jag är fortfarande mycket nöjd med det. Brädornas läggningsriktning kan idag skönjas genom linoleummattan precis som jag vill ha det.
I farstun såg jag att brädgolvet varit synligt en period när huset stod färdigt. Vid entrédörren syntes att man gått in med skorna på och att gruskorn gjort fördjupningar i träet. Det var så vackert. Det var ju inte förrän på 1960-70-talen som man i Sverige började ta av sig skorna i hallen, entrén, farstun, förstugan.
Köket fick sin linoleummatta först 2005 efter att nya kökssnickerier platsbyggts.
Sedan linoleum las in på bottenvåningen har jag med förtjusning använt möbellinoleum både på bänkskivor i annexet och på dörrblad i tvättstugan.
Det här är två kulörer av möbelinoleum på bänkskivor och dörrar: Pewter och Orange blast. Kolla så olika färgerna blir beroende av ljusinfallet.
* Linoleum finns i många kulörer. * Agnes i Universumets kök med mönstrad korkmatta på golvet. * Sista bilden - en mönstrad korkmatta att sukta över.
Funktionalisten i mig
En väldigt bra studieresa gick till Bauhausskolan i Dessau och funkisbyggnader i omedelbar närhet. Där finns verkligt genomarbetade detaljer att bli glad över. Byggtekniken i betong och glas är rätt här. Skolbyggnaden, denna tidiga funkisarkitektur, uppfördes 1925-1926, arkitekt var Walter Gropius.
För det är ju så att inte endast grånade gamla timmerhus tilltalar mej, långt ifrån. Men vit minimalism är jag nu rejält trött på, huset i Universumet har satt sin prägel på mg och är den miljö jag föredrar att leva och verka i för närvarande.
Den gamla byn
Just nu saknas inspiration – så jag tänker tillbaka på förra sommarens upplevelserika ensamresa och tittar på foton från Äskhults by i Halland. Kulturreservatet består av fyra gårdar, Bengts, Jönsas, Derras och Göttas, på krönet av en höjd. Både landskap, odlingar och gårdar ingår i kulturreservatet.
Det omgivande odlingslandskapet håller på att återskapas till hur det såg ut i början av 1800-talet. Detta tar naturligtvis lång tid när jorden brukas med hästar, så jag återvänder gärna om några år för att se hur det går, vilken skillnad som uppstått. Och hade jag möjlighet skulle jag redan i år vilja uppleva adventsöppet i Äskhult. Kan tänka mig att det är riktigt stämningsfullt.
Jag följer instakontot @askhultsby med intresse och även @tradgardsdrangen
Åter på plats och kris infinner sig
Jag har varit borta i två veckor. I eftermiddag kom ett sms från EEM:
Viktigt meddelande! Kokningsrekommendation för vatten gäller i delar av Eskilstuna. Vi informerar löpande på eem.se/kokvatten. Kl 16.34
”Rekommendationen ligger över helgen och en bit in på nästa vecka” enligt Mikael Nylander, tillförordnad VA-chef på Eskilstuna energi och miljö som uttalar sig på svt Lokala nyheter.
Under ledigheten, där tillgången till friskt källvatten känns outsinlig, har vi bland mycket annat lyssnat på avsnitt av P4 podden Beredskap, med Erik Blix som programledare, där bland annat vattentillgång i krisläge diskuterades.
Södra gaveln…
…har vi inte bytt panelbrädor på men jag har målat dem med slamfärg vid två tillfällen. Mellan panelbrädor och restimmer finns vindskyddande asfaltpapp från byggtiden 1909-1910. Enkelfassponten är vittrad och väderbiten. Mellan våningarna ser man att några brädor är bytta (mindre väderbitna) efter att tvåluftsfönstret en våning upp, 1924 byttes till det treluftsfönster som sitter där idag.
På norrgaveln, som var i så mycket sämre skick efter vindar och slagregn från Mälaren genom åren, har vi bytt panel. Ny vindtät papp men ingen tilläggsisolering. Där blev det även en luftspalt på en knapp centimeter men så skulle vi inte göra om vi gjorde om det hela idag – då skulle luftspalten inte finnas.
På inga andra fasader har vi bytt panel – endast på norrgaveln alltså – och ingen vägg har tilläggsisolerats. Huset är uppfört med resvirke och övervåningens frontespis från 1924 som plankvägg.
Här kommer foton från panelbytet på norrgaveln 2012:
Så här resonerade vi 2010 då det gäller väggens nötning av sol,vind och vatten. Vi drar oss för att göra ingreppet, inte bara pga arbetet som krävs, utan snarare att ny panel blir så strikt och stel, helt utan patina. Men kommer ny panel på plats blir det en vindtät, ånggenomsläpplig och vattenavvisande cellulosapapp bakom den som vindtätning. Plastbaserad vindpapp tycker vi inte hör inte hemma i huset. Så mycket är i alla fall bestämt!
Nytt dörrfoder i badrummet
Vilket dörrfoder skulle du välja då väggtjockleken är något tjockare än dörrkarmen är djup? Då skillnaden är så liten att en smygbräda inte behövs!
In mot badrummet ska dörrfodret utgöra både putskant och avslut för mosaiken, alltså de ytorna ska sluta mot dörrfodret och fodret ska sitta på plats när badrumsväggarna färdigställs.
Att köpa en foderlist i byggvaruhandeln var inte att tänka på. Så här gjorde jag: på ena sidan blev det halvstav som vid de andra dörrarna. På den andra en specialframtagen foderlist.
In mot badrummet penselströks dörrblad, karm och dörrfoder med linoljefärg i flera lager med slipning mellan varven. Plywood kräver mycket målningsarbete för att ytan inte ska bli skäckig och flammig. Dörrfodret målades före putsning och mosaiksättning för att färg inte skulle hamna på den färdiga putsytan.
Nya golvsocklar, dörr- och fönsterfoder, taklister
Det är väldigt roligt att bo här på gården där byggnadsvård/restaurering av de befintliga byggnaderna har kunnat varvas med nyproduktion i form av det nya annexet. Där har jag varit mycket friare i utformning av både planlösning och detaljer.
- Taklisterna i annexet består av rundstavar som gerats i hörnen.
- Golvsocklarna är tillverkade speciellt för detta hus och de är förkroppade i hörnen för att sluta tätt.
- Samtliga dörr- och fönsterfoder i annexet är en halvstav som täcker springan mellan vägg och dörrkarm. Med ett undantag:
I annexet har inomhusdörrarnas karmar samma djupmått som väggtjockleken inklusive plywood. Det behövs alltså ingen smygbräda.
Alla dörrblad är 58 mm tjocka. Att de är så tjocka beror på att de är isolerade och rejält tätade med lindrev runt om, huset ska kunna kallställas förutom rum med vattenledning. Textilkammaren saknar värmekälla och eftersom andra rum normalt ger lite spillvärme dit blir det aldrig frysgrader där och textilierna trivs med låg temperatur. Dit kommer heller inget dagsljus vilket också är bra för textilierna.
MEN så är det badrummet där väggarna är tjockare än de övriga. Mot insida badrummet finns inte plywood som i övriga rum utan våtrumsskiva med mosaik till en viss höjd och upptill puts. Skillnaden i tjocklek är inte jättestor men en halvstav som dörrfoder inne i badrummet gick inte att använda där som kring övriga dörrar.
Vilket dörrfoder skulle du välja då väggtjockleken är något tjockare än dörrkarmen? Dörrfodret ska också utgöra både putskant och avslut för mosaiken, alltså de ytorna ska sluta mot dörrfodret och fodret ska alltså sitta där när badrumsväggarna färdigställs.
Nya fönster med isolerrutor
Annexet, som byggdes 2016, är den enda byggnad på gården som har isolerglas i fönstren. Jag ritade fönster med 2-glasisolerrutor, vilket innebär att här finns bara två sidor att putsa.
Jag var väldigt noga med att isolerrutorna skulle ha en distansprofil av vitmålad metall eftersom jag tycker att blank metall stör i ögonen på en gammal gård eller i ett gammalt hus. Jag föredrar vit distanslist även därför att fönstersnickerierna i övrigt är vitmålade.
På de här tre fotona syns, både från ut- och insida. ett fast fönster med isolerruta.
Annexet mot gården. Totalt beställdes fem nya fönster. Fönstren saknar utvändiga foder, några är fasta, några är öppningsbara. Tvättstugan till vänster har fönster från 1900-talets början.
Det här är de vanliga färgerna/materialen på distanslister – metallfärgade eller svarta (som sorgkanter). Jag ser ofta äldre byggnader där ägarna bytt fönster och de nya isolerglaset i fönstren stör intrycket. Ja, inte bara listerna blir fel… Dessvärre är det inte många som beställer nya fönster som tänker på den här detaljen.
Smakfull entrétrapp
Malingsbo kyrka började uppföras 1707 och invigdes 1711. Den åttkantiga kyrkan kan möjligtvis ha Nicodemus Tessin d y som arkitekt. Vid det snabba besöket, där kornskruven var främsta anledningen till besöket, fäste jag mig vid den för ett järnbruk så passande kyrktrappan. Visst är den fin!
Tvättstugan igen
Långt om länge kommer nu fler bilder på tvättstugan som invigdes i oktober förra året.
I tvättstugan finns tre glasglober med rak sockel monterad på vägg eftersom takhöjden är låg, träskåp Ivar från Ikea med knoppar inköpta för länge sedan eftersom jag anade att de skulle komma att passa någonstans i framtiden :-), skolkrokar i aluminium från Theofils, konsoler Ikea, hyllplan av limfog, återbrukad spegel, såpa- och tvålkopparna fanns här efter tidigare invånare, ny bänkskiva Virrvarr med eklister, terrazzoplattor på golvet. En transistorradio från 70-talet inte att förglömma ;-)
När man beställer möbellinoleum kommer det i längder med 2 meters bredd. Till bänkskivorna i annexet behövdes bara 60 cm av totalbredden så det blev en del över som passade bra att limma på tvättstugans dörr – Orange blast på insidan och Pewter på utsidan mot det omålade förrummet. Limningen gjordes av proffs. Dörren är en isolerad plywooddörr som beställdes samtidigt som dörrarna till annexet.
Det rostfria dörrtrycket, som kommer från ASSA, är detsamma som på ateljéns dörrar. Jag skulle så gärna ha återbrukat trycket med trähylsa från 60-talet som satt på den gamla dörren men fick inte till det. Roddarpinne och tryckesskruvar var för korta eftersom den nya dörren är tjockare än den gamla, hela 62 mm är den nya. Roddarpinnen var fastlödd i ena trycket, inte lös som ofta annars. Då hade det gått lätt att byta till en längre och behålla 60-talstrycket. Surt tyckte jag. Det gäller att ha tungan rätt i mun när roddarpinnar, medbringare och tryckesskruvar väljs.
När vi fått proffshjälp med att lägga terrazzogolvet, murstocken omputsad med kalkbruk och kaklet satt och fogat med rött fogbruk samt mosaik som blivit över från badrummet satt på ytan till vänster om diskbänken, var läget som på bilderna. Den befintliga ventilen till murstockens imkanal och det befintliga spjället är kvar.
Ett hål för ny tallriksventil in till apparatrummet i nya annexet syns ovanför tvättbänken, likaså håltagningar för vatten och avlopp under tvättbänken. Även de leder till apparatrummet där VA är anslutet.
Sen återstod målning av väggar och tak kvar till oss att genomföra. Plus socklar, taklister och lite inredning. Den färg jag valde blev standardkulören ”solgul” från Ottossons Färgmakeri.
Och ”tvättbänken” är det återanvända rostfria diskbänksbeslaget från 1940-talet som suttit i bostadshuset.
Det gamla fönstret med innanfönster har målats med linoljefärg. När kylan slår till sätter jag innanfönstren på plats.
Tidigare inlägg om #tvättstugan
Mitt Universum 