Fina plastmattan

Den älskligaste lilla virkade plastmattan låg och väntade i en secondhand-butik. För 25 kronor blev den min. Jag har börjat uppskatta de här dörrmattorna som förr ofta låg vid var och varannan innerdörr, då virkade av klippta textiltrasor. Från 60-talet kunde de också tillverkas av enfärgade plastremsor som köptes på rulle. Fantasin var stor när det gällde hur de där plastbanden kunde användas. virkade mattor som denna, plastmattor vävda i vävstol, lampskärmar, bolstrade burkar, flätade nyckelringar…

Huset jag bebor formar mig då det gäller känslan för och användandet av runda dörrmattor. Då jag flyttade hit tyckte jag det var märkvärdigt med de där mattorna – nu har jag tagit dem till mig.

Arvelins skådebröd

För några år sedan skrev jag om den här löparen med namnet Skådebröd. Härom veckan fick jag ett par trevliga mejl från upphovsmannens barnbarn som berättade lite mer om den.

Foto på Eric Arvelin i köket i Västervik från 75-77. Hustru Eleonora i bakgrunden. På bordet reklamskylt till Brandstodsbolaget. Han gjorde skyltar med en ”major” som huvudperson i många år till dem.

"Hej! Hittade din blogg igår och såg att du lagt ut några bilder på en då (2017) nyinköpt duk. 

Har aldrig sett färdiga dukar förut men grunden kände jag igen - skissen finns bland min morfar Eric Arvelins efterlämnade konstverk - ska leta upp det igen framöver. Kul!

Min mormor, Eleonora Arvelin, jobbade som föreståndare för olika hemslöjdsbutiker. Stockholm (vanlig anställd), Söderhamn, Mora, Hedemora och Västervik. Kanske via någon av dessa butiker som din duk ursprungligen kommer från?

Mvh 
Jens Arfvelin"

och

"Antar att Eric gjorde trycket själv, finns lite andra mönster tryckta på ofållat tyg i en låda. Han brukade screen-trycka både konstnärliga prylar och reklamskyltar (hade reklamfirma). (...)  Här är fem bilder på Eric och lite exempel på hans grejer."

1953

Majoren sover lugnt.

Hur glad blev jag inte över de här mejlen och att få veta mer om mannen bakom ”Skådebröd” som jag verkligen tycker om. Bilder och info tackar jag allra ödmjukast för!

Luftigt

Fladdrar i vårvinden.

Lätt att tycka om
luftandar och
lättjestunder
Alla dessa
lösa förbindelser
med solen...

Rosenrya

Titta en så underbart vacker rya av begagnade textilier.

En trasrya/klutrya tillverkas med en jutesäck i botten och på den läggs klutar (korta trasbitar) omlott till hälften eller 1/3. När en rad lagts ut sys den fast med maskin. Nästa rad klutar läggs ut med 1-2 cm avstånd till den andra, dvs. 1-2 cm avstånd mellan sömmarna. Resultatet blir älskligt!

Tyger och förvaring

Det finns knappt något lättare sätt att byta ett rums skepnad än med textilier – gardiner, dukar, draperier, kuddar, mattor mm.

Jag kan skatta mig lycklig eftersom jag har en textilkammare. Där förvaras textilierna rullade, hängande, vikta liggande på hyllplan eller liggande ovikta i 2 ritningshurtsar i A0-format. Textilkammaren saknar värmekälla och fönster, är torrt och temperaturen är låg även på sommaren. Det är ett utrymme jag längtat efter och som blev verklighet då annexet byggdes. Inne i bostaden förvaras dukar i ett gammalt linneskåp.

Snö och spetsrosor

• 

• 

Den förra omgången av tvättstugans spetsgardiner föll sönder – solljus gör bomullsspets väldigt skör med tiden. Då tog jag ett par gardinkappor av spets, klippte upp kanalen och satte upp dem för tvillingfönstren. Som frostrosor så här på vintern :-)

Om det fanns tygstycken för rutorna då här var bondgård skulle jag bra gärna vilja veta. Att ha gardiner i uthusfönstren var inte norm.

Fina glänsande duken

På en secondhandaffär/loppisbod mitt i västmanländska skogen hittade jag en långsmal duk i samma material och mönster draperiet från 1930-talet med fransar på båda kortändarna. Som skimrande ny.

• 

• 

• 

• 

Min fyndduk är i utbrett skick 88 x 150 cm exklusive fransar.

Draperiet från 30-talet i solsken.

För mig ingår byggnad, inredning och landskap i den kulturhistoriska kontext jag vill bevara och hålla samman. Dit hör förstås textilier.

Det finns så få bevarade textilier här i Universumet, förutom sängkläder och handdukar, därför blir jag lycklig när jag finner något som passar in. Men klart är att jag även köper nutida textilier men använder dem mestadels i andra rum än salen.

*

Servetter i Kornhaus, Bauhaus restaurang i Dessau.

Klinkergolv i restaurang Kornhaus, Dessau uppförd 1929-1930.

På fotona ovan syns servetter och klinkergolv i restaurang Kornhaus i Dessau, ritad av Carl Fieger (1929–30). Exteriört är Kornhaus vitputsad. Men funktionalismen och 30-talet var aldrig ensidigt vit, den var murrig i många fall – särskilt i interiörer. Som mitt draperi och duk.

30-talets inredning av salen

Det här draperiet har hängt i den här dörröppningen sedan 1930-talet, ja ursprungligen var det en våd på var sida om dörröppningen. Det är vävt av glansiga trådar och har en vacker lyster vilket inte syns på bilderna. Kan inte avgöra vilket material som använts men 30-talet är kännbart. Nertill finns långa flätade fransar.

Det var Lisa som valde dem då salen fick en omdaning någon gång strax efter 1934 då hon och David gifte sig. Taket målades ner och en mörk tapet kom på plats, ekmöblerna, spegellampetterna och den elektriska takkronan köptes in.

Den vackra limfärgstapeten döljs sedan 2012 bakom en pappspänning och ny tapet då den här tapeten inte fanns kvar på samtliga väggar.

Ekmöblerna. Möblerna i Äpplet-serien masstillverkades in på 30-talet.

”Äpplet är en del av garnityrmöblerna som massproducerades i Smålands
möbelindustrier, bland annat i Virserum. Möbelserien Äpplet är inspirerad av formgivare Carl Westman (1866-1936) och när hans möbelmodeller spreds i Svenska Slöjdföreningens mönsterböcker producerades möblerna för medelklassen och arbetarklassen i en förenklad version. Westman var arkitekt och arbetade tidigt i Art and Craftrörelsens anda med att skapa möbler och inredning som han ritade runt sekelskiftet. Hans modeller lever vidare i enklare utförande och som följd blev dekoren stereotyp, in på 1930-talet spreds möblerna och fanns då i de flesta svenska hem.” Hämtat ur denna skrift.

Ljuslampetterna i klassicistisk 20-talsform.

Den elektriska takkronan. Innan den fanns en fotogenlampa nerpendlad från taket.

Det här är vårt försök att behålla stämningen i salen.

Så finns de kvar bakom glas och ram, de där människorna före oss.

Virkad trasmatta

När jag första gången kom till Universumet låg det en (rund) dörrmatta vid dörren till varje rum. I princip. Märkligt tyckte jag som inte varit med om den traditionen utan snarare var funkismännska. Med tiden har jag förstått att det är en traditionen och försöker hålla den vid liv. De virkade mattorna är beroendeframkallande.

Den lilla ovan mattan hittade jag på second handförsäljning som pågående arbete med tillhörande mattrasor. Den är virkad och jag saknade så grov virknål (jag antar att den virkats med nål). Så mattan avslutades i den här storleken. Nu ligger den innanför dörren till köket på övervåningen på det fernissade golvet och gör mig glad.

Här finns en del virkade runda mattor som Agnes hantverkat vill jag tro, några virkade av tygtrasor och virkade av plastband. Några är inköpta av mej som till exempel de som syn här nedanför.

Trasmattor

3,10 m

3,10 m

3,20 m

1,60 m

3,20 m

Dett här är några av trasmattorna jag vävt av mattrasor som jag klippt och rivit till smala remsor. Att klippa mattrasor är egentligen vinterjobb då mycket annat stannar av men det borde sannerligen vara sommarjobb då man kan sitta ute – det dammar otroligt mycket, textilludd bildas i myckenhet. Vävt har jag gjort på somrarna.

De enda vävteknikerna jag använt är tuskaft och rosengång. Längderna på mattorna varierar förstås men jag föredrar de som är 3 meter eller mer. De korta är svårplacerade, passar mest vid sängar och kökssoffor och det begränsar användandet.

Gillar mest trasmattor som inte har en helt enhetlig randning, där man inser att obegränsad mängd av en viss kulör på trasorna inte finns utan man måste pussla och improvisera en del. Ofta var ju tillgången på samma färg begränsad när gamla kläder användes. Blåkläder, jeans och lakan kunde det finnas mycket av men knappast så mycket annat. Trasmattor utan helt regelbundna återkommande exakt lika färger känns mer ”levande”, så där som gamla mattor gör.

Förutom det här urvalet av egenvävda trasmattor finns här i Universumet också många äldre som de tidigare boende här, Agnes eller hennes mor Augusta har vävt.

Trasmattorna tvättas med vatten, fast såpa och borste eller snötvättas när det finns tillgång till kall snö.

Augustisommar

Än finns tid att njuta av so, och lövskuggor och värme.

Kusta gård

Om Kusta gård i Västmanland har jag skrivit tidigare. Studiebesöket dit en mulen sommardag anordnades för byggnadsvårdare. Här kommer igen några av alla bilder jag tog.

Salongen med sin stiliga uppsättning av spetsgardiner.

I övre hallen finns panoramatapeten som så vitt jag förstår heter Revolution de 1830. Ett vackert och romantiserat inbördeskrig i bild, i verkligheten något mycket obehagligt. ”Krig är inte fred” för att parafrasera George Orwell.

Kusta gård är ett av Västmanlands kulturarv.

Ljus och färg

Det är något speciellt med påsken. Det är en högtid med vårkänsla när den än infaller, ljuset sjunger vår… Förrförra årets påsklördag såg ut så här vid middagsbordet här i Universumet. Gult och grönt – gula tulpaner och de limegröna Colorado LA tallrikarna som kommer fram den här årstiden samt gula Gefyr karott och uppläggningsfat.

Advent och jul för med sig varma färger och ombonade rum. Julhelgen får man njuta av länge så det blir många varianter av rött men även mossgrönt, blått och kanske rosa. Det är den stora ledighet som man hinner med, som inte är över i ett nafs. Det är ganska så underbart.

Midsommar, den fina tiden med härlig grönska – blommande örter och rabattväxter utanför knuten. Även inomhus smyckas med blommor och blader till midsommar, ormbunkar i stora fång och ängsblommor i mindre buketter. Och så kan det hända att farstukvisten björklövas.

Tunn textil

Så jag uppskattar den här gardinuppsättningen som jag fotograferade på Sjungaregården i Västerbotten. Att sy sådana gardiner är nog inte svårt. Upphängningssättet skulle passa här hemma i salen men var får man tag i tunt tyg i mängd med mönster som passar? Jag tycker det blir svårare och svårare att hitta textilier som metervara som man kan nypa och ta i före köp.

Begreppet byggnadsvård är oprecist nu när det blivit mode, comme-il-faut. Det har blivit ett vitt begrepp för byggnader. Men för min del anser jag att utöver byggnader ingår även interiörer i byggnadsvårdsbegreppet samt landskapsvård (om man har stora ägor) och trädgård. Allt detta hör ihop.