Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


2 kommentarer

Smulborste

Smulborste med bricka – så praktisk att använda om bara några smulor hamnat på den stora bordsduken. Man slipper ta ut duken och skaka av den utomhus varje gång en måltid avnjutits.

Den här förde jag med mig i boet, inköpt på loppis för länge sen, en bordsborste med skyffel. Kitet är utfört i pressplåt i art deco-stil med borsten fäst i betsat trä. Det hela är enkelt, flärdfritt och har gjort en hel del nytta.


16 kommentarer

Om brygghus och bykstugor

Ett brygghus användes både som tvättstuga och brygghus. Man tvättade kläder och textilier. Man bryggde öl. Men inte samtidigt. Det här med hur hushållet sköttes förra och förrförra århundradet intresserar mig mycket men än mer behöver jag lära mig. Jag vill t ex veta mer om vad man använde som diskmedel före 1940-talet då flytande diskmedel började användas. Vad använde mormorsmor?

När det gällde tvätt före tvättmaskinernas tid så blötlades tvätten någon dag i förväg. Plagg och sänglinne togs upp och fick rinna av sen gnuggades de mot tvättbrädan. Därefter användes en av de två metoderna kokning eller ösning.

1.Vid kokning kokades tvätten med björklut och tvätten rördes om med träkäpp någon gång nu och då. (Det har jag varit med om ett flertal gånger.)

2. Vid ösning lades textilierna i karet och vattnet värmdes upp. Tvättmedel var björkaska (lut) som knöts in i en liten linnepåse och som lades i botten på bykkaret. Askan lakades ur och vattnet blev brunt och lent och tvätten ren. Därefter tappades pannmuren/karet, där tvätten låg kvar, ur med hjälp av en tappkran i karets nedre del. Det rann ner i ett annat kar för att än en gång ösas över tvätten och så gjorde man ett antal gånger. Man öste lutvatten över tvätten som alltså låg kvar i karet utan att bearbetas. (Tänk, jag var för många år sedan med om att testa detta tillsammans med ett gäng glada, äldre kvinnor.)

Sköljning av tvätten skedde oftast utomhus i ett vattendrag eller sjö. Stortvätt hade man som regel två gånger per år, sent på hösten och på våren.

Här ovan ett litet häfte från 2020 om bevarande av tvättstugor och torklador där tvätt av storstadsbornas textilier en gång i tiden gav utkomstmöjlighet för familjer med enkel bakgrund. Att besöka tvätterimuseet Hagalund i Vårby ger en bra bild av hur dessa tvättinrättningar fungerade.

Finns privata intakta gårdstvättstugor kvar är det en kulturgärning att bevara dem! Här i Universumet finns byggnaden kvar men pannmuren är borta. Jag har mätt upp storleken och läget den hade i tvättstugan och sparat i ”huspärmen”,


4 kommentarer

Frukost

Till jul äter vi risgrynsgröt till frukost. Halvan kokar en stor kastrull så den goda gröten räcker många mornar. Den kalla gröten värms upp i kastrull med lite extra vatten eller mjölk och blir som nykokt. Att koka varje morgon är inte att tänka på, det tar för lång tid. Det kan även bli ris á la Malta som dessert till någon middag. Frukost ätes i köket där slagbordet fällts ut maximalt och täckts med en stor duk med bordsfilt inunder. Vardagsporslinet ställs undan tills julen tar slut vid Tjugondag Knut.

Men gröten tar slut och filmjölk tar vid, dock med samma porslin och de stora nysilverskedarna från Eskilsltuna Jernmanufaktur med mönstret Gammelfransk. Tycker om tanken på att de här skedarna har Augusta och Fredrik med barnen Agnes, David och Berta också ätit med. Augusta och Fredrik var de som lät bygga vår gård med inflyttning i den 21 november 1910.

Så kan ju den vita duken efterhand bli lite solkig. Denna gång byttes den ut mot en lika stor och fin linneduk från Växbo lin, en sådan där som inte behöver manglas.

Det jag fått veta efter flytten till denna tidigare smedernas kommun är att besticken tillverkades på fabrik medan mönstret Gammelfransk var hemarbete för kvinnor som stansade, präglade, mönstret. Därför kan de se lite olika ut från bestick till bestick. De här besticken har jag blivit förtjust i, men när jag skulle välja silverbestick själv som bröllopspresent, valde jag Svensk med en mer funktionalistisk design från GAB. Älskar båda sorterna!


Lämna en kommentar

Uppiggande

Det behövs lite färgglatt i det grå vädret. Det får bli snörmakerier, något jag älskar men aldrig får chans att använda, då de miljöer jag bebor inte lämpar sig riktigt för denna vackra inredningskonst. Men drömmen finns kvar…
Jag har samlat på mig olika band, bollfransar och snörmakerier men de på bilden är fotograferade på en mässa.


3 kommentarer

Ostylad verklighet

Så typiskt mig! Att komma på att ta en bild utan att bry mig om helheten. Inget kaffe i kopparna, men väl mjölk, det brinnande ljuset i staken kom inte med och inte heller blombuketten. Ett stycke oredigerad verklighet.

Mitt intresse låg på den tryckta bomullsduken – en souvenir från Stockholm från 60-talet. Kungliga slottet i mitten omringat av den tidens viktiga byggen och platser: Kungstornen, Paul U. Bergström AB, Skansen-Solliden, Gamla stan – Kornhamnstorg, Vällingby centrum, Katarinahissen, Farsta centrum, Stadshuset, Hötorgsscity, Riksdagshuset, Dramatiska teatern, vaktparaden.

Ett secondhandköp. En grön och en blå duk har införskaffats. Tyvärr framgår det inte vem som är formgivare.


6 kommentarer

Flera dukrullar

Dessa tre dukrullar är också ett loppisfynd. De är fint lindade med tunn glansig tråd och har färgsamstämda virkade avslut på ändarna, den ena med tofsar.

På dukrullarna lindar jag upp mindre dukar som jag inte vill vika efter att de strukits. Ibland blir det flera på samma rulle men då är det lite svårare att hitta de som göms bakom den yttersta. Därför är det bra med många dukrullar. De förvaras med upprullade dukar i linneskåpet.

Här kan ni se flera fina dukrullar jag köpt tidigare secondhand. Det är inte så ofta jag ser dem till salu.


2 kommentarer

Stickat, silkigt

Jag tog en sväng i lördags för att för första gången på lång tid spana in PMU:s secondhandbutik. Kön var lång eftersom man inte hade mer än 50 besökare där inne och jag kom dit 1/2 timme efter öppnandet. Det tog tid att nå entrén men där inne fann jag bland annat denna fina duk. Så mycket nättare jämfört med en del stickade alster som också finns att köpa.

12 svenska kronor betalade jag för denna stickade duk i stjärnform med åtta uddar. 12 SEK! Stickad i ett silkigt, glansigt garn och utan defekt. Detta är inte förspilld kvinnokraft, den kommer till nytta igen hos en som värderar hantverket bakom. En broderad bonad, ett av mina samlarglas på fot och en spegel följde också med hem.


7 kommentarer

Vikingatida snärjväv

Nu har jag sett den – kopiorna på Överhogdalsbonaderna (på bilden 4 av 5 bonader). Originalet finns på Jamtli i Östersund. Vävda tapeter med en hel del år på nacken – C14-dateringen ger besked om att bonaderna tillverkades någon gång i intervallet 800-1100-talen. Bottenväven består av lingarn, figurerna är vävda med ullgarn. Färgerna blått, rött och gult kommer från växterna vejde, krapp och vau. Bonaderna syddes ihop till ett täcke med en tråd som dateras till 1300-tal. Var och en av vävarna är ca 35 x 185 cm. Att den finns kvar är ett fantasticum, dess sentida historia är klarlagd. Väven har ett eget litet museum i Överhogdal, Härjedalen med en väldigt bra utställning runt om.


Lämna en kommentar

Barnbroderi

Midsommaraftonen var varm och fantastiskt vacker så att äta ute under ekens bladparasoll var självklart och midsommardagen ser ut att fortsätta likadant. Här är blommor i många vaser och farstukvisten smyckad med björklöv men inget kalas på magasinet i år. I morse lyste solen på den här majstången eftersom jag i år kom ihåg att ta fram den korsstygnsbroderade minitavlan, en present från många år tillbaka.


1 kommentar

Bord duka dig

Kanske är det lite förmätet att visa så många bilder på dukade bord. Denna påsk som var cirkulerade dock mycket kring ätande men att vara matfotograf är inte min grej, maten blir kall innan den kan ätas om jag ska ta bilder när bordet är färdigt och helt klart för sittning. Som sagt – det är sällan inte min grej… men utan mat är situationen en annan.

Långfredagen gick i svart och vitt. Förutom buketten då men den livas upp av torkade fröställningar (tack ML).
Påsklördagens frukost var glatt vårlig. En matta från Pappelina får agera duk igen.
Påskdagen lite konfettisprittig.

Gissa om det var kul för första gången på decennier ta fram en av de textiler som jag köpte in på Textilgruppen på Hornsgatan i Sthlm under tidigt 80-tal. Jag sydde då en duk av tyget. Textilgruppen låg i bottenvåningen i en byggnad från 1760-talet, jag jobbade i samma hus en våning upp så det var ofta vi slank in i butiken/galleriet på lunchen. Livet var finfint.

När duken nu kom fram i ljuset igen insåg jag hur mycket jag uppskattade detta 80-tal igen med pastellfärger och med mönstret som heter ”Prickruta”.

Kaffe på maten i kammaren och buketter byter plats.

Inga fjädrar i påskriset i år. Björklöven fick slå ut och vara fagra i sig själva. Fjädrar brukar klibba ihop med de utslagna små löven, det undvek jag i år. Påskriset är lika skirt som Ilse Roempkes fina textiltryck.


2 kommentarer

Symaskinskonst

Har ni sett detta? Jag tänker på blommande körsbärsträd (vid berget Fuji eller varför inte i Kungsträdgården).

Amnon Lipkin heter mannen bakom fantastiska ”teckningar” som han gör med hjälp av en symaskin. Titta in här.

Och hade jag inte läst bloggen Kurbits hade jag missat denne konstnär.