Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


2 kommentarer

En brickduk

I Universumet finns några brickdukar jag köpt in och denna kommer fram i juletid. Framför allt dukas kaffe med dopp upp men för att ha möjlighet att se den under längre tid ställs annat fram ibland. Som den här amaryllisen doppad i rött vax, en gåva och något jag inte prövat på förr. Den kommer att blomma vitt inom en snar framtid.

Brickduken gör att det känns som att bo i en Elsa Beskow-saga :-)

Så här såg det ut en annan jul men samma saffranskokostoppar och mjuka pepparkaka med apelsinmarmelad och lingonsylt bakades till detta julfirande. Jag tycker inte det är fel i det stora hela att vara traditionsbunden. Kanske är det för att jag flyttat rätt ofta som det finns en trygghet i det delvis förutsägbara.


Lämna en kommentar

Skänkduk

På köksskänken ligger nu en duk som är lite julig/ljuvlig. Den är sydd av kraftigt bomullstyg och broderad symmetriskt med mest rött garn, bara lite förhöjande vitt i blomklockorna. Vad sättet att fålla duken kallas vet ju inte jag men stadig och fin är den gamla duken. Fotot togs när solen behagade visa sig ett kort ögonblick denna gråa decembermånad.


2 kommentarer

Tid för ljuslågor

Stilleben

Adventsljusstaken av terrakotta kom fram i år igen. Den fylldes med mossor, lavar, tallkottar och små röksvampar. Det är inte första gången men det brukar variera med annat naturinnehåll. Naturen är som alltid en stor inspirationskälla. Ljusmanschetterna är de fina gamla i mässing med vågad yta. På bordet lade jag en hemvävd duk från 40-talet, den typ som jag fått upp ögonen för och börjat tycka om.

Jag anar att det beror på att jag, när vi gått igenom efterlämnade inventarier efter mina föräldrar, har funnit hemvävda draperier, kuddvar, väggbonader i ylle och funnit dem vackra. Så kan föräldrars bortgång bli till något positivt, det ärvda gör att nya impulser dyker upp. Duken på bilden är dock secondhand-köpt, de ärvda föremålen finns kvar i det andra hemmet.

Nature morte


Lämna en kommentar

De tunga draperingarnas tid

Får jag rekommendera en läsvärd faktabok om tiden före Ellen Keys och Carl Larssons genombrott med Skönhet för alla och Ett hem. Före den tid som förebådade funktionalismen och det avskalade, avmönstrade i inredningarna.

Boken beskriver en livs- och inredningsstil under de mörka färgernas tid, de tunga draperingarnas tid, mönstermängdernas tid, de polstrade möblernas tid, fileringens tid, eklekticismens tidevarv – ja allt det där vi tagit avstånd ifrån men som håller på att komma igen, kanske i en annan form. 1800-talets inredningar håller på att få en renässans.

Som alltid ser människor ner på det föregående århundradet när ett nytt bryter in. Under 1900-talet hamnade 1800-talet i bakvattnet, 1700-talet lyftes fram. Hur idéerna om 1900-talet ser ut om 30 år kan vi ana. Vi – som anser oss leva i den mest långt komna av världar.

Fröknarnas tid är läsvärd. Jag har många snörmakerier och band som vore roligt att få användning för, kanske blir det så någon gång…


11 kommentarer

Duk på bord

Som jag skrivit förut – detta hus och boende påverkar mig. Det påverkar vad jag tycker om, det påverkar hur jag ser på föremål. Att bo här har påverkat mig på så sätt att jag numera tycker rätt bra om dukar som ligger diagonalt över bord, alltså så att bordshörnen blir fria och bordsskivan syns. Ett riktigt förgånget mode om jag uttalat mig för några år sedan. Nu klarar jag till och med av en av 70-talets pastelliga och grovt vävda dukar…


7 kommentarer

Delightful

Det är något speciellt med silande ljus.

Tänk att jag som inte tyckt om romantiska spetsgardiner, inte ens i bomull, har köpt sådana. Det är för väl att man kan ändra sig. Undrar vad jag kommer att förvåna mig själv med nästa gång!? Det är verkligen underbart att kunna överraska sig själv, att plötsligt tycka något oförutsett.


1 kommentar

”Engelskt broderi”

Varierar gardinernas uppsättning. En hängande våd blir gardinkappa. Det går det också. Här har jag sytt gardiner av ett bomullstyg med ”engelskt broderi”, hålbrodyr. Gillar det tyget mycket. Det är något visst med hål och solstrålar. Det kan bli discokula-effektliknande ibland.

I taket svävar lönnäsor på sytråd som går från hörn till hörn och möts på fotot. Girlanger är en favoritutsmyckning här men dessa lönnäsetrådar är nog lustigare än snygga. Väldigt mycket MrsUniversum!


2 kommentarer

Glasartat

Varje gång jag ser en glaskupa på fot slår jag till och den införlivas i secondhand-samlingen. De här brunfärgade glasen är de senaste jag börjat samla på.

Det har hänt att jag blandat svärmors efterlämnade orangegula trådgardiner med de brungula glasen och fann att det blev väldigt trivsamt. Det måste jag göra fler gånger. Jag är glad att jag inte slängde de här gardinerna då jag flyttade hit. Tiderna har förändrats och jag med dem!


Lämna en kommentar

Huset vinterbonat

I söndags satte vi in innerfönster på övervåningen. Nu är huset helt vinterbonat eftersom vi förrförra lördagen satte fönstren i bottenvåningen på plats. De är större och flera och att ta båda våningarna i ett svep känns lite väl tidskrävande så vi delar oftast upp det på två på varann följande helgdagar. Samtliga fönster tvättas och putsas i samband med insättningen. Det är viktigt att arbetsinsatsen är överkomlig med kaffepausar så att man inte tar ut sig utan tycker det är lika trevlig syssla kommande år.

Att lägga in de färdiga sandkorvarna underlättar väldigt. De ligger torrt och dammfritt under sommarhalvåret och tas fram just när innanfönstren ska på plats. Och just ”korven” med det tyget som syns på bilden är otroligt tacksam eftersom textilen visar sig vara ljusäkta. Likaså är det med tyget Citrus Limon.

Fönsterremsor klistrar vi endast runt det fönster i övre farstun målat med vitt, alla övriga har kulör och vita remsor ses alltför tydligt. Där har tätningslister satts på innerbågarna runt om. Tycker dock mycket om de tips från 1951 som man får i texten ovan.

I helgen tändes första höstbrasan i kaminen. Att sitta vid den och samtala och njuta av stillheten i ett vinterbonat hem är väldans trivsamt…


4 kommentarer

Linneduk

Jag plockade in den första utslagna gula gladiolusen från kökslandet med en vacker vinranka från perennträdgården och ställde blomvasen i salen och fotograferade.

Det visade sig att det mest intressanta på fotot blev linneduken med den damastvävda mönsterbilden. Ni ser ett fyrverkeri av grässtrån, blad, fröställningar! Det här är en favorit som jag för länge sedan fick av min mamma. Hon kände förstås till min fascination över gräs och vilda växter. Och linnedukar. Duken är lång så den hänger ner på golvet när salsbordet inte är förlängt till maxlängd. Med duken följde linneservetter med samma mönster. Så glad jag blev över gåva för många år sedan.

Vi satte upp vävar tillsammans ett par gånger och vävde trasmattor. Hon var av den generation som även vävde handdukar av bomull eller halvlinne samt draperier/breda löpare av ylle med den omisskännliga 40-talslooken som jag börjat uppskatta. Mamma föreslog att vi skulle sätta upp en handduksväv tillsammans men det blev aldrig av, inte var jag hågad att väva handdukar, något som jag tänkte mej var en väldigt enahanda sysselsättning. Tyvärr kan jag tycka nu…

Linne ska tvättas i medelvarmt vatten, centrifugeras väldigt kort stund och inte torktumlas. Linnedukar kallmanglas ska, som all annan textil, vara lätt fuktade. Till det använder jag en stänkflaska eftersom det sällan blir så att jag tar ner duken från torkstrecket med perfekt fuktighet. Inför manglingen av stora dukar ber jag om hjälp att finvika och sträcka den eftersom det är bökigt att göra det ensam. Jag samlar på mig en hög med textilier som manglas samtidigt, det blir 1,5 – 2 månad mellan gångerna. Mangling är meditation!

Så här rekommenderar ett anrikt linneväveri att man sköter linne.


2 kommentarer

Vintra upp huset

Det börjar bli dags att sätta in innerfönstren nu när det blir kyligare ute. Skillnaden i inomhustemperatur blir märkbar redan innan värmesystemet körs igång. Köket börjar vi med först. Alla fönster, både fasta och lösa, ska putsas och isolering och fuktupptagningsmaterial ska placeras in mellan bågarna. Sandkorvar eller fönstervadd, båda materialen är hygroskopiska och kan ta upp fukt.

Foton från besök på gården Qwensel/Apoteksmusset i Åbo.

En rullgardin kan också göra att rumsvärmen behålls längre om man drar ner den under natten t ex. En långrandig i grönt/beige är en favorit som även finns här i Universumet där olika gamla typer finns. Älskar dem alla med sina dragtofsar. Har under åren skrivit rätt många inlägg om rullgardiner eftersom jag anser de gamla trotjänarna vara betydelsefulla och värda att bevara.


2 kommentarer

Dansens virvlar

Ett dansande par i folkdräkt bor här långt innan vi flyttade in.

Det pyttelilla dansparet syns knappt där det hänger från farstutaket, ändå är det några jag kan stå och titta på när andan faller på och jag sätter igång dem – turerna är olika för varje gång de kommer i rörelse. Enkla nöjen ska man inte förakta :-) Och faktiskt har jag numera dokumenterat flera folkdansande par av samma konstruktion men olika klädsel – men var fotona av dem befinner sig kan jag inte finna ut just nu. Som jag letat…

Så här hampade sig deras svängom när jag för länge sedan spelade in och lade ut på youtube.