Mitt Universum

Om byggnadsvård med kulturhistoria.


Lämna en kommentar

Kromoxidgrönt

gront-fonster-i-plankvagg
När jag började tänka på utvändig färgsättning av vårt hus var tanken kromoxidgröna fönsterbågar, vita karmar och foder samt naturligtvis röd slamfärg på fasaden. Tre fönster på övervåningen målades gröna, det var där i ett rum på övervåningen som husvårdandet började. Jag köpte linoljefärg på Ringvägen i Sthlm från Engwall & Classon.

Sen beslutades att fönsterbågarna skulle vara rödorangea. Inte förrän att norrgavelns brädfodring byttes 2012 målades de gröna bågarna på 1 trappa om och blev rödorangea. Det är knappast något som någon tänkt på, den sidan ser man sällan på nära håll. På fotot ser man den strippade fasaden som på övervåningen är en plankvägg, inte stående timmer som på största delen av bottenvåningen. Och bågen är ännu kromoxidgrön. Lindrevningen från förr blev kvar. Kallfarstun är plankvägg rakt av, det var den allra första åtgärden vid flytten hit –  farstuns väggar isolerades.


3 kommentarer

Långrandigt

En vinterhelg förra året fick jag för mig att sätta upp tapetbård i sovrummet. Det var ett kul och lustfyllt litet projekt  som med kort arbetsinsats gav något av ett ”nytt” rum.
tapetbardsuppsattning

En bred bård skulle ha dolt delar av översta serien av blomstertryck. Så det blev en smal, äkta funkisbård till Linnétapeten.

Nu när annexet med sina rum är klart skulle det kännas skönt att inte ha något mer projekt att ta tag i. Skönt!!! Men så är det inte, visst går här på lågvarv just nu med byggnadsvårdsinsatser MEN det är för att vi arbetar med våra lönearbeten samt kraftsamlar och tar sats inför nästa projekt. Det kommer att ta mer än en dag i anspråk och orsaka kaos i vår vardag. Igen.

Långrandigt lär det inte bli :-) Fram till starten tar vi det lugnt.


2 kommentarer

Trösklar tilltalar mej

dorrtroskel
Fotot taget in mot köket.
Ibland brukar jag fundera över hur det var att leva på övervåningen här i huset som ett åldrat par. Övervåningen med kök, rum och farstu inreddes 1924 för de då gamla föräldrarna när barnen övertog jordbruket. Hur var det möblerat? Att köket även var sovrum är jag rät säker på, men för övrigt?

När de var döda blev övervåningen den ogifta systerns bostad. Hur hon hade det möblerat på 1960-talet har jag fått berättat för mig av dem som då var besök.
troskel-m-jarn
Den här tröskeln har passerat många gånger av Fredrik, Augusta Charlotta och Agnes kan jag tro. Tröskeljärnen har gjort att trätröskeln är väldigt  välbehållen. Golven är knappast slipade sedan de ströks med pigmenterad fernissa på 20-talet. På ena sidan tröskeln är golvet rejält nött, där finns zinkbänken och diskbaljan. Gamla trösklar med patina tilltalar mig mycket.


Se fler bilder av köket.


2 kommentarer

Frid och ro

Återgång till en ”normal” månad utan stora helger. Till vardagslunken. Det känns inte på något sätt oangenämt.
övre köksfönstret
Här i Universumet har vi bestämt att inte ha några datorer i bostadshuset. De finns i våra respektive arbetshus (Halvan får snart ett nytt) och detta beslut är en stark viljeyttring från min sida, ett sätt för mig att få tillvaron att fungera bra. Vi har ingen tv i kök eller sovrum, ingen tv som står på utan att någon tittar.

Det har tagit tid att få till det jag vill ha ut av landsbygdsboendet nämligen att inte enbart konsumera kultur i stora mängder utan själv producera kultur.  Att starta företag var också en del av tanken med att bo på landsbygden. Då var det mycket att tänka på, att lära sig, nu minns jag knappt allt det som då var nytt som jag behövde göra till mitt. Det första året hade jag min arbetsplats i drängkammaren och startade arbetsdagarna under vintern med att elda i kaminen. Så annorlunda än att bo i lägenhet med centralvärme. Utanför dörren fanns naturen och det kultiverade landskapet att kliva rakt ut i utan att planera ett enda dugg. Och det bästa av allt är att ha någon att dela det här levnadssättet med, någon vars tankar om meningen med livet sammanfaller med mina. De där människorna växer inte på träd :-)

.


7 kommentarer

Uppepå

jul5
jul4
jul2
Den här julen kom jag ihåg att leta fram julbonader av papper som det finns härligt många av här. De ligger förvarade i en hurts och blir oftast bortglömda där. I år fick två komma fram i ljuset. Den ena syns på översta bilden.

När amaryllisen Evergreen slog ut i full blom kapade jag stjälkarna och satte dem i en vas. De blir nästan ett med Morris-tapeten :-)

Det utvecklingsbara julkortet med stora granskogen och den ljusa stjärna är en favorit. Jag hade planerat att hugga egen julgran men så blev det inte. Det blev en köpt bordsgran i kammaren istället. Stämningsfullt det med. Storskogen får representeras av ett tredimensionellt kort.

Här njuter vi julen fullt ut, ända till Tjugondedag Knut. För då är julen slut. Så är det och skall alltid vara :-) Jag vet att traditionen håller på att förändras, man börjar julpynta hemmen redan i november, den kommersiella sektorn börjar redan förbereda julförsäljningen i oktober och då vill man så klart ha slut på julen till nyår eftersom man har ledsnat på den och vill sälja andra varor. Men för mig kräver julen frid en bra bit in i januari!


6 kommentarer

Advent

advent2015-4
advent2015-3
advent2015-1
Jodå, det är advent även här i Universumet! Igår bjöds här på adventskaffe. Vi hade bakat och stått i. Lussebullar, småkakor, pepparkakssmuffins med blåbär samt Hemavans äppelkaka. Adventsstjärnor kom upp och glöggen gjordes på årets äppelmust. Doft av såpa och julkryddor, adventsmusiken ljuder igen… Det är en skön känsla att tända det första ljuset i adventsstaken. Det händer bara en gång per år och att missa detta skulle kännas som en förlust. Ute har det kommit lite snö!

.


9 kommentarer

Foga om kakelugn


kakelugnsfog1
Det här receptet på fogmassa använde jag då jag fogade om kaklet på kakelugnen:
2 dl krita
1 dl titandioxid
1 äggvita
mjölk

Ingredienserna rörs ihop så fogmassan får en relativt fast konsistens. Den ska vila minst 30 minuter så att kritan får svälla.
kakelugnsfogning
Med en gummispackel stryks massan ut i alla fogar. Men på snirkliga krön och gesimser är det lättare att ta fingrarna till hjälp. Efter fogningen tvättar man bort överskottet med en blöt svamp med rörelser diagonalt över fogarna. I stora fogar behövs ytterligare fogmassa eftersom det bildades sprickor i breda fogar då massan när den torkar. Ny tvätt med blöt svamp. När fogarna torkat polerar man upp kaklet med en torr bomullstrasa – det blir ett slående resultat. Se bara på före och efter-bilderna:
kakelugnsfog5
kakelugnsfog2
kakelugnsfog6
I fogarna på bilden ovan ska överskottet tvättas bort.
kakelugnsfog3 Innan fogning.
kakelugnsfog9 Klart!
kakelugnsfog8
kakelugnsfog7
kakelugnsfog10
Lucka och andra kromdetaljer poleras med metallputs. Min lucka är stämplad Pontus Holmberg, Eskilstuna. Han var fabrikör och startade tillverkning av kakelugnsluckor, knivar och dolkar 1876.

Grangolvet av parallellsågade bräder kom på plats 1924 då övervåningen inreddes och blev bostad för den äldre generationen i samband med överlåtelsen av gården till barnen. Golvet, som speglar sig i luckan, fernissades då med pigmenterad fernissa. Vår insats är att ha fernissat det med opigmentrad fernissa.

.