Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


8 kommentarer

Bondgårdens djur

Här på gården fanns två hästar, 8 kor samt ungdjur, ett par grisar och ett okänt antal hönor. En katt hörde förstås också till. Det fanns inte fler djur än att man hade ett personligt förhållande till och egennamn på alla, det var innan dagens djurindustri uppstod. Syskonen Agnes och David hade tillsammans drivit jordbruket efter sina föräldrar från 1924. När de dog, hon 77 och han 75 år gamla, med några månaders mellanrum år 1966, upphörde jordbruket. De sista djuren som försvann var hönsen som nackades efter de gamlas bortgång. Efter det blev gården ett ”sommarställe” på landsbygden – tills Halvan & Mrs Universum tog över.

Men än idag är gården välbevarad med alla sina byggnader. Det kan tyckas att de stora ekonomibyggnaderna är otympliga och besvärliga att ta hand om och underhålla, men jag ser det som ett förtroende att se till att de finns kvar. De skapar ett förtroligt och gediget gårdsrum, gårdstun. Platsen har valts med omsorg och byggnaderna har vuxit fram organiskt allt efter behov.


7 kommentarer

Så mycket opassande som monteras på landsbygden

Göran Gudmundsson, kallad Mr Byggnadsvård efter att ha varit med och startat Gysinge Byggnadsvård 1990, och förra året försedd med professors namn, har skrivit en träffande krönika i Gård & Torp 1/2021:


Det är nog ingen nyhet att Sverige håller på att byta ansikte. Framför allt börjar landsbygden bli en enda förortsliknande röra med inslag av ila byggda och illa anpassade typhus. Nybyggda villor med svarta plåttak och svarta eller grå fasader fördystrar och splittrar den genuina miljön. De smittar dessvärre också av sig på de äldre husen, som snabbt tar efter trenden med fönsterbyten, takbyten, fasadbyten och trädäck. Modet med stora kuvöser av isolerglas och pvc-fönster med fuskspröjs likaså. Detta bidrar till en olycklig kollision mellan förortskultur och landsbygd.

Snart är båset tomt. Ingenting kan bättre illustrera talesättet att helheten består av detaljer, än den epidemi av fönsterbyten som pågår just nu i Sverige. Kulturarvet tar skada, miljön tar skada. Vill vi uppleva en äkta och levande byggnadskultur måste vi snart bege oss utomlands. Och vi som ända till nyligen hade våra egna genuina byar och småstäder. Vad var det då som gick så fel?

För nästan 40 år sedan vikarierade jag på Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Där satt en specialkunnig grupp av antikvarier och arkitekter och formulerade undantagsregler för renovering av gamla hus. Man föreslog varsammare lösningar och att autentiska detaljer som fönster, dörrar, fasader och tak skulle sparas och renoveras, inte bytas ut. Man ville inte längre kräva samma nybyggnadsstandard för de gamla husen som för de nya – om det riskerade skada det kulturhistoriska värdet på byggnaderna.

Men så kom Riksantikvarieämbetet att avväpnas genom nerläggning av A7 i Visby 2005. Ersättningsfrågan löstes genom att i stället utlokalisera Riksantikvarieämbetet till ön. Kompetensraset blev ett faktum när mängder av byggnadsexperter inte ville eller kunde flytta med. För den svenska bebyggelsen blev effekterna av flytten katastrofal, eftersom just de tjänstemän som tidigare jobbat på planer att skydda den gamla bebyggelsen från hårdhänta och onyanserade nybyggnadsregler försvann. Det militära försvaret led en stor förlust, det kulturhistoriska försvaret en minst lika stor.

I stort sett utan stöd ovanifrån engagerade sig i stället många enskilda människor, byggnadsvårdsföreningar, fristående byggnadsantikvarier med flera för att rädda vad som räddas kan av den gamla svenska bebyggelsen. Men vart tog statens ansvar vägen?

Intresset har alltså drastiskt krympt på myndighetsnivå, men glädjande i ställer vuxit sig stort hos allmänheten. Man kunde tro att även de statliga TV-kanalerna skulle förstå att bättre ta tillvara detta ökande intresse. I stället fylls TV-rutan av inspiration från de kommersiella kanalerna där man hellre river än vårdar, där man hela tiden byter till sämre kvalitet och utgår från att gamla hus per automatik är funktionsodugliga.

Inte heller har SVT insett att ämnet byggnadsvård i sig innehåller så mycket spännande historia och yrkeskunskap att det skulle räcka för att fylla programtablån med uppbygglig och rolig information om våra gamla hus. Och visa hur hållbart och fint vi skulle kunna vårda vårt kulturarv, i stället för att göra ”underhållning” av allt. ”Public service” borde börja leva upp till namnet. Så vänder vi utvecklingen!

Illustration till krönikan med bildtexten: Nytt möter gammalt. Trots lagstiftning och tydliga lokala regler blir ändå resultatet oftast så här. Det nya slår ihjäl det gamla. Gamla byar splittras med främmande hus. Långlivade och naturliga byggnadsmaterial ersätts av kortlivade med en energikrävande.

Visa mig vilka böcker du har i bokhyllan ska jag säga dig vem du är. En bokhylla avslöjar en hel del av ditt inre liv! Lika gärna kan man påstå att de byggmaterial du har valt till ditt boende avgör vilken bildningsnivå du har, vilken socioekonomisk grupp du tillhör eller om du tillhör ett kulturbärande skikt.


4 kommentarer

Svenska Allmogehem

Jag är stolt och glad över att äga ett exemplar av boken Svenska Allmogehem som kom ut 1909 som förstaupplaga, men också över att äga två fastigheter från 1900-talets början, den ena avstyckad, den andra med skog och jord.

Mitt Universum var en gård med tillhörande mark, stor nog för en familj att försörja sig på. Familjen köpte mark, ett antal kronolotter,  1905. Vid förra sekelskiftet var fortfarande utvandringen till Amerika stor och staten ville få människor att stanna kvar i landet. Så uppstod egnahemsrörelsen. Om människor fick köpa en tomt förmånligt och bygga sitt eget hus med täppa där familjen kunde odla för husbehov hade de anledning att stanna kvar i hemlandet. Boken Svenska Allmogehem är språkrör för egnahemsrörelsen. Ett tummat exemplar står här i min bokhylla. Där finns väldigt vackra ritningar med planer, fasader, sektioner och tomtplaneringar för odlingar. Det är dåtidens framstående arkitekter som ritat förslagen på mindre gårdar för jordbrukare och hantverkare, avsedda för de olika landskapen i Sverige. Förutom ritningar finns texter om det som en egnahemsbyggare behöver veta om odling och kreatursskötsel samt ett tillhörande kolorerat perspektiv av varje landskapshus.

Det är berikande att sätta in sin gård, sitt torp eller sin stuga i ett samhälleligt, kulturhistoriskt och socioekonomiskt sammanhang.

Detta är arkitekt Torben Gruts höstliga förslag till fiskarsmåbruk i Bohuslän.
Tillhörande ritning till fiskarsmåbruket i Bohuslän.
Perspektiv med hantverkarsmåbruk i Uppland. Arkitekt: Jacob J:son Gate.


6 kommentarer

Jordbrukslandskapets sköra skönhet

Jorden reder sig. Harvning av de i höstas plöjda åkrarna pågår. Den knotiga björken har musöron. Gullvivorna blommar. På den forntida kobben, som då låg i sjön, står jag och spejar ut över nejden. Det är ganska vackert.


6 kommentarer

Fågelälskare

Vi var på besök hos våra fågelvänner. Där var fantasin obegränsad, fågelholkarna såg ut lite hur som helst. Och i samtliga häckade småfåglar.

Det fanns även mängder av mer normala fågelboenden. Här är några varav tre är tänkta för tornseglare/tornsvalor. Gissa om det svirrade i luften… Tack för gästfriheten – både för vår del och för fåglarnas!


2 kommentarer

Biologisk mångfald hemmavid

Biologisk mångfald är en viktig fråga, det vet vi. Men det är inte bara i avlägsna naturområden eller orörda urskogar som biologisk mångfald har betydelse. Minst lika viktigt är att skapa goda förutsättningar för artrikedom på många platser och här kan alla med en trädgård eller gemensam gård göra insatser.

Den danska forskaren Rasmus Ejrnæs på DCE – Nationalt Center for Miljø og Energi vid Aarhus Universitet har tagit fasta på det här. Han har utvecklat en poängtabell (här ovanför) som enkelt visar hur man kan skapa större biologisk mångfald i sin egen trädgård. Genom att exempelvis inte använda bekämpningsmedel, låta delar av gräsmattan växa vilt och sätta upp fågelholkar samlar man poäng och gör samtidigt viktiga insatser för den biologiska mångfalden. Den här tabellen uppmärksammade jag när jag skrev om noshornsbaggar som trivs här.

Hur har du på din tomt? Här i Universumet kommer vi högt upp i rankingen kan jag berätta :-) Det finns mycket man kan göra nu på hösten för att öka sin omgivnings förutsättningar för biologisk mångfald.


Lämna en kommentar

Mellansverige



Våra olika landskapstyper är fascinerande. För att komma nära handlar det ofta om att söka upp småvägar, kanske ringlande grusvägar.  De här bilderna visar bördiga Sörmland.

Allegori

Si vilken fridsam ängd
för lugn motion!
Sanningens väg är stängd
för motorfordon.

Det finns det blomster i mängd
och fågelbon,
ty sanningens väg är stängd
för motorfordon.

Alf Henriksson

 


5 kommentarer

Magnetism

Jag hamnar av någon anledning så lätt och ofta i sådana här miljöer. Något drar mig dit – en inre kompass kanske ;-)

En dagbäddad dragsäng nedanför två vackra porträtt från förra sekelskiftet, på sidan en lavoar med väggspegel ovanför, tvättfat och vattenkanna i porslin. Stugan är förhållandevis nyligen byggnadsvårdad och det naturliga slitaget borta men stämningen är ändå ostressad och fridfull.

En åttaslåstol, skurgolv och ett sätt att låta enkel sockel, fodersockel, dörrfoder och tröskel mötas.

Den här fiskarstugan finns i Höga kusten, ett stort världsarvsområde som är värt flera dagars besök.