Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


Lämna en kommentar

Punsch till jul

Vi gör ett besök i boktryckarbostaden, en av Skansens alla underbara miljöer. Det är 1840-tal och i köket ska en skål med punsch tillredas för julkalaset som börjar med mingel. Ingredienserna arrak, socker, citronsaft, vatten och te finns framme för att blandas till. Te var en dyrbarhet här i landet vid den här tiden. Därför förvaras det i ett skrin som kan låsas.

Julkalaset med mat vid dukat bord hölls i salen. En soffgrupp med sötsaker att avsluta middagen med står uppdukade på ett pelarbord i samma sal.

Det är inte många kulturhistoriska miljöer som går upp mot Skansens iscensättningar och levandegöranden inför julen. Det ska vara Västanfors hembygdsgård då, den dagen julmarknad pågår…


Lämna en kommentar

Jule-lys

Jag har även hittat ett öppnat paket danska Jule-lys här i Universumet förutom Liljeholmens julgransljus. Stearinljusen är gjutna av Asp-Holmblad i Hørsholm. Jag tycker verkligen om bilden: en lite äldre man utklädd till jultomte tittar leende rakt på mig. I famnen håller han ett litet barn som bara har ögon för julgranens tända stearinljus. Tomtemannen ser dock till att barnet i sin fascination inte bränner sig på lågan. Vilken härlig upptäckarglädje som syns i de där ögonen!

Förstagångsupplevelser blir färre med åren men jag kan ändå känna den där fascinationen då och då. När jag flyttade hit var det upplevelsen av naturen med fågel- och djurliv som inte fanns i stan. Första gången jag hörde en kornknarr var stort och när jag några dagar senare även såg den var det än större. Älgar som stövlar omkring här och ekorrar som käkar frön ur lärkkottar var som att uppleva tiden som barn igen.

Första besöket i Pantheon var stort, ruinerna efter staden Mari byggd av lera vid Eufrat, Syrien, eller Çatalhüyük på Konyaslätten i Turkiet har satt sina spår hos en kulturbegeistrad människa som jag. Annars känner jag upptäckarglädje när fördjupad kunskap om ett historiskt/politiskt sammanhang ger mej ny insikt.

Och trots att jag firat jul SÅ många år känner jag samma förväntan som då jag var barn! Det är något att vara glad över.


Lämna en kommentar

Liljeholmens årgångsljus

Här i huset finns stearinljus av olika årgångar. På bilderna visar jag Liljeholmens julgransljus från olika år. Visst är det fantastiskt trevligt att texten på förpackningarna inte ändrats särdeles mycket genom åren? Jag nämns inte använda ljus ur den äldsta förpackningen, två är redan nyttjade någon gång. Kanske av syskonen Agnes och David som firade jul här, precis som vi, en gång i tiden…

Det är jag som inhandlat kartongen med 20 prima julgransljus med EAN-kod. Så snart jag hittar en förpackning här utan EAN-kod undviker jag att använda innehållet.

Om jag tyckte bättre om att skapa stilleben skulle det gamla ljuspaketet stå sig bra som en del i ett arrangemang. Men jag är inte den som skapar inredning på sån´t sätt. Vet inte om det är en ovilja eller en okunskap eller båda… Men glad i alla gamla grejer som finns här – det är jag.


Lämna en kommentar

Om fastighetsforskning

För dem som är intresserade av gårds- och fastighetsforskning håller Riksarkivet ett föredrag nu på fredag den 19 november via Zoom. Sista anmälningsdag är idag onsdag den 17 november. Det är lätt som en plätt att anmäla sig, se HÄR. Underbart när Riksarkivet kommer till mej och berättar. Jag har så långt att resa till”mitt” Riksarkiv för att få forska i akterna och kanske kan föredraget ge tips om var jag ska sätta in stöten och snabbare hitta det jag letar då jag äntligen befinner mej fysiskt i arkivet. Allt material är ju långt ifrån digitaliserat.

Arkivsökning är ett härligt liv. Det finns så oerhört mycket att fördjupa sig i.


5 kommentarer

Minnesvärt

Idag, på Alla Helgons dag, väljer jag foton från en kyrkogård S:t Petersburg som visar en gravvård av det mer annorlunda slaget. Någon, troligen en man som var elingenjör inom starkström/eltekniker/elektricitetsivrare ser ut att ha dött 1935 då elektricitet fortfarande var något modernt och nytt.

Eftersom texten är skriven på ryska med det kyrilliska alfabetet som jag inte läser, är det otydbar för min del men så mycket förstår jag att han säkerligen var stolt över sitt banbrytande yrke och är hågkommen med en symbol för elöverföring, en kraftledningsstolpe i fackverksteknik. Ett nytt levnadssätt kom till genom denna elektricitet, en förbrukningsvara som de flesta på Jorden numera knappast kan leva utan.Vi är så beroende av elektricitet – i alltför hög grad tycker jag.

De gravvårdar som vi här i Universumet vårdar är av sten och lägre.


Lämna en kommentar

Asken ”Turisten” av bleckplåt

Visst är det väl trevligt med plåtaskar och plåtburkar! Detta är en plåtask med motiv från Malmö. Askens mått är 10x15x3,5 cm. På askens sidor visas hamnen, ångfärjan, hotell Kramer, Centralstation, hotell Horn, Stortorget med Rådhuset samt Kungsparken.

Från tidigt 1880-tal till 1902 hette hotellet Horn, från 1902 hotell Savoy. Hotell Kramer uppfördes 1875 – 1878. Asken är tillverkad av AB Bleckvarufabriken i Lund som grundades 1890. År 1918 slogs företaget ihop med två andra och företaget PLM bildades. Asken bör då vara tillverkad någon gång mellan 1890 och 1902. Hade Malmö något stort evenemang eller jubileum vid den tiden? Kan det ha varit Nordiska industri- och slöjdutställningen (Malmöutställningen 1896)?

Det är oklart vad asken ursprungligen innehöll. Cigarrer säger en källa på nätet. Asken är plomberad med en röd klisterlapp med initialerna CA eller AC.

Bleckplåtsasken har till hört någon av mina släktingar och hör inte hemma i Universumet. För mig är det viktigt att hålla isär detta.

Ljussaxen

3 kommentarer

Det är finemang att det nu är den årstid man kan börja tända levande ljus för att få varmt och ombonat hemma. Här använder vi mest stearinljus och värmeljus. Så vi behöver ingen ljussax eftersom vekarna brinner ner i takt med stearinet. Men förr, då talgljus och vaxljus användes, behövde veken snoppas av för att ljuset inte skulle osa eller brinna ner för snabbt och utan kontroll.

Ljussaxen på bilden har funnits i Universumet sedan familjen flyttade hit 1910. Den följde säkert med från det tidigare bostället. Den är dock inte uråldrig eftersom den har ”fötter”, något som de äldsta ljussaxarna saknar. Vi har inte hittat årtal för när hushållet elektrifierades men det dröjde kanske 15-20 år med tanke på originalarmaturerna som finns kvar, deras placering och utformning.


4 kommentarer

Tre arbetarbostäder

Av en tillfällighet hittade jag ett litet trevligt museum – Arbetarmuseet Gråbo i Karlskoga. Jag skulle på en dagstur till de trakterna i augusti och tack vare att jag studerade Upptäcktsresan 2021 och broschyren med Museiguiden arbetslivsmuseer fann jag pärlan. I museet finns tre arbetarlägenheter inredda – från 1885, 1918 och 1942. Inför besöket insåg jag att fotograferingsapparaten förargligt nog var glömd hemma. Bilderna ovan, från 1942 års bostad, är hämtade från Internet (Svenskt kulturarv och Tripadvisor.se)

I det här köket från 1942 var linoleummattan på köksgolvet fäst i många mindre bitar med mängder av nubb. Det har jag aldrig sett tidigare och jag funderar över autenticiteten. Lade man linoleummattor så eller var den senare lappad och lagad? Lägenheterna är inredda till museum i efterhand, golven har varit uppbrutna berättade en av museivärdarna och då jag undrar var man fann förlagan? Hur som helst hade jag en trevlig timme i det sevärda museet.


3 kommentarer

Folkhemmet Gyttorp

Så kom jag då tillbaks till Ralph Erskines bostadsområde i Gyttorp. Så fint. Jag var där på kulturhistorisk visning med RAÄ före millennieskiftet. Restaurering pågick och då visades även interiörer. Superfint! Både interiört och exteriört är bostäderna väldigt pietetsfullt återförda till ursprunget och detta renderade Nora kommun Europa Nostra-priset 2002. Området är byggnadsminnesförklarat.


2 kommentarer

Underhåll

Ja, det är sådant här som måste göras ibland.

Byte av trasiga tegelpannor. Ligger de överst vid taknocken får man bereda väg genom att plocka bort en eller ett par rader hela vägen upp och sen gå på läkten som frilagts. I detta fall borras även hål i de pannor som byts överst eftersom de ska spikas fast i översta läkten. I det här fallet byttes även en liten bit av översta läkten – spikläkten har legat där sedan 1924 såvitt vi vet!

Titta även på det vackra munblåsta fönsterglaset, så levande, böljande eftersom det är hantverksmässigt tillverkat. Floatglas eller flytglas, får aldrig den skönheten.

Man ser även de märken på den vitmålade fotbrädan som tornseglarna gjort under åren när de flyger in i sina bon. Love it!

Personligen tycker jag att byggnader som är underhållna, som har lagade eller utbytta delar, har synlig nötning, känns mer älskade än de gamla husen som får makeup med helt utbytta tak, helt igenom bytt panel, helt utbytta kök, helt ny planlösning. Tendensen nu är att gamla hus med patina är sig själva nog – om allt äldre byggmaterial byts ut tappar byggnaden sin ”själ”.

Det som har betraktats som fult är det nya vackra.

Patina är det nya sköna.

Handens verk som är synligt välkomnas åter igen. Betänk som exempel att varje enkupig tegelpanna på bilderna är handslagen=handgjord!

Jodå!