Mitt Universum

Om byggnadsvård med kulturhistoria.


4 kommentarer

Rött – nytt och nött

Jag tog ett par halvdagar sista semesterveckan för att rödfärga delar av ekonomibyggnaderna. Att måla någon eller några få fasader varje år gör inte arbetet med målning betungande alls.


Sädesmagasinets baksida ovan blev rödare, likaså tvättstugan/drängkammarens baksida (inte på bild).


Mjölkrummets ena knut har haft vita knutbrädor till nu. Andra sidan byttes långt tidigare. Nu byttes även denna knut ut och rödfärgades precis som mjölkrummets framsida. De andra sidorna målades för ett par år sedan.

Har grubblat över om jag bestämt rätt som tagit bort de vita knutarna på magasin och drängkammare. Alla har de varit vita enligt gamla foton. Att färga dem röda är att göra gården ”aendnu gamblare”. Så bestämde jag för ett antal år sedan – föll för den rådande trenden inom byggnadsvården. Och visst, upplevelsen av gårdsbildningen är enhetligare. Likväl är det inte ursprungligt.
Med bestämdhet vet jag dock att fönsterbågarna inte ska målas ockragula, det blir för mycket 1700-talsfärgsättning på en nationalromantisk bondgård från 1910 ;-)  Nog finns det en tendens till antikisering inom byggnadsvården kan jag tycka. Själv är jag oerhört glad över att vackra kilsågade och såpskurade golv inte är allenarådande i alla möjliga miljöer utan att t ex gamla linoleummattor verkar få genomslag och därmed bevaras.


Sen var det detta med ladugårdsgaveln…  Eftersom jag har viss tveksamhet inför det alltför ”perfekta”, det helt nymålade, något där allt är likartat, har jag väntat och funderat med att måla gaveln ända sedan den röda plåten togs bort långt innan jag började blogga.  Bestämde mig för att stega upp på mjölkrummets tak och bara måla vindskivorna rödare. De är breda eftersom vasstaket ligger kvar under lerteglen. I samma veva sågade Halvan av en ekgren som hängde ner på teglet samt bytte ut trasiga tegelpannor på ladugårdstaket


Här har jag prövat lite duttvis för att se effekten och för att se om jag skulle nå hela vägen upp till nock utan en stege på lutande mjölkrumstaket.


Jag nådde ända upp men för säkerhets skull tog jag en liten burk färg ifall jag skulle spilla ut.


Klart. Jag ser skillnaden man antagligen inte så många fler. Och nej, gavelbrädorna får anstå. Den ljusaste av dem är en bräda av lövträ. Färgen på gavelröster med stor sannolikhet är målad på 50-talet.


Så plockade jag in en bukett i varma färger. Rött är skönt!


3 kommentarer

Knutpunkt

Idag kom värmen och solen igen. Jag har en slags semestervecka, vill inte vara sämre än Halvan som jag vinkade hejdå till i söndags då han och en kompis seglade iväg mot friheten.
Det finns lite smått och gott att jobba med. Städa ur magasinet inför sommarens aktiviteter, städa matkällaren osv. På förmiddagen tog jag itu med två husknutar. De målades nertill vilket varit på listan länge nog nu ;-) Planerar också en eller flera dagstripper beroende på väder.

Maskeringstejp. Linoljefärg. På den här knuten ser man att det tidigare varit vitmålat. Jag har dokumenterat detta ordentligt. Obs – det är inte jag som spillt vitfärg på graniten!

Den här nederdelen/offerbrädan har jag delvis målat röd för länge sen då fasaderna målades men innan knutbrädorna byttes.

Klart. Lite märklig lösning men vi tolkar det som att vi följer föregångarnas sätt att lösa det här problemet. Har skrivit om det här resonemanget förut och hur vi kom fram till den här lösningen.

Piminellrosen blommar rikligt med blommor som får stå kvar i år.  Rådjuren har de senaste åren käkat upp knopparna.

När jag satt och drack kaffe ute kom en bil sakta körande. En kvinna klev ur, hon skulle till Torshälla men hittade inte då Storgatan är avstängd för asfalteringsarbeten. Jag kunde berätta att hon kommit verkligt fel och förklara hur hon skulle hitta rätt. Innan hon körde tillbaka sa hon att det var oväntat att hitta en sådan oas på grund av en felkörning.

Ja, här är är verkligen en oas!

 


2 kommentarer

Curtain wall

En modig konstruktion från 20-talet: bärande konstruktion av armerad betong med en klimatskyddande skärmvägg av glas utanför. Nu på UNESCOs världsarvslista.


Vissa fönster är öppningsbara med hjälp av ett intrikat maskineri och rekonstruerande byggnadsvård.