Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


2 kommentarer

Borstbinderi

En kasse med gamla borstar kom fram härom dagen. En borstsamling som ingen av oss hittills brytt sig om, den bara finns här.

Tunelius borst- och penselfabrik i Tierp hade som mest 140 anställda. Verksamheten lades ner på 70-talet. Stockholms Borstbinderi AB, som bildades 1871, heter numera AB Kronborsten och finns i Vinslöv.

Förra veckan knäskurade jag ateljégolvet med såpa och vatten. Jag hade arbetsbyxor med knäskydd. Det tar bättre att knäskura med borste utan skaft, man får mer kraft i arm. Flera av borstarna i den gamla samlingen har hål för skaft, de som kallas levang. På fotot håller golvet på att torka, båda dörrarna är öppna för att påskynda torkningen. Att såpskura den här årstiden eller på våren passar bra ur torksynpunkt. Det luktar så gott när skurningen är klar, så gott att jag passade på att ha träff med bokvännerna här.

Här är två av de borstar jag valde mellan när jag skulle skura golvet. Den till höger är den S-formade nr 5318 från AB Kronborsten, den till vänster är spetsad i båda ändarna och utan varumärke. Jag valde den till vänster som är styvare och skrubbar ”bättre”, hårdare. Borstmaterial i sig är också väldigt intressant, det kan man läsa om här (Iris hantverk).


6 kommentarer

Oväntad respons

Jag fick för ett tag sedan ett sådant fint mejl från en okänd person. Gissa om jag blev glad! Så här stod det:

Hej på dig i universumet!

Jag vill bara berätta att jag är en anonym följare av din fantastiska blogg. Utan att varken vara skolad eller ambitiös i lika hög grad som du uppskattar jag verkligen ditt engagemang o din syn på så många fronter. Du förmedlar också något slags tempo och livssyn med text, bilder, ämnesval och dikter som är tilltalande.

Du efterfrågar ibland andras reflektioner, men jag är för slö för att komma med några, trots att frågeställningarna berör mig.

Hälsningar med förhoppning om att du fortsätter med din blogg
Lotta boende på en pytte-gård i (…)

Tänk att ta sig tid och skriva detta utan tvingande anledning, någon som förstått tanken bakom den här bloggen. Underbart!!! Tack!

För livets lugn det är min tro,
behöver man så ringa.
Min rikedom är hjärtats ro,
fast skatter har jag inga.


2 kommentarer

Nya fönster med isolerrutor

Annexet, som byggdes 2016, är den enda byggnad på gården som har isolerglas i fönstren. Jag ritade fönster med 2-glasisolerrutor, vilket innebär att här finns bara två sidor att putsa.

Jag var väldigt noga med att isolerrutorna skulle ha en distansprofil av vitmålad metall eftersom jag tycker att blank metall stör i ögonen på en gammal gård eller i ett gammalt hus. Jag föredrar vit distanslist även därför att fönstersnickerierna i övrigt är vitmålade.

På de här tre fotona syns, både från ut- och insida. ett fast fönster med isolerruta.

Annexet mot gården. Totalt beställdes fem nya fönster. Fönstren saknar utvändiga foder, några är fasta, några är öppningsbara. Tvättstugan till vänster har fönster från 1900-talets början.

Det här är de vanliga färgerna/materialen på distanslister – metallfärgade eller svarta (som sorgkanter). Jag ser ofta äldre byggnader där ägarna bytt fönster och de nya isolerglaset i fönstren stör intrycket. Ja, inte bara listerna blir fel… Dessvärre är det inte många som beställer nya fönster som tänker på den här detaljen.


1 kommentar

Dillkronor i vas

En ögonblicksbild från ateljén, min trivsamma arbetsplats

Solen faller in på bordsytan, dillkronorna ser ut att sväva. Ett nummer av Hem i Sverige från 60-talet ligger på bordet med Ulla Molin som redaktör och ansvarig utgivare. På bordet ligger även The Stones of Venice av John Ruskin.


3 kommentarer

Tvättstugan mera

Vi snackade om behovet av handdukshängare som inte behöver skruvas i kaklet. Sådana där med sugpropp var svårt att hitta, endast självhäftande varianter – men vilken skulle väljas? Då kommer Halvan med en öppnad förpackning från 70-talet från sina gömmor och vi skrattade gott. Vilken spariver. En av de två kvarvarande hängarna kom till pass när ny dubbelhäftande tejp ersatt den ursprungliga som tappat stinget och det kunde knappast bli bättre :-) Jag ser att formgivaren var Harry Thomasson. Underbart att detta angetts!

Handduken på hängaren är en liten sockersäck från Cuba som antagligen Agnes (1889 – 1966) sytt om till torktyg med hank. Den tryckta texten berättar att det är ”Producto de Cuba. Azucar ECA Refino”. Jag fortsätter traditionen och har sytt en handduk av en säck basmatiris. Älskar det sätt som prylar och förpackningar togs tillvara en gång i tiden.

I bakkant av de vägghängda skåpen på tvättstugans ena kortsida har jag tapetserat med kökstapeten (Decor Maisons Corretto, formgiven av Teija Bruhn) med röda linjer mot ljus botten. Den är en kontrast mot det vita kaklet med strikt röd fog som finns på motsvarande kortsida.

Tidigare inlägg om #tvättstugan


Lämna en kommentar

Takarbete

Några av ladugårdens överskjutande tegelpannor i nocken hade kanat ner en bit. I måndags las de till rätta igen. Samtidigt knipsades några ekgrenar bort, de som antagligen ruskat till teglen och fått dem att röra sig.

I torsdagseftermiddags hade vi den värsta regn- och blåsväder som varit under min tid i Universumet. Åskan som dånade samtidigt var en baggis i sammanhanget. Regnvatten sprutade överallt som om en vattenkanon från sydväst och sedan nordväst. Lärk-, björk- och ekgrenar formligen flög omkring. En stor gren av samma ek som första bilden föll till marken, som tur var varken på bil eller tak. Växter böjde sig eller gick av. Det blev till att städa upp. Och den kvava värmen fortsätter trots åskurladdningen. Ännu härskar rötmånaden.


2 kommentarer

Tvättstugan igen

Långt om länge kommer nu fler bilder på tvättstugan som invigdes i oktober förra året.

I tvättstugan finns tre glasglober med rak sockel monterad på vägg eftersom takhöjden är låg, träskåp Ivar från Ikea med knoppar inköpta för länge sedan eftersom jag anade att de skulle komma att passa någonstans i framtiden :-), skolkrokar i aluminium från Theofils, konsoler Ikea, hyllplan av limfog, återbrukad spegel, såpa- och tvålkopparna fanns här efter tidigare invånare, ny bänkskiva Virrvarr med eklister, terrazzoplattor på golvet. En transistorradio från 70-talet inte att förglömma ;-)

När man beställer möbellinoleum kommer det i längder med 2 meters bredd. Till bänkskivorna i annexet behövdes bara 60 cm av totalbredden så det blev en del över som passade bra att limma på tvättstugans dörr – Orange blast på insidan och Pewter på utsidan mot det omålade förrummet. Limningen gjordes av proffs. Dörren är en isolerad plywooddörr som beställdes samtidigt som dörrarna till annexet.

Det rostfria dörrtrycket, som kommer från ASSA, är detsamma som på ateljéns dörrar. Jag skulle så gärna ha återbrukat trycket med trähylsa från 60-talet som satt på den gamla dörren men fick inte till det. Roddarpinne och tryckesskruvar var för korta eftersom den nya dörren är tjockare än den gamla, hela 62 mm är den nya. Roddarpinnen var fastlödd i ena trycket, inte lös som ofta annars. Då hade det gått lätt att byta till en längre och behålla 60-talstrycket. Surt tyckte jag. Det gäller att ha tungan rätt i mun när roddarpinnar, medbringare och tryckesskruvar väljs.

När vi fått proffshjälp med att lägga terrazzogolvet, murstocken omputsad med kalkbruk och kaklet satt och fogat med rött fogbruk samt mosaik som blivit över från badrummet satt på ytan till vänster om diskbänken, var läget som på bilderna. Den befintliga ventilen till murstockens imkanal och det befintliga spjället är kvar.

Ett hål för ny tallriksventil in till apparatrummet i nya annexet syns ovanför tvättbänken, likaså håltagningar för vatten och avlopp under tvättbänken. Även de leder till apparatrummet där VA är anslutet.

Sen återstod målning av väggar och tak kvar till oss att genomföra. Plus socklar, taklister och lite inredning. Den färg jag valde blev standardkulören ”solgul” från Ottossons Färgmakeri.

Och ”tvättbänken” är det återanvända rostfria diskbänksbeslaget från 1940-talet som suttit i bostadshuset.

Det gamla fönstret med innanfönster har målats med linoljefärg. När kylan slår till sätter jag innanfönstren på plats.

Tidigare inlägg om #tvättstugan


Lämna en kommentar

Slöa sommardagar

Rullgardiner – älskar dem…

Soliga dagar håller de solen utestängd vilket innebär svalare temperatur inomhus än om rullgardinerna inte dras ner. Rullgardiner finns av textil och papper och senare även plast eller plastad textil. De hindrar inredningstextilier att solblekas om man tycker det är nödvändigt. En eller delvis heltnerdragen rullgardin skapar en speciell stämning i rummet. På vintern kan en nerdragen rullgardin hålla kylan borta om natten.

Rullgardiner hittar åtminstone inte jag på second-handmarknaden. På några rullgardiner har jag bytt tyg men återanvänt rullen, lattan längst ner och dragsnöret med tofs och infästning. Persienner skulle inte passa in här i huset.

Mina tidigare inlägg om rullgardiner.


2 kommentarer

Kalklinbanan Forsby – Köping

Kalklinbanan mellan kalkbrottet i Forsby, Vingåkers kommun och Köping lades ner 1997. Arbete lades ner på att byggnadsminnesförklara anläggningen men detta kom av sig. Förra året invigdes ett museum i Malmberga som ligger halvvägs mellan båda orterna. Vi var där på en mycket intressant visning i söndags. Bilderna är tagna i huvudbyggnaden men det är omöjligt för mej att ge en total förklaring av hur det fungerade – men det är en intrikat och genomtänkt transportkonstruktion. Kalkbrottet i Forsby är pågående men nu går kalktransporterna med lastbil. I måndags besökte vi utomhusmuseet i Forsby som jag tidigare ensam besökt i samband med ett uppdrag.

Linbanan byggdes 1939-1941 under andra världskriget då gummidäck och bilbränsle var en bristvara och båttransport inte lät sig göras under vintertid då Hjälmaren och kanaler var istäckta. Tåg skulle bli dyrare än linbana. Kalktransporterna gick dygnet runt, året runt och var ett synnerligen märkbart och udda blickfång i landskapet.

I början av 90-talet besökte jag och en kamrat Bolidenbanan i Västerbotten, byggd som världens längsta på 97 km, och som lades ner 1987. Vi åkte en sträcka på 13 kilometer i kabiner för 4 personer. Det var minnesvärt men den gången visades inte den tekniska delen av linbanan. Detta har nu tillgodosetts i Malmberga, ett arbetslivsmuseum som jag blev förtjust i.

Läs mer https://kalklinbanan.se/


Lämna en kommentar

Fasadarbete

Fönstren på drängkammaren ska målas om. Vi fick ett ryck i torsdags och byggde upp en del av vår byggställning. Halvan tar hand om linoljemålningen. På bilderna har vindskiva och översta fönsterfodret halvoljats. Det undre fönsterfodret som ser så ok ut är i dåligt skick och kommer att bytas ut – helt eller delvis. Fönsterbågarna målas i verksta´n, där är det också svalare.

Tornseglarnas ungar piper under tegelpannorna så arbetet får ske i etapper för att inte hindra föräldrarnas matning. Jag har börjat rödfärga gaveln. Hade tänkt att göra det från stege men detta är lättsammare.

…och räcker ställningen inte till kan vindskivan nås från stege :-)


2 kommentarer

Ett fönster på glänt

På det här treluftsfönstret är två av lufterna försedda med handvarpor i original från 20-talet. De är målade i fönsterbågens kulör. Luften längst till höger har under 70-talet fått nya stängningsbeslag i form av modernare fönsterlås som är förnicklade. Samtliga tre lufter har två stormhaspar i original fastsatta med märlor, målade i fönstrets kulör.

Trots att det finns likadana handvarpor som originalen att köpa har vi bestämt att de modernare beslagen får sitta kvar. De visar på en av husets årsringar.

T.v. äldre typ av stängningsbeslag, handvarpa. T.h. lite nyare fönsterlås. Bilder från Eskilstuna Kulturbeslag.