Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


2 kommentarer

Tegeltak utan nocktäckning

Fortfarande har jag inte sett att någon som skrivit initierat om tegeltak samtidigt har beskrivit den typ av nockar på tegeltak som saknar nocktegel eller nockbrädor. Som helt enkelt har överskjutande tegelpannor. Alla våra ekonomibyggnader i Universumet med sadeltak har den lösningen utom logen som tidigare var vasstäckt och nu har sinuskorrugerad plåt.

Den där gamla tekniska lösningen på tegeltak är en detalj som är försvinnande på grund av att förståelsen för och kunskapen om denna nocklösning minskar, den är låg. Själv älskar jag verkligen de där smäckra taknockarna! Den här nocklösningen har man även använt på tak med späntade stickspån, späntad pärt.

När ett nytt uthus byggdes här valde vi tegeltak med samma typ av gammaldags nock.

Här är ladugårdens södra takfall. Man ser de tegelpannor som skjuter över nocken från andra sidan.

Och här är norra takfallet där de översta takpannorna är fästade med en spik genom ett borrat hål i tegelpannan. Höst- och vintervindarna kommer från detta håll och nockarna klarar sig bra från yrsnö och vatten. Di gamle visste nog vad de gjorde!

Jag gillar tegeltak av många olika anledningar förutom att de är vackra. En anledning är att tornseglarna bor här, de kryper in vid takfoten om ingen hängränna är i vägen. Tornseglare = sommar!


2 kommentarer

Tegeltång

I söndags beslöt jag mig således för att måla lagårdens gavelspets med Falu rödfärg. Jag har dragit mig för det förut då jag inte vill att husen på gården ska se ut att vara alltför samtidigt underhållna.

När jag ändå arbetade där uppe med slamfärgning av gavelspetsen tyckte ”Halvan” att han lika gärna kunde inspektera tegelpannorna som ligger över vindskivorna. De med sprickor byttes ut och de ”nygamla” spikades fast. Här på uthusen finns inga vattbrädor utan tegelpannorna rår över vindskivorna och spikas i dem för att inte lyftas av blåsten.

Om någon av de återbrukade tegelpannorna inte passar direkt i storlek är det bra med en tegeltång som kan bita av den del som skaver mot den underliggande.

Bra-att-ha-verktyg. En s k plattång, utrustad med fjäder som man kan klippa tegel och kakel med. Käftarna går aldrig ihop helt, mellanrummet på den här tången är ca 2 mm.


5 kommentarer

Midsommarsysslor

I söndagseftermiddag var tiden inne, jag var redo att tjära magasinets portar och måla lagår´ns gavelspets rödare. Resultatet syns på bilden. ”Halvan” passade på att kolla tegelpannorna.

2017

Så här såg det ut sensommaren 2017 då jag valde att enbart bättringsmåla de röda vindskivorna på gavelspetsen. Mrs Universum har en stor motvilja mot att verkligheten ska se alltför perfekt och maskintillverkad ut. Den färg som syns där är troligen från 1950-talet och har patina. Nå, förändringens tid var inne i söndags ;-)

Stryker uthusdörrarna med trätjära gör jag med några års mellanrum. I år beslöt vi att ta bort de plåtar som portarna försetts med nertill då magasinet plåtades in på 70-talet. (Fasadplåten tog vi bort för länge sen). Innan tjärningen gjordes skrapade och målade jag dörrfodren med en omgång svagt bruten linoljefärg. Var det alltför klåfingrig?

I samma ögonblick som sparkplåten försvann insåg man att ytterligare jobb, jobb, jobb skapades. Och man förstod varför plåten troligen sattes dit. Den ena porthalvan var rutten nertill på tre av de fyra brädorna. Dörren måste lagas innan den tjäras. Eftersom jag inte har några problem med lappat och lagat kommer det att bli bra. Men det görs inte på studs eftersom det finns annat som redan ligger före ”i röret”.

Ena poren blev i alla fall tjärad igen. Det luktar gott!

2019

Här anar man plåtskoningen på portarnas nederdel och man ser hur den gamla horisontella foderbrädan såg ut. De lodräta brädorna byttes och målades vita år 2000 och de hade hållit sig bra men fick ändå en tunn strykning med vit linoljefärg nu.


7 kommentarer

Bykstugan

I veckan påbörjades arbeten i den ursprungliga bykstugan. När våra bästa golvläggare bilade bort delar av den ca 50 mm tjocka betongkakan kom grunden till pannmuren fram. Jag har så undrat över hur bykstugan såg ut från första början. Att en inmurad järngryta funnits visste jag. Nu har jag mätt upp den rundade ytan med stortegel och dess förhållande till ytterväggar och murstock. Underlaget mot yttervägg bestod även av stora delvis uppstickande naturstenar.

Stortegel i botten av pannmuren i rundad form. Uppe till höger finns kalkbruk kvar som pannmuren var putsad med. Ovanpå dessa tegel låg ytterligare ett lager kvar som bars ut, travades för att sparas. Pannmurens diameter var ca 1, 6 m.
En pannmur liknande den på bilden fanns alltså här på gården. Fotograf: lantbrukaren Rune Öberg. Bild ur boken ”Med kamera och dynggrep” som gavs ut 1994 med foton från 50-talet.

Golvläggarna bilar endast bort bom betong som finns just över f d pannmuren. Den färdiga golvytan kommer att bestå av italienska terrazzoplattor 300 x 300 mm när tvättstugan är färdig. Dagens tvättstuga består av en del av det som en gång varit bykstuga och den är isolerad. Det var inte bykhuset. Inte heller idag är rummet utanför tvättstugan uppvärmt.

Här står en stapel med stortegel framför tvättstugan. De låg ovanpå den tidigare visade tegelgrunden.

Den marockanska myntan trivs där i hörnet. Och en libsticka.


2 kommentarer

Sommarprocedur

På nationaldagen, lördagen den sjätte juni, som i år var regnig dag, tog vi ut innanfönstren på bottenvåningen. Det är en procedur, en rit, som alltid gör mig glad för det är så underbart att kunna höra fågelsång, lövsus och flaggans fladdrande i vinden igen efter vinterns värmebesparande dubbla fönsterbågar. På övervåningen åkte vinterbågarna ut i förra veckan.

Dessutom får krukväxterna så mycket mer plats att bre ut sig i djupled nu. Och sedan några veckor tillbaka kör vi med öppna dörrar hela huset som nu är samma tempererade zon. Att ha den här skillnaden mellan vinter och sommar är väldigt trivsamt.


4 kommentarer

Moodboard

En landsbygdsdröm. Någonstans i Sverige. Har letat bilder på pinterest för inspiration. Är detta vad jag vill… Det får inte bli alltför romantiskt. Men hur som helst är det trevligt att fundera och planera.

Det ska finnas fotogenlampor, stearinljus, vedeldad värmekälla/-or, vedspis för matlagning, egen brunn utan elektrisk pump, matkällare/jordkällare, torrdass, möjlighet till odling. Att vara fri från vissa samhälleliga tjänster kan emellanåt vara eftersträvansvärt.

Det var ju så man levde förr på landsbygden, till 1900-talets mitt ungefär. Så kan man även leva nu om man har tur och är förutseende :-)


Lämna en kommentar

Fönsterrenoveringens dag 30 maj

De mest annorlunda och egensinniga fönstren här på gården är de kopplade fönsterbågarna till ladugårdens fähusdel. Ytterbågarna renoverades 2015 genom att skrapas, kittas och målas med linoljefärg. Innerbågarna är tillfredsställande som de är, de har inte gjorts något åt efter att vi flyttade hit. Karmarna målades utvändigt för några år sedan.

Här syns specialkonstruktionen. Först tre bilder då bågen lyfts på plats:
f10
Fönsterbågarna är ”underhängda” men inte fästa i karmen med gångjärn. Bågarna skjuts ner till karmens undersida som utgörs av en halvstav. Denna rundade del är inte åtgärdad under vår tid på gården så ni förstår att ytan varit skyddad eftersom den är i så bra skick. På insida karm skymtar en triangulär träbit – ”styrtappen”.
f9 f8
Här är den kopplade bågen är på plats mot karmens undersida. Öppningsläget är maximalt. Fönsterbågen lutar mot den triangelformade ”styrtappen” på insidan.
f6
Bågarnas undersida är rundade. Sinsemellan är ytter- och innerbåge hopfästa med två gångjärn i överkant och en skruv på var lodrät sida.

f4
Bågen till vänster är ställd i minimalt öppningsläge med hjälp av vredet, högra bågen är stängd.

fönstervred
Vreden kan ställas i två lägen, stängt eller lite öppet. Vreden fixeras genom att vridas in i infällda slutbleck av stål.
f1
Här är ett foto innan sista bågen kom på plats. På en bondgård i närheten den gamla ladugårde samma typ av fönsterkonstruktion, säkerligen ett lokalt sätt att konstruera ladugårdsfönster. Bevaransvärda!

Här kan man läsa det ursprungliga inlägget om dessa fönster. Imorgon, lördag 30 maj, är det åter igen fönsterrenoveringens dag men de fysiska aktiviteterna är begränsade i år – men inte digitalt.


5 kommentarer

Korvkiosken då

Korvkiosker är försvinnande. Finns någon kvar? I Eskilstuna fanns gatuköket Drottninggrillen vid Drottninggatan kvar år 2016 då jag fotade den vid passage. Men mer var det inte, att den var på väg bort visste jag och det förstår man av omgivningen.

Den 7–10 februari 2018 ägde ”Folk och Kultur” rum för första gången. Då fanns Drottninggrillen kvar, jag såg bilder på den i ”utsocknes” mässbesökares instagramflöden. Korvkiosken betraktades som exotisk med rätta. Det var en så´n där riktig korvtjorre där man stod eller satt utanför och åt sin beställning om man inte promenerade vidare med den. Jag föredrog en varm korv med bröd, senap, ketchup och bostongurka. Jodå, vi är fler som saknar dom där kioskerna.


2 kommentarer

Drippen, dropp

I södra Italien kan man hitta den här typen av takavvattning. Jag blev både hänförd, förvånad och intresserad när jag upptäckte plåtbitarna. Ville förstås veta mer så när jag träffade en äldre arkitekt, kunnig på traditionella lösningar, som kunde förklara hur det hela fungerade på ett understruket tak med munk-nunne-tegel, tecknade jag av lösningen.

Till varje nunnetegel skapas en zinkplåt som böjs och förs in under takteglet. Den skjuter ut en rejäl bit för att regnvattnet ska droppa ner på gatan och inte på fasaden. Takfoten blir alldeles fransigt flikig.

Jag fascineras av äldre och lokala lösningar på ett problem. De är ofta vackra och kräver en stor arbetsinsats. Vilken idé, vilket arbete, vilket underhållsarbete, vilken lycka att ha sett! Så klart är det ett försvinnande sätt att föra regnvatten från ett tegeltak.


5 kommentarer

Färgbyte

Mellan köket och kammaren sker ett färgbyte på snickerierna. Dörrkarmen är den yta som tar upp detta byte mellan den gula obrända terran och det gröna blandat med kromoxidgrönt, järnoxidsvart, järnoxidgult samt vitt (det gröna är allt samma kulör även om det inte ser så ut på bilden).

Här syns färgbytet tydligare. Det är samma princip som man traditionellt bytt färg mellan fönsterfoder och fasad exteriört – i ytterhörn. (Man kan se något som inte är självklart i färgbytet.)


Lämna en kommentar

Vred, kammarlås och gångjärn

Skafferiet i köket (som nu är borta) och farstuskåp på bottenvåningen är /var försedda med vred och utanpåliggande gångjärn. Pärlspont från 1910.

Kammarlås och gångjärn på övervåningens bräddörrar. Dubbelfasspont från 1924. Dörrarna är inte målade på insidan.

Så förändrades panel och stängning av enkla bräddörrar mellan 1910- och 20-tal. Det är bara gångjärnen som ser likadana ut.