Äggskåpet

Det är väldigt passande med et äggskåp i före detta hönshuset, eller hur? Skåpet köpte jag för många år sedan utan att veta var det skulle sitta eller vad det skulle komma att innehålla. Allt det där gav sig själv när ateljén stod klar att inreda. Skåpet ”Kabin” i sig fann sin plats ganska omgående. När Halvan kom med några porslinsägg i handen från någon gömma och sa att de här hör hemma i hönshuset stod allt klart. Skåpet skulle bli ett äggskåp. Porslinsägg, onyxägg och urblåsta ägg på olika sätt.

Ett skåp att öppna och glutta in i någon gång nu och då. Passande i påsk.

Inte dymmeloxe

• 

Nej, jag blev inte dymmeloxe denna onsdag i Stilla veckan. Jag klev upp och kokade kaffe och bredde en macka för att servera kaffe på säng, en härlig tradition här i huset.

Ljus och färg

Det är något speciellt med påsken. Det är en högtid med vårkänsla när den än infaller, ljuset sjunger vår… Förrförra årets påsklördag såg ut så här vid middagsbordet här i Universumet. Gult och grönt – gula tulpaner och de limegröna Colorado LA tallrikarna som kommer fram den här årstiden samt gula Gefyr karott och uppläggningsfat.

Advent och jul för med sig varma färger och ombonade rum. Julhelgen får man njuta av länge så det blir många varianter av rött men även mossgrönt, blått och kanske rosa. Det är den stora ledighet som man hinner med, som inte är över i ett nafs. Det är ganska så underbart.

Midsommar, den fina tiden med härlig grönska – blommande örter och rabattväxter utanför knuten. Även inomhus smyckas med blommor och blader till midsommar, ormbunkar i stora fång och ängsblommor i mindre buketter. Och så kan det hända att farstukvisten björklövas.

Nertonad ”black friday”

De senaste åren har jag dukat i svart och vitt på långfredag, lite för att följa påskens händelser. Förrförra året då pandemin nyss drabbat världen, blev det middag för två i köket. På långfredagen var det svart och sorgligt. Svarta mattallrikar Colorado LA, likadana assietter samt svarta äggkoppar av samma servis. Bestick Gammelfransk som funnits här sedan uråldrig tid. Slipade dricksglas av okänd tillverkning, inköpta secondhand. Saltkaret med förgylld insida har keramikern Per Hammarström gjort. Det karet förgyller vilket matbord som helst! Middagsmaten kom in senare men även den i svarta karotter och karaffer. Spartanskt, enkelt, tydligt. De svarta stearinljusen hade tagit slut så nu fick det bli värmeljus.

(Denna påsk har jag inte fotat dukningar över huvud taget.)

Påsk

Visst är det väl märkligt att levande ljuslågor kan vara så stämningsskapande fastän solen flödar in i rummet, över bordet… Man ser skuggan av värmen som söker sig uppåt från ljuslågorna medans lågorna knappt märks. Det är en del av upplevelsen av påskarna för min del. Vare sig den infaller i mars eller april. Det är så vackert. Det är vår.

Ljuslågor fotograferade utan direkt solljus.

Ägg-ägg-ägg-uppå-tårta

Se så fin höna gjord av återbrukade plastkassar står på blombordet i salen. Den har hängt med några år nu – tack för den ML!

Att plocka fram hönan och baka årets påsktårta är två av alla goda ting som denna påsk inneburit. Påsken blir olika från år till år eftersom jag inte bundit upp mig med så många traditioner. Men oberoende av väder är det alltid vår i luften. Det är väl ljuset som gör det.

Blandad kompott

Fyra ögonblicksbilder ur påskhelgen. Vi staplade björkved som nyligen levererats.




Tog den egna inlagda sillen som mellanmål en dag. Halvans currysill är superb. Vi åkte bort och fick möjlighet att titta på äldre fotografier och jag föll för ett bröllopskort.

Äggaskåp

Äggaskåpet hänger på väggen i huset där hönsen en gång värpte. Med fullkomligt onödigt innehåll. Med väl anpassat innehåll. Ett favoritskåp!

.

Bra början

Helgen är här.
Ledig imorgon, skärtorsdag.
Sol.
Blåsippor.
Ny tvättlina är uppsatt mellan äppelträden. Tvätten kan torka utomhus.
Matinköpen avklarade.
Imorgon blir det pyssel på gården.

.

Dymmelveckan

Stilla veckan, dymmelveckan går mot sin mitt. Vem vill bli dymmeloxe? Nä, helst inte jag. Ännu mindre vill jag bli skärfis. Men långlate bekommer mej inte. Att sova länge på årets tråkigaste och långsammaste dag gör att den känns den kortare :-)  Jag gillar den här traditionen som lever vidare här i huset.

Förr i tiden handlade det om att den som sist kom ur sängen under påskveckan kallades så här hela den dag det gällde. Och det ville ingen! Dymmeloxe blev den som sov/låg längst på dymmelonsdagen, onsdagen i Stilla veckan osv.

• dymmeloxe – dymmelonsdag, onsdagen i påskveckan
• skärfis – skärtorsdag
• långlaten – långfredag
• stumpen – påskafton
• påskalåsk – påskdagen

NE skriver mer initierat om detta ifall du är intresserad.

 .

Skåpet

Det här är ett skåp endast till ”lyst” som jag gläntar på ibland. Det finns i ”hönshuset” som nu är min arbetsplats här på gården. Jag tyckte att skåpet med gröna kartongdörrar och sågade hyllor av ask skullepassa här på den röda väggen. Sagt och gjort.

Men vad skulle det fyllas med? Jag testade olika men allt blev plottrigt. Att ställa in en flaska med nubbeglas som ryms här, kändes för fantasilöst. Så en dag kom Halvan farande med något i handen och sa att detta måste jag ta hand om – det hade funnits i hönshuset då det var fullt med höns. Han visade upp tre porslinsägg, sådana som lades i redet till värpsjuka höns  för att de skulle ligga kvar och ruva sina äkta ägg. Allt föll på plats – äggskåp skulle det bli förstås. I gamla hönshuset. Att påminna om husets tidigare funktion.

.

Glad påsk!

Den här glada laxen gillar jag!
Kukeliku!!!

.

Våga

Igår hade vi en trevlig Påskdag med flaggan i topp. Solen strålade nästan hela dagen trots att väderprognosen sagt annorlunda. Och ännu en ledig dag väntar idag: Annandag påsk :-)

Våran traditionsenliga plåthöna kom fram i påsk igen.

Och jag invigde mitt senaste textila inköp: Våga-dukar från Växbo lin. Vi passerade linneväveriet i onsdags. Dukarna är superfina och enkla tycker jag.  Det blev en svart-vit duk och en grön-vit löpare. Färgkombinationerna som finns är nästan oändliga så valet är inte helt lätt. På bilden ovanför är ingen av dukarna tvättade.

Buketten består av gula och rödrosa köpetuplaner, torkade fröställningar ur rabatten, vinbärskvistar och några gröna köpeblad.

Det är kalas då Stig Lindbergs Colorado LA kommer fram. Svart mattallrik och limegrön förrättstallrik. Rosa linneservett och tvättad duk som vågat till sig.

Maten?
Vi hade knytkalas med några vänner och började med lax med fänkåls- och champinjonstuvning, ägghalvor med kaviar.
Renstek med sellerisallad, potatisgratäng, champinjonsås, apelsin- & lök- & olivsallad.
Savarin med droppar av amaretto, ovanpå detta hemgjord lemon curd och topping av kardemummayoghurt.
Kokkaffe med en kalorifylld mjuk chokladruta.

Jag tvättade den svartvita före dukningen och duken fick en vågad relief.  Dukarna passar så bra till vårt rustika kök med slagbord och allmogestolar. Och de behöver inte manglas om man inte absolut vill. Så här beskrivs Våga på hemsidan:

”Våga är en oslagbart lättskött hellinenduk med spännande struktur som varken kräver strykning eller mangling! Efter tvätt drar ytan ihop sig i små smala vågor och får mer färg. Tväta och plantorka på golv som tål fukt, eller häng så rakt som möjligt.

Duken blir längre om man sträcker den under torkningen. Veck efter förvaring avlägsnas genom att spraya försiktigt på dem med vatten och forma till med fingrarna. Mangla eller stryk om en slät och/eller längre duk önskas.”

Topp!

.