Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


8 kommentarer

Drängkammare

applen
I lördags gjorde vi 5 kg äppelmos här, höstens tillverkning hade tagit slut.
kammare1
kamin
Halvan flyttade före jul in i det nya arbetsrummet  i annexet som jag ritat till honom. Där håller han fortfarande på att gå igenom och sortera saker. Hans förra arbetsrum städades nu rent med såpvatten. Det rummet nu ska användas till förvaring inför kommande projekt. Äntligen friställdes vedkaminen som kan värma upp rummet med rekordfart. När rummet har agerat förvaring klart ska väggarna här målas om och golvet fernissas. Detta rum byggdes för gårdens dräng en gång i tiden.


11 kommentarer

Brandfilt

brandfilt1
Det är ett nödvändigt gott att ha en brandfilt på varje våningsplan. Här har vi en brandfilt stiligt förpackad och hängande på väggen intill kaminen. På övervåningen finns en likadan. Det var en bra julgåva för några år sedan av välmenande släktingar. Det tackar vi för! Var den kommer att hänga när kammaren är färdig blir en senare fråga. En väl synlig placering känns riktig.
brandfilt2
Brandvarnare finns förstås på varje våningsplan. Det här är billiga åtgärder för alla eventualiteter.
Utöver detta har vi en lång brandslang kopplad till ett tappställe som snabbt kan öppnas på nedervåningen.
Ytterligare en säkerhetsanordning skulle vara en repstege för att ta sig ut genom ett fönster på övervåningen om det brinner på bottenvåningen. En så´n ska jag se till att köpa.

Hur ordnar ni brandsäkerheten?
.


15 kommentarer

Kalkputs kontra kalkcementputs

Det finns mycket att skriva om detta med kalkbruk och kalkcementbruk. Åsikterna går ofta isär om förträffligheten med det ena eller andra. Att blanda dem är inte att rekommendera, dvs. laga kalkputs med KC-bruk. Oftast sitter den starkare putsen kvar, den svagare lossnar efter en tid. I samband med den här skorstenstätningen har främst kalkbruk använts på MrsUniversums begäran. Arbetena blev färdiga den 31 mars.

Då det gäller murning och puts vid skorstenstätningen här i Universumet användes följande: kalkbruk (K) för tegelmurning och de två yttersta putspåslagen utstockning och finputs, hydrauliskt kalkbruk (Kh) för första putspåslaget grundning. Hydrauliskt kalkbruk till grundning var Peter Murares önskemål. Han ville ha ett starkare bruk över skarvarna till det avfasade hörnet som inte är murat i förband med murstocken i övrigt, eftersom det är senare tillkommet (ca 1924 och till stor del ommurat 2010). Hydrauliskt bruk härdar, karbonatiserar, i vatten och används därför normalt utomhus ibland. Till lagning av bakugnsmuren i salen användes rent kalkbruk.

 

Här är murningsarbetet klart. Efter tegelmurningen har tre påslag med putsbruk gjorts: grundning, utstockning (grovstockning), finputsning.

Så här ser den färdiga ytan ut i närbild. Nu tar vi över och då det blir kammarens tur att få ett lyft kommer vi att måla ytan med linoljefärg. Det provade vi på övervåningen och det gick bra och blev bra.

Peter Murare säger att han gillar att jobba med kalkbruk för det är inte så styvt, det är smidigt och formbart och det blir bara bättre om det får stå ett tag (täckt med vatten). Kalkbruk kan användas många dagar efter tillblandningen. Kalkcementbruk ska användas inom två timmar. För allt bruk gäller att det blir lättare och roligare att arbeta med ju längre det bearbetas.

Efter att röret stoppats i skorstenskanalen har kulor av vermikulit pulats ner runt om. På kanaltoppen har ett lager cementbruk smetats över vermiculiten. (Inget är underhållsfritt, även detta hårda bruk kommer att spricka.) Kanalsträckan mellan mellanbjälklaget och vedspisen på övervåningen har plomberats som alltså inte används nu, har fyllts med vermikulit och murats igen med två + två tegelstenar i kalkcementbruk (KC). Enligt Peter Murares ordination. Denna ”operation” dokumenterar vi i huspärmen och framöver är det möjligt att öppna upp kanalen igen om någon skulle vilja göra det.

Här är tio bilder  som visar arbetsgången.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Arbetsredskapen är: murslev vid murning / stål vid putspåslag / rivbräde = ”skånska” vid utjämning av finputs / borste för vattning. MrsUniversum är lite fascinerad över de olika benämningarna på de uråldriga arbetsredskapen, de har inte förändrats nämnvärt sen medeltiden.  Inte muraryrket heller.  Kanits, ”padda”, ”rulle” – underbart…
.
.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,


2 kommentarer

Skorstenskanaler

Vi har i dagsläget gått igenom alla rum i bostadshuset, förutom de vi kallar salen och kammaren. Kammaren fick i ett tidigt skede  limfärgsmålade tapeter med avsikt att efter några år ta bort 70-talets spånskivor.

I samband med att vi bestämt att täta den rökkanalen från kaminen i kammaren, fick vi tips på bra ”kanaltätare” av muraren som hjälpt oss tidigare. Eftersom det har varit så kallt ute och inga utvändiga mureri eller putsjobb är lämpliga att utföra, var tätningsmuraren ledig och ville börja genast.  Därav denna snabba start när vi nu väl bestämt oss. Logistiken för arbetena i salen har vi pratat om men knappt kunnat enas. Nu blir det i den tågordning jag tror är bäst. Men det innebär att både salen och kammaren blir byggarbetsplats ett tag framöver. Och tack vare murarproffset får vi en kanallösning vi inte hade tänkt på:

Tillägg: Halvan var in och tjyvkikade på bloggen å sa att man fattar ju inte vad ritningen han gjort visar, om man inte vet att det är en uppmätning av skorstenen sedd uppifrån.  Detsamma som bilden nedanför visar. Så nu är detta förklarat.

Att vi tvekat beror på att man enligt dagens norm inte får ha två eldstäder på samma rökkanal. *** Jo, man får ha det om man inte byter någon av eldstäderna till en ny typ, i vårt fall vedspis 1 tr. och kamin i kammaren. Vi behöver byta kamin! Vi har letat efter en begagnad Husqvarna 155  på Blocket och Tradera och hos spisrenoveringsfirmor. Detta var faktiskt inte så lätt som man kan tro. Allt segade på.

Tätningsmuraren föreslog att ett genombrott skulle till den numera oanvända kanalen från salen. Det görs i höjd med mellanbjälklaget. På så sätt får kaminen och vedspisen separata kanaler. Vi är fria att välja vilken kamin vi vill. Topp!!! Kanalbiten  mellan vedspisen på 1 tr och ner till genombrottet mellan kanalerna fylls med sand. Detta för att inte sot och skräp ska ramla ner och vara omöjligt att avlägsna i det som blir blindkanal. Sanden förhindrar också kondens att bildas som får teglet att vittra. Vill någon i framtiden ta bort sanden är det bara att göra ett hål nertill och sanden rinner ut.

Orientering av läget syns på planerna. Tätning av kanalen kommer denna gång att ske med rör, inte säckdragning med massa.

*** Efter påpekande från Sara (tack!) vill jag göra ett tillägg för att de som läser bloggen, men inte har samma möjlighet som vi att nyttja en tom kanal, gör något förhastat och förstör sitt hus. Boverkets Byggregler, BBR, antogs 1994 och innehåller föreskrifter och allmänna råd om byggande. År 2002 gjordes ändringar som mestadels berör reglerna om brandskydd, avsnitt 5.  Man får ha två eldstäder på samma kanal. På Boverkets hemsida kan reglerna (BFS 2002:19 BBR 10) laddas ner.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,


8 kommentarer

Spiskåpan lite noggrannare beskriven

Nu har jag nytagna bilder på Universumets spiskåpa av målad järnplåt från soliga lördagen, både helhet och detaljer. Plus ritningen som plåtslagaren fick men omritad för hand och med lite mer text.

Innan kåpan beställdes hade vi gjort en hel del research.

Vi tittade på befintliga gamla kåpor, murade kåpor, kåpa med en vanlig fläkt inbyggd i hos bekanta och fläktkåpor i böcker och på nätet. Hembygdsgårdar är inte dumma att besöka. En massa avvägningar krävdes. Skulle kåpan i form exakt likna den som fanns här förr? Hur gör vi då med elspisen som hamnar utanför? Ska vi i så fall ha en separat fläkt under överskåpet för den, bredvid kåpan över vedspisen? Vi tog gott om tid på oss som vanligt. Resultatet blev en längre spiskåpa av plåt  utan elektrisk fläkt monterad i sig. Det behövs inte tycker vi här i Universumet. Förr hade man inte det heller ju…

Här nyttjas rännan i nederdelen till vykort vi får, att hänga espressobryggaren på och magnetburkar från ikea att förvara i. Där kan även en kokbok stå uppslagen då mat lagas. I ögonhöjd och utan att kladdas ner.

Klicka för större ritning.   I Gård & Torp nr 2-2014 beskriver Jacob Hidemark en likadan spiskåpa.

Kåpan är 1, 42 meter lång och djupet i underkant är 62 cm. Både i underkant och överkant har den samma djup som den tidigare murade kåpan som vi aldrig sett annat än på foto. Men spår efter den fanns kvar i tak och sidomur. Kåpan börjar 1,64 meter över golvet – som den tidigare.

Rännan i nederkant är tillverkad för sig och därefter näst fast med små punktsvetsar. Jag önskade svetslöst men plåtslagaren svetsade ändå, tur nog blev det rätt lite synligt. Äldre spiskåpor är inte svetsade.

Klicka för större bild

Lite förklaringar:

1. Taklisterna av trä ansluter mot kåpan på båda sidorna. Det fria hörnet är rundat för att ingen ska göra sig illa.

2. Ingen fläkt, bara befintlig imkanal, används som ventilation för matos. På sommaren står luckan öppen för att ventilera bort värmen från köket, ja från hela nedervåningen.

3. Taklist ansluter mot plåt. Kåpan målades i samma färg som taket – en specialbruten linoljefärg från Ottossons Färgmakeri med beteckningen 3005-Y20R. MrsUniversum hade med hjälp av NCS-systemet försökt hitta ursprungsfärgen som kom fram då takets vita 70-talsfärg skrapades bort. Muren målades med egenblandad kritvit limfärg.

4. Plåtkåpan levererades obehandlad från plåtslageriet. På insidan har vi målat den en gång med pensel. Kåpan är fäst i väggskåpet på ena sidan och på andra sidan har plåten bockats och en ca 15 mm bred kant finns på sidorna mot mur och tak (syns på ritningen) där den har skruvats fast. Upp mot tak sitter en separat plåt som täcker takytan (syns litegrann på foto 2). Plåten är lättare att torka rent från fett och os än andra material.

Under kåpan finns en vanlig stor vägg-glob där lågenergilampa ryms. Den är lätt att hålla ren. Där finns också ett dubbelt vägguttag. Kan vara bra för elvisp kanske eller våffeljärnet… Elledningen är dragen i väggskåpet.

5. Vi målade spiskåpan för hand med pensel för vi ville ha synliga penseldrag  som syns på sista bilden. Utvändigt penselströks den två gånger med linoljefärg. Sprutmålad yta ville vi inte ha men går självklart att få om man vill det.

Hemlevererad till Universumet kostade spiskåpan 3 500 kronor plus moms = 4 375 kr (2005). Målning och montering gjorde vi själva. HÄR finns tidigare skriverier om denna spiskåpa.

Kökshyllan vid spisen. En lavendelbukett som hänger på brödstången syns i förgrunden. Hyllremsan av plast fick vi av Halvans kusinfru som tyckte att den borde passa. Och det gör den ju! Fastsatt med häftstift…

Till sist – och än en gång – fotot med den murade spiskåpan som fanns här i Universumet fram till 1940-talet då vatten och diskbänk drogs in i köket. Här står min föregångare Agnes med kokkaffet serveringsfärdigt!


2 kommentarer

Ljussax

Faktiskt är det här inte bara ett vackert och lustigt objekt – en ljussax från 1800-talet nån gång. Den är en pryl vi använder här i Universumet. Inte dagligdags men emellanåt under ljuständartiden på vinterhalvåret. Vi tänder ofta stearinljus här. Ljuslådan finns i köket, i den kombinerade sitt- och förvaringsbänken. MrsUniversum tycker väldigt bra om ikeas stearinljus. De rinner och sotar inte. Jag tycker att de ur de aspekterna även är bättre än Liljeholmens kronljus och kanalljus. Det är lite trist att erkänna eftersom jag gillar kulturhistoria och Liljeholmens stearinljus är så mycket anrikare – från Sveriges första stearinljusfabrik grundad i Stockholm 1839.

Innan stearinljusen utvecklades användes talg eller vax i ljusen. Talg fick man vid höstslakten.  Vaxljus av bivax var väldigt dyra med begränsad användning utom i kyrkorna. Vekarna var tvinnade och de måste snoppas eftersom de förbrändes dåligt och osade. Eftersom ljusen lyste allt sämre ju längre veken blev behövde de snoppas. ”Om ljusstyrkan (…) anges till 100, så var samma värde nere i 39 efter 11 minuter, 23 efter 19 minuter och 16 efter 29 minuter. Snoppades ljuset så lyste det åter för fullt.” Många fler intressanta fakta om belysning, såväl eldsken som elektrisk, finns att läsa i Anden i lampan av Jan Garnert.

Nu dit jag ville komma: ljussaxar var vanliga som ljussnoppare. Den som finns här i Universumet är av järn och har stödben, alltså en senare modell än 1700-talets som saknade ”ben”.

En sak som underlättade stearinljusens utveckling var att flätade ljusvekar introducerades 1834, jag tror det var en fransk uppfinning.  Jo, de flätade vekarna böjde sig vid förbränningen och oxiderades vid lågans kant och längden anpassades automatiskt då ljusen brann. Ljussax behövs inte längre!

MEN – här i Universumet har vi även hemstöpta ljus. Vi brukar stöpa ljus, om än inte årligen. Vi bjuder in kompisar för en ljusstöpardag i november/december. Det stearin som använts är A-Tes ljusmassa i form av granulat samt gamla ljusstumpar. Till ljusmassan följer vekar med och ”Halvan” har kvar vekar av olika grovlek efter sin mamma. Hur vi nu än har testat och omprövat på olika sätt så vill inte alla de hemstöpta ljusen bli på så sätt att veken bränns av lika fort som ljuset brinner ner. Ibland böjer sig den halvt förkolnade veken, som den bör, men brinner inte av utan korvar ner sig i det smälta stearinet och lågan blir stor. Då är det bra med en ljussax att korta av veken med utan att ljuset behöver släckas först. Men MrsUniversum skulle bra gärna vilja veta varför det ibland går snett med de hemstöpta ljusen! De ljus vi stöpte hemma då jag var liten blev bra. Jag har läst böcker, ringt ljusmassefabrikanten, testat olika sätt att doppa veken, prövat olika dimensioner på vekarna, stöpt olika tjocka ljus och flera andra variabler – ändå brinner den flätade veken inte alltid av som den ska.

Låt inte det här avskräcka från att stöpa ljus – det är en otroligt trevlig syssla och tradition!!! Och det blir allt lite extra lyxigt med de egenhändigt stöpta ljusspirorna eller grenljusen!