Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


Lämna en kommentar

Skördetid

Efter att ha haft en härlig senvår och sommar med sädesfält runt hela gården är nu vetet skördat. Plötsligt kan man röra sig fritt över större ytor. Och lite längre bort står ett stort vackert havrefält fortfarande otröskat. Att bo vid brukad mark är en ynnest och inget man ska ta för givet. Syrsorna spelar ihärdigt i de varma, mörka och klara kvällarna.
skordat-2016

Halvtre på natten
slutar gräshopporna spela
fäller ihop och drar hem
Stjärnorna hänger kvar
dom har ingen annanstans
att ta vägen

Leif Nylén (1939-2016)

skordat-sept-2016

.


Lämna en kommentar

Flingor mot blå himmel

blå duk
MrsUniversum älskar de blå juldukarna. Är de broderade med vitt blir de isigt vintriga och passar lika bra till jul som rött eller hur?
Den här har jag köpt second hand för en spottstyver som det mesta tillverkat med kvinnokraft.

 

D E C E M B E R

Den första snön liknade
det sista smöret, utskrapat
över markens hårda bröd

Adventsstjärnorna tindrade
i himlens avlägsna förort

Leif Nylén

.


4 kommentarer

Väntan

färgstarkt
En bild på mitt lilla kära hus. I bakgrunden står lärkträden som färgrik fond.
Vi har gått in i en årstid då skorstenen kommer till användning ibland. Men just nu är det varmt och fuktigt ute, mycket mörker på mornar och kvällar.
Längtar tills snön faller.

 

N O V E M B E R

Mörkret talar med en annan röst
som om det bodde här i huset
och inte bara kommit på besök
 
Det tvekar om det ska släppa in oss

Leif Nylén

.


4 kommentarer

Det mörknar tidigt nu

Skymningen och mörkret kommer tidigt nu när normaltiden inträtt.
12.39
Kl 12.39
16.10
Kl 16.10

 

N O V E M B E R

Ljuset som börjat se dåligt
lägger sig redan vid fem

Mörkret jobbar dubbla skift.

Leif Nylén
(Kanske vet inte alla som läser här vem LN är som skrivit månadsdikten ovan. Klicka på namnet om du vill veta.)

 

.


2 kommentarer

Vårdagjämning


V Å R D A G J Ä M N I N G

Det var en dag då himlen öppnade.
Den hade varit stängd en längre tid.
men nu var plötsligt allt på glid.
Solsken rann som smält smör över marken.
Fågelsång tinade och droppade i parken.
Vattnet blänkte som om det var nygjort.
Det var en marsdag: alla hade fått frikort.

Det var en dag då staden vaknade.
Den hade sovit illa längre nog.
Men plötsligt stod den där och log.
Stora hus tog ett steg ut i gatan.
Och blandades med folk som smitit ifrån datan.
Skyltdockorna var klädda som till uppbrott.
Det var en marsdag: alla hade fått förskott.

Det var en dag då tiden skiftade.
Den hade länge verkat rätt ur led.
Men plötsligt visste den besked.
Mörka skyddsrum fanns det ju tillräckligt.
Nu var det dags för nånting mera bräckligt.
Höga utsiktstorn och smäckra båtskrov.
Det var en marsdag: alla hade fått bygglov.

Det var en dag då hoppet siktades.
Det hade länge varit som förbi.
Men nu var plötsligt vägen fri.
Spärrvakter övergav sina trånga kurer.
Till varje drömmål avgick extraturer.
Solen lyste som en nyutslagen hästhov.
Det var en marsdag: alla hade fått uppskov.

Leif Nylén


Våfflor gräddade i järnet från Åviken är en vårlig tradition här på eller omkring Marie Bebådelsedag som ju infaller nära vårdagjämningen.

.


Lämna en kommentar

Solstrålar

Ungefär vid höstdagjämningen och vårdagjämningen är det några dagar då solen står så lågt att strålarna lyser in på ”hönshusets”  innertak från norr. Det är särskilt mäktigt att komma dit på morgonen vid de tillfällena. Snart står den ännu lägre och ladugården skärmar av solstrålarna.

Det här var något jag inte tagit i beräkningen då hönshuset byggdes om. Det blev en bonus som jag är väldigt glad över.

 S E P T E M B E R

Träden drar på sig reshandskarna.
Men det är bara handskarna som
reser.

Ljuset står och väger på hälarna.
Ska det stanna eller
komma in?

Leif Nylén

Solen lyser på de limfärgade, kritvita, grovt cirkelsågade bräderna klockan 7.40.

.


2 kommentarer

Bakom jalusin…

… lyser vårsolen så frenetiskt att det nästan gör ont i ögonen i motljuset. Men härligt är det allt!

Och en dag för sent kommer den här vårdagjämningsdikten av Leif Nylén:

.

V Å R D A G J Ä M N I N G

Det var en dag då himlen öppnade.
Den hade varit stängd en längre tid.
men nu var plötsligt allt på glid.
Solsken rann som smält smör över marken.
Fågelsång tinade och droppade i parken.
Vattnet blänkte som om det var nygjort.
Det var en marsdag: alla hade fått frikort.

Det var en dag då staden vaknade.
Den hade sovit illa längre nog.
Men plötsligt stod den där och log.
Stora hus tog ett steg ut i gatan.
Och blandades med folk som smitit ifrån datan.
Skyltdockorna var klädda som till uppbrott.
Det var en marsdag: alla hade fått förskott.

Det var en dag då tiden skiftade.
Den hade länge verkat rätt ur led.
Men plötsligt visste den besked.
Mörka skyddsrum fanns det ju tillräckligt.
Nu var det dags för nånting mera bräckligt.
Höga utsiktstorn och smäckra båtskrov.
Det var en marsdag: alla hade fått bygglov.

Det var en dag då hoppet siktades.
Det hade länge varit som förbi.
Men nu var plötsligt vägen fri.
Spärrvakter övergav sina trånga kurer.
Till varje drömmål avgick extraturer.
Solen lyste som en nyutslagen hästhov.
Det var en marsdag: alla hade fått uppskov.

.

.


Lämna en kommentar

Nåt nytt

Nu önskar jag mig snö och inte bara på bloggen. Hoppas den faller under tiden vi firar in det nya året hos vännerna.


Vykort med bild av Ole Kortzau, Köpenhamn.

 

Den första snön
slår ut i hagtornsträdet
som en andra blomning
det räcker fram en gren
och vill bli kysst på hand

                   Leif Nylén

.