Mera badrum

Badrummet rakt av. Igen.

Då det är mörkt ute är det skönt med insynsskydd när man duschar. I badkaret går det bra utan. Jag funderade en hel del på ur jag skulle lösa det. Hissgardiner fästa i taket? Hissgardin fäst i fönsternischens överkant? (Då den är hoprullad tar den bort en hel del ljus i fönstren som är låga.) Insynsskydd stående i fönsternischen? (Besvärliga att flytta på och förvara då de inte används.) Gardin som förs mot ena sidan då den inte används? (Nja, gardiner känns inte rätt här.)

Det fick bli ett ljust bomullstyg som jag fållat brett runt om och sen stansat öljetter i två hörn.

Så här hänger det mestadels av tiden. När det används fästs även det andra hörnet i en takkrok. Genom att det hänger 60 cm in i rummet och inte vid kortväggen, täcks alla fönstren, både det fasta långsmala och de två öppningsbara kvadratiska. Det slutar ca 25 cm över badkarskanten då det är uppspänt.

Är väldigt förnöjd över hörnlösningen, träarbetet, mosaiksättningen och putsen. Det var den utformningen som krävde mest energi under projekteringen av badrummet. Allt trä är penselmålat med linoljefärg, fönsternischerna är mosaiksatta. Då blir det inte märken av vattenspill.

Det är härligt att se hur dagsljuset förändrar rummet över dagen.

Planen är enkel. Men många fler ritningar med detaljer och vägguppställningar har gjorts för att förklara hur jag ville ha det.
Det högt sittande och långa fönstret F2 vetter mot söder.

Februarisol

Den lågt stående solens strålar gör mig glad till sinnes. Ögonblicket är snabbt överståndet. Det behöver absolut inte vara något märkvärdigt för att fånga min uppmärksamhet, en ljusstråle, en teckning av en huvudfoting, en graffiti tag, ett moget äpple, en sång, ett fallet löv, en mossig sten, ett fågelläte, en färgglad plastremsa eller något som plötsligt påminner om mormor.

Ibland tänker jag på andra tider, både sådana jag själv upplevt och gärna ännu längre tillbaka. Eller så ser jag framåt, planerar framtiden, tänker på vårsådden, tänker på hur det kan vara att bli gammal, funderar på en resa… För mig hör allt detta ihop. Allt detta är min verklighet.

Och ibland tycker jag inte att det finns något vackert eller kreativt i någonting. Näpp.

P1 Kultur/Kulturnytt sände onsdag den 10/2 Obs Essä som handlade om nuet och vår tidsuppfattning. Inslaget börjar 42 minuter in i programmet och är knappt 10 minuter långt.

 

GLÄDJEN

Gråvädersdagen trycker mot
takåsen.
Det luktar mögel och sorgsenhet.
I hjärtats ena kammare
molar raseriet,
i den andra sitter döden och
gäspar.
Plötsligt kan glädjen uppen-
bara sig,
morgonfräck, prålande,
som tuppen på en gödselstack.

Werner Aspenström

.

Frid och ro

Återgång till en ”normal” månad utan stora helger. Till vardagslunken. Det känns inte på något sätt oangenämt.

Här i Universumet har vi bestämt att inte ha några datorer i bostadshuset. De finns i våra respektive arbetshus (Halvan får snart ett nytt) och detta beslut är en stark viljeyttring från min sida, ett sätt för mig att få tillvaron att fungera bra. Vi har ingen tv i kök eller sovrum, ingen tv som står på utan att någon tittar.

Det har tagit tid att få till det jag vill ha ut av landsbygdsboendet nämligen att inte enbart konsumera kultur i stora mängder utan själv producera kultur.  Att starta företag var också en del av tanken med att bo på landsbygden. Då var det mycket att tänka på, att lära sig, nu minns jag knappt allt det som då var nytt som jag behövde göra till mitt. Det första året hade jag min arbetsplats i drängkammaren och startade arbetsdagarna under vintern med att elda i kaminen. Så annorlunda än att bo i lägenhet med centralvärme. Utanför dörren fanns naturen och det kultiverade landskapet att kliva rakt ut i utan att planera ett enda dugg. Och det bästa av allt är att ha någon att dela det här levnadssättet med, någon vars tankar om meningen med livet sammanfaller med mina. De där människorna växer inte på träd :-)

.

Vilsamt

På sommaren både vaknar och somnar man i solsken. På bilderna kommer kvällssolen in i sovrummet, det är varmt och fönstret står öppet.

På vintern eldas kakelugnen ifall det är väldigt kallt ute och dörrarna till övre farstun hålls stängda. Läs om lilla istiden och hur människan historiskt ordnat sitt boende för bra inomhusklimat : http://www.svd.se/kultur/understrecket/kakelugnen-varmde-under-lilla-istiden_7941320.svd

Så här kan det bli med kamerans panoreringsfunktion. En härlig kväll som jag med kameran inte till fullo lyckades fånga :-)

.

Glas och is

Januarisolen står lågt. Inga eklöv hindrar solstrålarna att komma in genom rutan.

På en julmarknad köpte jag ett ekollon i glas av Ulla Forssell, en av mina absoluta favoriter inom konstglaset. Jag bytte ut adventsstjärnan mot den här.

Och där utanför pågår byggandet av en ispyramid.  Härligt med snö och kyla!
.

Solstrålar

Ungefär vid höstdagjämningen och vårdagjämningen är det några dagar då solen står så lågt att strålarna lyser in på ”hönshusets”  innertak från norr. Det är särskilt mäktigt att komma dit på morgonen vid de tillfällena. Snart står den ännu lägre och ladugården skärmar av solstrålarna.

Det här var något jag inte tagit i beräkningen då hönshuset byggdes om. Det blev en bonus som jag är väldigt glad över.

 S E P T E M B E R

Träden drar på sig reshandskarna.
Men det är bara handskarna som
reser.

Ljuset står och väger på hälarna.
Ska det stanna eller
komma in?

Leif Nylén

Solen lyser på de limfärgade, kritvita, grovt cirkelsågade bräderna klockan 7.40.

.

Morgonsol

Utsikt från min datorplats.

.

Skuggor av vad som var

Jag är riktigt glad över att jag tänkte på att ta bilder av skuggspelet som bildades av byggställningen då tegeltaket kom på plats i somras. Ett lyckligt ögonblick i Universumets historia…

Du är visst lycklig för ingenting,
blott för att det så skall vara.
Mig måste livet ge kostbara ting,
så strålande underbara.

.

Nu har det gett mig sitt dunklaste djup,
en lidelses hav att befara.
Och dig, min älskade, ingenting,
en leende kärlek bara.

.

Pär Lagerkvist
ur Hjärtats sånger, 1926

Dikten tillägnas min Halva.

.
Läs även andra bloggares åsikter om byggnadsställning, skuggspel, Pär Lagerkvist

Solljus är inget problem

När vi flyttade hit fanns gamla rullgardiner i många av fönstren.  Fina mörkt gröna, några smalrandiga i blågrönt/vitt samt rullgardiner av gulnad  väv. I kammaren finns den gröna kvar, i salen har vi plockat bort de randiga men de ska upp igen – förvisso med lite skavanker men so what…

På den ena av rullgardinerna i köket bytte jag ut den väldigt trasiga väven i ett tidigt skede – den Bästa Ahlafors Väv – mot vitt tunt bomullstyg. Träspjälan i den sydda kanalen och snörhållaren av metall med det fina trycket återanvände jag, förutom rundstaven med rullmekanismen och väggfästena förstås. Snöret bytte jag ut men det känns inte helt bra. Det ska vara av kraftig tvinnad, lite beige bomull med en gles och ganska lång tofs att dra i. Fast i köket har jag skojat till det med något helt nutida att dra i ;-)

Det är inte svårt att byta tyg. Jag har gjort det också i drängkammaren men där valde jag ett tjockt bomullstyg med snyggt tryckt mönster. Hittar man ett tyg med exakt bredd vore det ju enklast men det fungerar sällan för normalbreda fönster från det här husets byggtid. Är tyget för brett gäller det bara att spara en av stadkanterna och lägga lim (RX t ex.) på den fria kanten för att trådarna inte ska lossna. Limmet, en knapp centimeters bredd, måste självfallet få torka ordentligt innan man rullar upp det på rundstaven.

Jag tycker om den mörkt gröna rullgardinen i kammaren. Varma sommardagar blir det en sådan underbart märkligt och vacker upplevelse att gå in från totalt solgass till ett dovt rum dit ljuset silar in.  Rullgardiner är också kulturhistoria.  Här passar verkligen inte persienner in.

Det här är den andra rullgardinen i köket som inte gjorts vid alls.

Jag har alltså varit försiktig med att göra oss av med de gamla rullgardinerna. Det är endast i de båda köken jag bytt tyg – nere fick den ena ”rullisen” ett tunt vitt bomullstyg  som ni redan sett, och där uppe bytte jag till ett kraftigt rött bomullstyg. När jag ser det senare i funktion en solig dag tänker jag på Två solröda segel.

.

.
Läs även andra bloggares åsikter om rullgardin, mörkläggning, solljus, Ahlafors väv, solröda segel, persienn