Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


Lämna en kommentar

Måla murstock

När vi började med byggnadsvårdandet på övervåningen hade köket, som inreddes för de åldrade föräldraparet en gång i tiden, fått tak och väggar ommålade på 70-talet. Golvet, som var struket med brunpigmenterad fernissa, var intakt. Det fernissades en gång med opigmenterad fernissa.

Här är köket på övervåningen färdigställt, bara ytskikten på tak och väggar behövde göras vid. Murstocken målades med grön linoljefärg, samma som användes på snickerierna.

Murstocken var ommålad i en vit matt färgtyp från efterkrigstiden. När den skrapades bort syntes att den ursprungligen varit grönmålad precis som zinkbänken och stänkskyddet på väggen. Bröstningen med dubbelfasspont var brunmålad, likaså skafferiet i ett hörn.

Vi skrapade bort färgen på murstocken och beställde omputsning av en murare som vi visste kunde det där med hur kalkputs blandas och används. Han kom en kall och snöig februaridag, perfekt för inomhusjobb :-) Golv och väggar täcktes in för det stänker rejält när kalkbruk kastas på med murslev. Några bilder från detta moment har jag inte men året var 2003.

Vi hade funderat en hel del över vilken färgtyp som skulle användas på putsen. Det är vanligt med vit lim- eller kalkfärg på murstockar. När den ursprungliga färgen skrapats fram insåg vi att linoljefärg använts och att den haft samma kulör som snickerierna i rummet (ja, i princip i hela huset). Så fick det bli, det behövdes inte mer diskussion om detta.

Annonser


4 kommentarer

Mars månad för ett år sedan

För ett år sen höll vi på med kammaren. Pappspände väggarna, tapetserade med limfärgstapet och målade med linoljefärger. Golvets linoleummatta var täckt med skyddande träfiberskivor.

Vi var inte ense om hur vi skulle göra med golvsocklarna. Just från dem var det lätt att avlägsna 70-talets vita färg så att originalfärgen kom fram. Jag ville ha den synlig, Halvan ville måla om. På dörrfoder och dörrblad skrapades färg bort där den satt löst och sen målades med ny linoljefärg med specialblandning. Det ändade med att golvsocklarna fick förbättringar med förtunnad färg vid spikhål och där färgen var helt avskavd, men i övrigt är de omålade med originalfärgen framtagen. För mej känns det bra att kunna visa originalet och att vi varit så trogna vi kunnat mot ursprunget.

Nu bara njuter vi av kammaren. Efter att ha legat undanstuvade några år kom de gamla LP-skivorna och grammofonen fram och ny förstärkare och högtalare är inhandlade. Äntligen kan vi lyssna på vinylerna igen ;-)


4 kommentarer

Alla dessa hyllplan


Hyllsystemet är detsamma som tidigare då hyllorna var målade med vit linoljefärg. Jag har länge använt mig av Sparring-hyllsystem (nu Elfa), gillar systemet och fortsätter med det men antalet hyllplan har utökas något.

Så skulle alla dessa hyllplan av limfog målas. Först målades ena sidan samt kanterna, när de var torra målades den andra sidan. Därefter ströks den första sidan och kanterna med ännu ett lager. Hyllplanen lades efter målning tätt på bockar utan att vidröra varandra eller väggarna.

Att måla hyllor kan vara tidsödande men gick som en dans. Den här linoljefärgen är som sagt underbar att arbeta med. Täcker efter en strykning faktiskt. Jojo, den tar tid på sig att torka, särskilt som vi ska ha tunga böcker på hyllorna vill åtminstone jag försäkra mig om heltorr yta. Dammtorr blir den fort nog och när hyllorna var dammtorra ställdes de in för förvaring i salen under tiden tapetsering pågick.

Till påsken var rummet klart men hyllplanen ville jag inte börja använda ännu. Här ligger de tätt och väntar ännu en tid på att placeras ut och fyllas. De har faktiskt fått vara orörda ända till efter semestern. Som ni förstår låter vi inget eller ingen hetsa oss  ;-)


Lämna en kommentar

Snickerier & tapet


∧  EFTER målning och tapetsering

Spånskivorna på väggarna var tapetserade med brunorange tapet. Tapeten målades över med ockragul limfärg när flytten hit gick för många år sedan. Det var ett lyft då, första rummet som vi gjorde något åt. Nu var det dags att åtgärda åtgärden. Spånskivorna togs bort, papp spändes upp och en tapet från Lim & Handtryck klistrades upp. Det var den svåraste tapet vi satt upp någonsin, vi börjar få en hel del erfarenhet nu av gamla originaltapeter och helt nya tapeter. Men vackert 50-tal är det. Väggarna får inte bli alltför stormönstrade eftersom här ska upp en hel del på väggarna, både tavlor och böcker.


Jag beställde en liter till av den kulör som använts i de flesta rummen här i Universumet på snickerier. En linoljefärg i specialkulör för inomhusbruk. Det var enkelt eftersom Engwall & Claesson hade kvar mitt receptet i sin receptbank efter alla dessa år. 5-litersburken som inhandlades på 90-talet tog slut här i kammaren. Färgen med de här pigmenten är otroligt lätt att jobba med, att stryka ut. Den täcker bra även vid tunna lager på det sätt som linoljefärg ska strykas på. Den är rolig att arbeta med! Nu har även kammarens dörr- och fönstersnickerier den Universumgröna kulören.

Den jugendgröna originalkulören på snickerierna här i huset målades över med en vit färg någon gång då 70-talet övergick i 80-tal. På socklarna i kammaren gick det lätt att skrapa bort det vita. Där finns originalfärgen kvar, vi målade inte över den. Golvsockeln på bilden är inte borttagen och heller inte färdigskrapad!

Vi lossade fönsterfoder, de undre fönsterbrädorna, taklist och golvsocklar försiktigt för att återanvända dem. Om man hjälps åt med två kofötter går det rätt lätt att få loss snickerierna utan att de går sönder. Ni ser att de gamla plywoodskivorna var spikade mot fönsterfodret som ligger djupare i väggen än skivorna.

Vi salade ut med plywood bakom fodren för att fodren inte ska bli ”insjunkna” i väggen igen. På det sätt vi valde att göra det fick vi en profil till i fönstersmygen (se pilen). Det är en hel del pillriga moment som ska utföras på grund av det.

I och med att snickerierna var spikade med klippspik och inte trådspik gick det också lättare att lossa dem, klippspiken är konisk och släpper lättare än jämntjock trådspik. Vi tog bort klippspiken, rätade ut den om det behövdes, för att använda den igen. På snickerierna skrapades all löst sittande färg bort.

Hur det gick till när vi pappspände skriver jag inget om. Det gick till som när andra rum i huset pappspänts och det finns beskrivet tidigare på bloggen.
Här ligger målade dörr- och fönsterfoder i väntan på fastsättning med uträtade och återanvända klippspikar.


När golvsocklar, dörr- och fönsterfoder spikats på plats var det dags att tapetsera. Tapetens kulör, men särskilt snickerikulören, skiftar mycket allt eftersom ljuset förändras. Man går inte in i samma rum två gånger :-)

Möte murstock och tapet på spännpapp.


2 kommentarer

Pärlsponttaket blankt igen


FÖRE
Taket i kammaren var före ommålning matt och vitt. Färgen är från 70-talet och under den finns originalfärgen. Där spikskallarna finns syns någon genomträngning, kanske av rost.

FÖRE
Färgen satt bra och var inte rollad (halleluja). Vid spikskallarna fanns lite flagad färg så vi skrapade enbart där och shellackerade sen just där och målade över spikraderna. Springorna får vara som de är.

Det här var lättare än att måla kökstaket. Det fick renskrapas då vi arbetade med det, eftersom flagorna var mycket mer utbredda där. För att inte tala om köket på övervåningen där färgen rollats på. Huvaligen! Färgtypen var densamma på alla de nämnda pärlsponttaken.

Jag beställde en kulör lika den som skrapats fram under 70-talsfärgen. Vitt vill jag inte ha.

EFTER
Efter ommålning blev det så här. Det är härligt med blankt innertak. Det kommer att bli något mattare med tiden men aldrig lika matt som 70-talsfärgen.

För att förhindra att bjälklagets sågspånsfyllning kommer ner vid mötet mellan vägg och tak (det är just där sån´t har hänt vid stark blåst) har spännpappen dragits upp och vikts mot taket ett par centimeter. Sedan spikades de gamla taklisterna, målade i takfärg, tillbaka. Vi målade taket innan väggarna pappspändes, inte tvärtom som kan tro av bilden.


3 kommentarer

Det gamla trädgårdsbordet


Kromoxidgrön linoljefärg på burk från Engwall & Claesson inköpt för tjugo år sedan! Deras linoljefärg för utomhusbruk kallades på den tiden Lasol. Färgen användes ytterst lite av den gången, burken blev stående frostfritt. När den nu öppnades hade ett lager olja lagt sig på ytan men det var bara att blanda allt igen. Kanske var färgen något tjockare än ursprungligen. Inför första grundstrykningen blandade jag ut den med balsamterpentin.

Tidigare var en träfiberskiva spikad över ribborna, säkerligen för att få en plan yta. Den tog jag bort, de yttersta ribborna byttes ut då de var i dåligt skick efter spikarna och nu är bordet återställt.


Andra strykningen är gjord, ytan är torr och nu gäller ”frukost på det gröna” i morgonsolen.
*
Här på gården finns ytterligare två äldre trädgårdsbord och en soffa som är vitmålade och ska så förbli. De vita trädgårdsstolarna (en skymtas på fotot) ska skrapas och målas gröna. Någon gång.


3 kommentarer

Knutpunkt

Idag kom värmen och solen igen. Jag har en slags semestervecka, vill inte vara sämre än Halvan som jag vinkade hejdå till i söndags då han och en kompis seglade iväg mot friheten.
Det finns lite smått och gott att jobba med. Städa ur magasinet inför sommarens aktiviteter, städa matkällaren osv. På förmiddagen tog jag itu med två husknutar. De målades nertill vilket varit på listan länge nog nu ;-) Planerar också en eller flera dagstripper beroende på väder.

Maskeringstejp. Linoljefärg. På den här knuten ser man att det tidigare varit vitmålat. Jag har dokumenterat detta ordentligt. Obs – det är inte jag som spillt vitfärg på graniten!

Den här nederdelen/offerbrädan har jag delvis målat röd för länge sen då fasaderna målades men innan knutbrädorna byttes.

Klart. Lite märklig lösning men vi tolkar det som att vi följer föregångarnas sätt att lösa det här problemet. Har skrivit om det här resonemanget förut och hur vi kom fram till den här lösningen.

Piminellrosen blommar rikligt med blommor som får stå kvar i år.  Rådjuren har de senaste åren käkat upp knopparna.

När jag satt och drack kaffe ute kom en bil sakta körande. En kvinna klev ur, hon skulle till Torshälla men hittade inte då Storgatan är avstängd för asfalteringsarbeten. Jag kunde berätta att hon kommit verkligt fel och förklara hur hon skulle hitta rätt. Innan hon körde tillbaka sa hon att det var oväntat att hitta en sådan oas på grund av en felkörning.

Ja, här är är verkligen en oas!

 


2 kommentarer

Quick fix – måla på tapet

ockra-limfarg
Väggarna i kammaren har länge haft en vacker ockragul limfärg. Det var det första vi gjorde, måla över tapeten där för att få ett mer rofyllt rum. En quick-fix som blev långvarig. Jag tror det är den mest tilltalande kulör och färgtyp jag mött i mitt liv. Den ändras med ljuset, med året, med vädret. Här på fotot ser den avvägt vinterblek ut men kan vid andra tillfällen upplevas intensivt solgul. Den är älsklig helt enkelt.
tapet-70-tal
När radiatorn monterades bort kom en liten bit tapet fram. Ser inte helt fel ut idag men då var det inte min ”cup of tea”. Nu, när spånskivorna som någon spikat dit tas bort, försvinner tapet och limfärg. Om det enbart är stående timmer bakom skivorna återstår att se.
golvsockel-gron-farg
Färgen på golvsocklarna var ursprungligen (1910) den gröna linoljefärg som återfinns på många ställen i huset. Snickerierna målades vita när den blommiga tapeten sattes upp.


Lämna en kommentar

Kromoxidgrönt

gront-fonster-i-plankvagg
När jag började tänka på utvändig färgsättning av vårt hus var tanken kromoxidgröna fönsterbågar, vita karmar och foder samt naturligtvis röd slamfärg på fasaden. Tre fönster på övervåningen målades gröna, det var där i ett rum på övervåningen som husvårdandet började. Jag köpte linoljefärg på Ringvägen i Sthlm från Engwall & Classon.

Sen beslutades att fönsterbågarna skulle vara rödorangea. Inte förrän att norrgavelns brädfodring byttes 2012 målades de gröna bågarna på 1 trappa om och blev rödorangea. Det är knappast något som någon tänkt på, den sidan ser man sällan på nära håll. På fotot ser man den strippade fasaden som på övervåningen är en plankvägg, inte stående timmer som på största delen av bottenvåningen. Och bågen är ännu kromoxidgrön. Lindrevningen från förr blev kvar. Kallfarstun är plankvägg rakt av, det var den allra första åtgärden vid flytten hit –  farstuns väggar isolerades.


6 kommentarer

Målningsväder *not*

Minst en, oftast flera, regnskurar varje dag.
målning och regn
Den här sommaren går till min historia som den minst gästvänliga, den minst inställsamma. Och den minst målningsvänliga – åtminstone utomhus och med linoljefärg. Hoppas fasadarbetet blir klart innan frosten kommer. Vi är trots allt förskonade som kan lägga om vår planering. Nu trevligt besök denna vecka, med brinner i kaminen och kortare utflykter mellan skurarna. Jag ska nog inte klaga.

.


4 kommentarer

Vitmålat

Magasinsgaveln är rödfärgad och vindskivorna målade till slut med vit linoljefärg (från Ottossons färgmakeri). Även fönsterfoder och bågarna utvändigt målades. Nu väntar vi på patinan ;-)

Här ovan väntar fönsterfoder på tre sidor att sättas på plats. Fönsterkarmen var lite rötskadad nertill och lagades, därför togs fodren bort.

Och här är allt komplett. Nu tänker vi att vindskivorna inte behöver målas om fler gånger under vår livstid ;-)


Vi var försiktigare med att måla insidan, det vita får inte bli för vitt mot det träfärgade inre som vi verkligen gillar massor. Karmen med lagningen behövde förstås penselstrykas med den vita linoljefärgen. Ännu en liten underhållsåtgärd är genomförd och kan bockas av. Nu ska ställningen flyttas igen.

Tro nu inte att vi bara arbetar med underhåll av hus. Nejdå, både lördag och söndag var vi bortresta och rörde inte ett verktyg, inte en pensel.

.


Lämna en kommentar

Var stoppar man?

Det var då vi diskuterade de här vindskivorna på magasinet som jag skrev så här på fb: ”Vi har blivit riktiga kufar… Vi diskuterar om vi ska måla om vindskivorna på magasinet… de kan ju bli FÖR vita och se NYA ut… Husen formar oss, inser att vi gillar patina ;-)

vindskiva

Det enda som egentligen krävs ur underhållssynpunkt på magasinets västra gavel är att fönsterbågarnas utsida skrapas och målas om. Det enda. Men så höll jag på med rödfärgning av långsidans fasad och frågan infann sig: varför inte även ta västgaveln också? Fönster och fasad är svåra att nå från stege då nergången till källaren också finns här. Alltså flyttades Haki-ställningen som maken är mycket förtjust i ♥  Tja, då kom vi åt att titta på vindskivorna på nära håll. Observera att nocken saknar nocktegel vilket gäller samtliga uthus på gården.

Jomen visst vore det bra med ett skyddande lager linoljefärg på den här flagade, vittrade, vindpinade och rufsigt trärena ytan. Men det blir ju så vitt, vi som lärt oss älska det nötta, begagnade, ålderdomliga…

Byta ut dem – inte en suck att någon lyckas övertala oss till det!!! Inte till nya av trä och nämn aldrig plåt när vi hör på ;-)

På uthusen finns ingen vattbräda, de enkupiga takteglen ligger direkt över vindskivan. Just de som ligger på vindskivor och uppe mot nock är spikade var och en…

… med klippspik. Ni observerar väl att kanten på vindskivan är fasad ungefär 45 grader!

För att följa tegelprofilen antar jag man gjort så, för att få så tätt det bara går. Som underlag för teglet finns brädor (både vankantade som syns inifrån sädesmagasinet och bakar med bark kvar som ligger uppåt på taket) och på dessa är endast horisontell bärläkt spikad. Betänk att detta är en konstruktion från 1920-talet första hälft som aldrig rörts, bara underhållits genom att byta ut spruckna lertegel.

Här under takpannorna bygger fåglar gärna bo, främst tornseglare, sädesärlor och pilfinkar. Det ser vi mycket gärna att de fortsätter med.

Så här ser mötet mellan tegel och vindskiva ut. Någon har gjort sig lite för att jobba med den omtänksamma detaljen en gång i tiden.

.

(Bild på linoljemålade vindskivor, fönsterbågar och fönsterfoder kommer framöver när fodren är på plats.)

.

.