Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


Lämna en kommentar

Jag tittade in till 80-talet :-)

80-talets postmodernistiska och folkliga inredningar – när kommer er saga att vara all? När är alla helkaklade väggar med det då fortfarande svensktillverkade Höganäskaklet bortrivna? När ska offentliga inredningar lika dem där denna bild är tagen, ”fräschas upp” och förändras? Mig gladde det att mötas av detta i somras – minnena vällde upp och gav fina vibbar. Visst, det känns omodernt, förgånget, trots att det var helt och rent och jag tog en bild för att komma ihåg det kakel jag själv skrivit in i arbetsbeskrivningar många gånger.

Länge leve inredningar med det inhemska Höganäs-kaklet Hav, land, vind som även hade en eller två glaserade kanter om så önskades. Fula plastlister i ytterhörn och avslutningar behövdes inte på den tiden. Vissa saker var faktiskt bättre förr.

Människorna är en varelse som lätt föraktar allt som är ett eller ett par decennier bort men tar till sitt hjärta det som är äldre än så. När ska vi lära oss att bevara det som är helgjutet byggt från en och samma tid och sluta vara klåfingriga och förbättra. Bara lite. Och sen är dem små förändringarnas tyranni snart ett faktum. Får kaklet på bilder finnas kvar blir det snart nog en fin retro-miljö.


Lämna en kommentar

September


Till kammaren/vardagsrummet väntar vi på ett par nya stolar men den nya fönsterbänken som går i ett med ett av hyllplanen är färdig sedan länge. Nu finns lite mer plats för krukväxter och annat även här. I salen har vi löst behovet med bredare fönsterbräda så här.

Bokhyllorna håller på att fyllas, lite fler nya möbler och belysning kommer det också att bli. Det här kan bli ett favoritrum.


2 kommentarer

Fascinationen finns kvar




Min uppskattning att kunna plocka buketter från egen odling har inte avtagit. Jag har bott längre tid i Sthlms innerstad än här i Universumet och när jag flyttade hit var det ingen självklarhet att odla själv. Erfarenhet saknades. I sta´n gick jag till Hötorget eller till en blomsteraffär och köpte blommor att arrangera eller färdiga buketter – här i Universumet har öppnats en fantastisk möjlighet att kunna odla egna växter, både till nytta och lyst. Nu tar jag en sväng ut på gården och plockar in. Känslan av fascination har inte upphört. Det är väl därför jag har med så många snittblommor här på bloggen :-)


4 kommentarer

Höstgöra

I helgen satte vi innanfönstren på plats. Det är oerhört skönt att ha det gjort eftersom det tar en del tid då fönstren samtidigt putsas.

Mellan fönstren ligger dragkorvar som vanligt. Utom i kammaren där vi målade i somras och där jag inte vill lägga något tungt denna vinter.
Innerbågarna hålls på plats med koppelskruvar som skruvas i mittposten.

Det är så skönt att veta att värmen behålls inomhus fastän radiatorerna inte är påslagna än. Det är ju även därför som pelargonerna fortfarande trivs på fönsterbrädan. När radiatorerna körs igång åker krukväxterna ut till vinterförvaringen.

Passade också på att sy ett nytt kuddvar till kökssoffan av en vacker stuvbit från Frösö Handtryck köpt second-hand.

Att komma ner i ett soligt kök för frukost är en härlig och lite obeskrivbar känsla. Bara vetskapen att innanfönstren är på plats gör att köket upplevs ombonat.

Övervåningen blev också vinterbonad förstås. Jag brukar se till att inte putsa fönstren när solen lyser på dem, de blir lättare skäckiga då, det är gammal traderad kunskap.

Här lite fler tips ur ett häfte från 1951 då det fanns hemmafruar, utsnittet är återfunnet på nätet:


5 kommentarer

Stödben


Nu är äpplena plockade och de dignande grenarnas stödben som syns på bilden är borttagna. Det känns nöjsamt att vi hann innan det mesta blev uppätet av vilda djur som älgar. Nu förvaras äpplena i källaren utom de som ska bli must. Även innerfönstren är på plats nu. Vintern må få komma framöver.


I torsdags morse stod älghonan (årskalven?) 30 meter från bostadshuset när Halvan åkte till arbetet strax efter 5. Hon stod då nära en av de platser där vi lagt fallfrukt. Det är inte lika nöjsamt att möta henne på grusgången intill huset :-)  Så vacker hon är och så orädd.


Lämna en kommentar

Bästa reklamen


Kaffeaktiebolaget Hermes i Stockholm marknadsförde sin vara så här någon gång på 20-talet kan jag tänka. Litet och behändigt.

Viker man ut kaffereklamen finner man en nåliträdare/nålpåträdare instoppad där. En enkel liten metallbit och metalltråd men väl fungerande. Jag hittade den i Agnes syskrin när jag flyttade hit. Agnes var min företrädare här på gården och hon levde fram till 1966.
Bästa reklamen är sådant som går att använda och tar liten plats.

Reklam på tv, vissa tidningar och på sociala medier är våldsamt tröttande och irriterande.