Mitt Universum

Byggnadsvårdsblogg med kulturmiljö och kulturhistoria.


4 kommentarer

Äppel, päppel…

Oranieträdets äpplen är plockade och lagda i en banankartong.
Säfstaholm åts direkt eller blev fallfrukt.
De få Åkerö-äpplena rymdes i en skokartong.
Aroma sitter fortfarande kvar på trädet.
Cox Pomona, Ingrid Marie och Lobo likaså.
banan-oranie
aroma
Aroma. Årets äppelskörd är inte den största vi haft, någon mustning blir det inte.
äppelbilder
På väggen inne har en ny ”tavla” kommit upp. Äppelåret. ”Ett gott år ger god skörd” heter den. Snyggt 70-tal som jag sparat just för denna plats :-)

Och till alla som alldeles nyss har hittat hit säger jag välkommen till detta lilla Universum!

.


Lämna en kommentar

Lantbrukets byggnader

Byggningabalken från år 1734 beskriver vilka byggnader en gård skulle bestå av.

Huru å tomt skall bebyggas
Tomt ska byggas till mangård och ladugård. I mangårdsbyggnaden skola vara stuga med förstuga och kammare, så ock gäststuga, där gården så stor är, källare, visthus och sädesbod, redskapshus och hemlighus, port och lider.

Tarvar bonden flera hus; bygge sig till lägenhet det bästa han gitter. Ladugården bygges särskilt ifrån mangården, och där skola vara stall, fähus, fårhus och svinhus med nödiga foderrum, så ock loge och lador, eftersom gården är stor till. Badstuva eller mälthus skall ock byggas så ock ria, där skog är, ock de avsides sättas.


Bilden visar Myckelgensjö gammelgård, Anundsjö socken, Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län.
gården Skeppehult ev Svinhults sn. Östergötland. Foto AC Hultgren
Gården Skeppehult (?), i Svinhults socken i Östergötlands län. Foto A C Hultgren 1915.
August Christian Hultgrens bildskatt hittas HÄR.


Uthus vid Smedstorps dubbelgård, Norra Vi socken, Ydre kommun, Östergötlands län. Foto Jörgen Auer. Bilden finns här.

Det blir många små Frigebodar och Attefallshus det där. Men byggnaderna var timrade på 1700- och 1800-talet och så mycket mer enhetliga än alla de bodar av olika form och färg som kan köpas komplett idag. Mångfald av utbudet är inte alltid av godo, åtminstone inte för att nå en harmonisk enhet. Här i Universumet är vi måna om att behålla ekonomibyggnaderna för att inte utarma landskapet och ändra gårdsmiljön, alla är målade med slamfärg. Uthusen omsluter gårdstunet så behagligt. Men hur ofta ser man inte rivna uthus och ett dubbelgarage uppfört i dess ställe.

Här är uthusen placerade i rät axel från bostadshuset, som flyglarna till en herrgård, vi befinner oss ju i Sörmland. Utöver bostadshuset finns här:

bykstuga – nu tvättstuga
drängkammare – gäststuga
magasin för tröskverk och kornsäckar – nu förråd, redskapsförvaring och ”festlokal
hönshus/svinstia – nu arbetsateljé
traktorgarage – bilgarage
utedass – utedass
redskapsbod – redskapsbod
mjölkrum – vintervärmt arbetsutrymme
lagård – ”verkstad
loge – förråd
På platsen för det nya uthuset stod förr ett vagnslider  som revs på 1970-talet och ersattes av ett plåtgarage som revs för några år sedan.
uthus
Nytillskottet längst till höger. Drängkammare och tvättstuga till vänster.

Vi blir färre och färre som bor på landsbygden. Redan idag bor hälften av jordens befolkning i städer och om 40 år beräknas siffran vara 70 procent. Även i Sverige. Hur blir det då med alla dessa överloppsbyggnader utanför städerna? HÄR syns några av de äldre ekonomibyggnader som ännu finns kvar  i Universumets närhet. Och vilket inlägg här på bloggen tror ni har fått flest kommentarer? Jo detta: Lada. Men hallå! Vaddå lada?

Lantbrukets byggnader – hur man vårdar sina hus  går att ladda ner digitalt. Den utmärkta skriften är producerad långt i norr men har mycket att ge alla med gamla ekonomibyggnader.

Från Sörmlands museum går det att rekvirera Lantbrukets byggnader – bebyggelse på den sörmländska landsbygden för 50 kr.

.


7 kommentarer

Självklar arkitektur

Vilket himla hallå det var bland restaureringsarkitekterna 2002 – får en ny byggnad se ut så här i närheten av ett nationalmonument?  Ja, det får den.
ornässtugan18
Här i Ornäs finns idag ett café med besökscentrum. Byggnaden med bekvämlighetsinrättningar syns där borta vid sjön.
ornässtugan2
Här kan man sitta ute under bar himmel, ute under skyddande tak med uppställda portar som bildar små chambre separée.
ornässtugan17
ornässtugan16
Eller sitta inomhus och utöva barhäng och samtidigt spana in Ornässtugan en bit bort. Här finns också souvenirer och litteratur att inhandla.
ornässtugan1
Det enda som verkade vara en liten miss är att dörrstängaren till ingången på gaveln satt lågt på insidan med risk för långa personer att slå i huvudet. Genomtänkt idé är att byggnaden kan stängas till helt under vinterhalvåret och utrymmet mellan fönstervägg och den brädvägg som bildas av stängda luckor blir till förvaringsutrymme för utemöblerna.
ornässtugan15
Med bredsidan mot sjön ligger förråd och faciliteter (wc för rörelsehämmade, kombo-wc enligt nedan och urinoar. Så här ser dörrarna ut på utsidan.
ornässtugan14
Och så här på insidan. Klassiskt ljusinsläpp utan insyn. Traditionellt och diskret.
ornässtugan13
Ett rejält prevet. Observera trappsteget för att nå dasshålet. Utsikt över sjön. Furu. Zinkbänk. Sveriges regenter på väggen. Enbart kallvatten i kranen. Det är väldigt passande att ha ett torrdass vid ett ”visitors centre” till vårt nationalmonument där huvudpersonen en gång 1520 ska ha flytt ut genom ett dass.
Det enkla är det svåra. Less is sometimes more.

.

 


5 kommentarer

Ett Vasamuseum

Så! Äntligen! Nu har jag besökt Ornässtugan och denna gång kom jag in. Både i loftet och i besöksbyggnaden. Tillsammans med min färdkompis. Tidigare har jag ensam stått utanför och längtat in. Det här är väl ett ställe att vallfärda till som historieintresserad. Läget är vackert, svensk idyll om man säger så. Byggnaden är vacker både i form och material. Innehållet, en museiinteriör från 1700-talets mitt är museipedagogiskt väldigt intressant. Hur den man/familj som då ägde byggnaden ville bygga ett monument över sig själv och koppla det till Gustav Eriksson Vasa, Sveriges förste renässanskung.
ornässtugan5
”I slutet av 1600-talet övertog släkten Brandberg Stora Ornäs. Jacob Brandberg tog under 1700-talet fasta på loftbyggnadens anknytning till Gustav Vasa och samlade in föremål och då ännu levande folktraditioner om Vasas äventyr i Dalarna. Resultatet blev ett museum som öppnades redan på 1750-talet. Ornässtugan är ett av Sveriges äldsta museum.”
ornässtugan4
Detta är en favorit då det gäller trappräcken. Hoppas kunna använda en förenklad variant någon gång.
ornässtugan3
ornässtugan7
Rejäla ”knän” har använts som konsoler i loftens utsprång.
ornässtugan6
Någon lustigkurre hade placerat ett ”skyddsväsen” på baksidan. När ögonen väl fick syn på stenen fick man sig ett gapskratt. Befriande med tanke på den ärevördiga 1500-talsbyggnaden med 1700-tals tillägg som väsendet vakar över.
ornässtugan10
ornässtugan8
År 1520 reste Gustav Vasa till Dalarna på flykt från danske kungen Christian II. Denne hade avrättat Gustavs far Erik Johansson och si så där 80 personer till på Stortorget i det som kallas Stockholms blodbad. I Dalarna hoppades Gustav få hjälp till motstånd av de sturska masarna. I detta rum på övre våningen ska Gustav Eriksson Vasa ha sovit över???  Men inte i den här sängen och absolut inte med denna kungliga sänghimmel :-) Han var inte kung, bara en flykting. Ornässtugan har ingen eldstad och Gustav var här på kalla vintern.
ornässtugan9
Från ett dass beläget just här på andra våningen ska bondmoran Barbro Stigsdotter ha hjälpt Gustav att ta sig ut i friheten och fly den danske kungens män. Allt detta mytomspunna finns beskrivet i Peder Swarts krönika.
ornässtugan11
Från loftet ser man en bit bort entrébyggnaden, visitors centre, som stod klar 2002.
Vilket himla hallå det var bland restaureringsarkitekterna då – får en ny byggnad se ut så här i närheten av ett nationalmonument???
Det var sannerligen en riktig storm i ett vattenglas.
Möjligen är gräsmattan lite för välklippt i mina ögon. Den ser lite väl perfekt ut ;-)

.


5 kommentarer

Kromade rör

Det första som var viktigt att ordna då flytten hit gick var att få en fungerande dusch och wc. Gustavsbergs vattenklosett köpte vi secondhand för 400 kronor. Bakelitsitsen köptes för 150 kronor på skroten.

Sent på hösten 1997 kunde vi fira att vattnet rann i ledningarna. Då hade vi använt utedasset i ett år. Det var inte alls så besvärligt som många tror. Det var många gånger gemytligt, jag minns inga problem. Nyttigt att ha levt så under alla årstider var det också. Nu vet vi hur det var att bo här under husets första decennier, alltså i 90 år.
krom2
Vi valde att använda förkromade rör istället för målade. Vi valde järn istället för plast till avloppet. Jag fick leta en del innan jag fann ett ställe som tog hem ett förkromat avloppsrör av järn men det gick. Halvan agerade rörmokare med den äran, det enda han lånade av en bekant var en apparat som är bra att ha då man böjer rör. Fortfarande tycker jag Halvans arbete är värt en eloge. Han var ju en novis i rördragningssammanhang. Golvmattan är hans val ;-O
krom3
Det finns olika restaureringsfilosofier då det gäller inrättande av rumsfunktioner som aldrig funnits i ett gammalt hus tidigare. Jag/vi har valt att inte försöka få det att se ålderdomligt eller antikiserat ut.
krom1
krom4
Detta är fortfarande ett välfungerande allra minsta rum. Tillbehören är kromade eller rostfria. Det lilla rummet har planmåtten 1.20 x 2.70 och fyller sin funktion väl.  Här var tidigare genomgång till salen samt ett gå-in-i-skafferi.
Här i Universumet planeras nu för ett badrum i ett av uthusen. MrsUniversum undrar med förtjusning hur det nya badrummet kommer att bli :-)  Att lämna bostadshuset för att nå dit blir inget problem, en tillbyggnad av bostadshuset hade varit svårare att acceptera.
.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 189 andra följare