Mitt Universum

Byggnadsvårdsblogg med kulturmiljö och kulturhistoria.


Lämna en kommentar

Rosor, kål och gräs

Jag var på växtvandring på Vallby friluftsmuseum i Västerås förra veckan. Där guidade och berättade Maria Löfgren, museiträdgårdsmästare därstädes, om bondens och torparens trädgård. Vandringen var en uppföljning av den teoretiska kursdag som Maria höll i april i länsstyrelsens regi. Kursen är kostnadsfri och kommer troligen även att gå av stapeln nästa år. Är du intresserad så spana in länsstyrelsen i Västmanlands hemsida.

Ett intressant kunnande som förmedlades var att före Linnés tid, och än senare i bondmiljö, delades växtligheten in i tre typer. De tre var rosor, kål och gräs. Just det.

Rosor det är alla blommande växter.
Kål det är allt ätbart.
Gräs det är allt för människor oätbart.


Detta förklarar tant Ruts namn på trädgårdsblommor som jag hörde henne säga på sin ålderdom, en benämning som för inte för så många år sedan levde kvar hemma i norr. Till exempel fick praktlysing kallades av Ruth för ortnamnet med tillägget rosor, t ex Färilarosor. En blommande växt från Färila. Rosenskära hade samma namn. Här ovan har vi en ”Universumros” från min odling i år.

folkskola Vallby museum
Att lära sig odla var tidigare lika viktigt som att lära sig läsa och skriva i folkskolan under den tid då man levde av vad jorden gav. Alltså en bit in på 1900-talet. Här har vi byskolan inom museiområdet med nymålat staket. Här finns bärbuskar och upphöjda odlingssängar med ätbara grödor.


Maria Löfgren driver Museiträdgårdsmästarens blogg. Gå in där och läs vettja´. Därifrån är bilden med fågelskrämman hämtad. Sådana fanns ett antal av just i skolans odlingar. Kul saker det där…

Och till slut kom vi in på att gräsmattor inte fanns före 1950-talet på landsbygdens bondgårdar och torp. Gräset var då för tiden mat till djuren och därför sköttes ytorna extensivt. Den vetskapen sitter i min kropp. Det är jag väl medveten om, just därför vill jag inte ha en kortklippt  ”green” här på den gamla bondgårdens tun. De passar in i senare tidsepoker eller i andra samhällsskikt än de människor som lät uppföra denna gård under 1900-talets början.

 .


Lämna en kommentar

Skogens röda guld

Jag återvände hem till elektriciteten med åtta liter lingon i bagaget. De har nu kokats till sylt och jag känner mig rik.
lingonrött
lingon
Det är så enkelt och rofyllt att följa dygnet utan elström och jag är härligt utvilad efter några fina dagar boende på en fäbod med min kompis M. Har samtidigt läst och lärt mera om fäbodkulturen. Och brunbjörnarna höll sig utom synhåll vilket vi är tacksamma för :-)

.


2 kommentarer

Småbruk

romantisk verklighet
Jag tar allaredan ett par dagar off för att besöka en fäbodvall tillsammans med en god vän. Andra halvan av augusti ska vara superb där uppe. Lämnar uppkopplingar och kopplar av.

Bilden ovan kommer från ett småbruk i Sörmland. I fjol vid den här tiden hade Småbrukare i Sörmland öppet hus på ett litet jordbruk  som brukas på en småbrukares vis. Föreningen är en lokalavdelning till Förbundet Sveriges Småbrukare. När man närmade sig gården möttes man av det vackra kulturlandskapet på bilden ovan. Det som under dagen visades var bland annat fjällkor, får, kardning, tovning och spinning av ull, hur man slår med lie, beskärning av buskar och träd, gärdesgårdsbygge. Man kunde prova på detta och även att träslöjda och gå på floravandring.

Alltså sådan kunskap som många småbrukare besitter utan att orda så mycket om det.

.

.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 188 andra följare