Mitt Universum

Byggnadsvårdsblogg med kulturmiljö och kulturhistoria.


6 kommentarer

104 års jubileum idag den 21 november

Nu vet vi exakt datum för inflytt i bostadshuset genom sökning i arkiven. Jodå, det var idag för 104 år sedan, alltså den 21 november 1910, som huset stod klart.  Då flyttade familjen in här i det nybyggda huset. Det var jättetrevligt att få veta. Först hade ladugården byggts, den byggdes några år innan . Under tiden bodde familjen kvar i den lilla staden där fadern hade åkeri med hästskjutsar.
1911 Nybyggt universum vintertid Nyinflyttat.
Familjen bestod av pappa Fredrik född 1863
mamma Augusta Charlotta född 1857
med ungdomarna
Agnes, 21 år (född 1889)
David, 19 år (född 1891)
och Berta, 16 år (född 1894)

Sen har arkiven berättat att med hit till Universumet följde en liten 4-årig pojke som hette Lars Gustaf Valter Larsson. Han var född i januari 1906. Han och hans föräldrar var grannar till familjen inne i den lilla staden. Så dog pojkens mamma den 28 december 1909 och pappan stod ensam med fyra barn. Under några år bodde pojken här i det hus som numera är vårt innan han flyttade tillbaka till sin pappa den 1 december 1913. De här uppgifterna har maken fått fram genom att spana i kyrkböcker och det visar hur familjeomsorgen fungerade innan socialförvaltning inrättades i kommunerna. Att släktforska ger många allmänbildande aspekter på hur samhället har fungerat under olika tider.

För övrigt har vi fått veta ytterligare mer om människorna här. I september hade eKuriren ett litet reportage från vårt Universum. Dagen därefter ringde telefonen och en okänd kvinna presenterade sig och berättade att hon kände igen gården i reportaget och berättade att hon kände till en del om människorna som levat här. Vi bjöd hit Ingrid 79, hon kom med gamla fotografier och plötsligt vet vi än mer om livet som levdes här. Att få kunskap genom nu levande personer är oslagbart och ovärderligt!

 


Lämna en kommentar

Platsens smak

Regional matkultur handlar om mat med identitet, som bl.a. har förmågan att locka till resor till platsen de kommer ifrån. Ni vet så där glada som italienare är över sin regionala mat, den sortens stolthet som finns nedärvt sedan generationer. Har ni sett den här boken, det här försöket att beskriva vår svenska matkultur.
o5tnfachznndwzzrjhhb
Så här beskrivs boken: Smak, lukt och synintryck är viktiga ifråga om mat och måltid. Allt viktigare är också berättelserna om matens ursprung. Somligt är bara närodlat. Regional matkultur handlar om starkare samband än så om kulturella kopplingar mellan maten och platsen. Att njuta en Kalix löjromssnitt på korntunnbröd på Seskarö, slompannkaka med nävgröt i Forshaga, rabarberpaj i Flen eller äggakaka i på åsbohönsägg och Linderöd äppelfläsk i Hässleholm är unika upplevelser just där. Med berättelserna om kulturen bakom är dessa rätter där upplevelser i samma klass som ett glas champagne i Champagnedistriktet. Regional matkultur är ett sätt att se på mat som passar lika bra på lyxkrogen som på pizzerian runt hörnet.

Har ni provat flodnejonöga, nätting? Författaren hittade ett av mina blogginlägg och frågade om han fick använda bilden med rökta nejonögon. Javisst gick det för sig. Så nu finns en bild med nejonögon i boken. Som tack fick jag ett exemplar av boken. Så bra eftersom jag verkligen tycker om tanken med regional mat och säsongsbetonad matlagning. För några år sedan hade jag ett trevligt arkitektuppdrag där jag anpassade befintliga lokaler för en lokal matproducent. Det var ett väldigt roligt jobb.

Förra veckan köpte jag ost på Jürss mejeri i Flen. Ett annat litet mejeri jag besökt finns i Närke och tillverkar Bredsjö Blå.  Ägg handlar jag på Alnö gård. Jag skulle verkligen önska att det gick att köpa lokal mjölk. Det går att köpa en hel del matvaror lokalt/regionalt.

Begreppet terroir används i boken i betydelsen koppling mellan en plats och dess smak. Ungefär som vi arkitekter och landskapsarkitekter använder begreppet platsens ande – kopplingen mellan en plats som speglas i den till platsen anpassade byggnaden eller torget. En plats med egen identitet som inte återfinns någon annanstans. Många typhus/kataloghus har rätt ofta svårt att bli ett med platsens själ tycker jag.

Ju mer vi globaliseras och ingår i större sammanhang desto viktigare verkar det bli att anknyta till en plats, identifiera sig med en plats, en smak. Litet är vackert.

.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 206 andra följare