Mitt Universum

Byggnadsvårdsblogg med kulturmiljö och kulturhistoria.


1 kommentar

Dymmelveckan

yellow
Påskveckan, dymmelveckan går mot sin mitt. Vem vill bli dymmeloxe? Nä, helst inte jag. Ännu mindre vill jag bli skärfis. Men långlate bekommer mej inte. Att sova länge på årets tråkigaste och långsammaste dag gör att den känns den kortare :-)  MrsUniversum gillar den här traditionen som lever vidare här i huset.

Förr i tiden handlade det om att den som sist kom ur sängen under påskveckan kallades så här hela den dag det gällde. Och det ville ingen! Dymmeloxe blev den som sov/låg längst på dymmelonsdagen, onsdagen i påskveckan osv.

  • dymmeloxe – dymmelonsdag, onsdagen i påskveckan
  • skärfis – skärtorsdag
  • långlaten – långfredag
  • stumpen – påskafton
  • påskalåsk – påskdagen

Läs mer initierat skrivet i NE här om du är intresserad.

 .


3 kommentarer

Va… redan?

En av tulpansorterna jag satte på senhösten blommar redan i nya perennträdgården. Inte kollade jag om det var tidig- eller senblommande sorter som inhandlades :-) Det är hur som helst fantastiskt trevligt.

vår1
vår2
Här vilar fina drömmar. Många drömmar.

Några perenner är flyttade hit nu i vår – som till exempel en rabattros som stått och bidat sin tid i några år, höstanemonen likaså, isop, stockrosor – några andra flyttades sent i höstas. Men de allra flesta finns inte ens på plats eller påtänkta för de är varken köpta eller fådda av andra växtvänner. Jag drömmer och förväntar mig inte att allt ska bli fyllt och klart i en handvändning. Även trädgård måste få ta tid. År.
En som antagligen trivs med dagsläget med en hel del öppen jord är söta katten som nu har en jättestor bajslåda :-) Inte för att jag sett henne gräva här men det går ju att föreställa sig ändå…

.


Lämna en kommentar

Ny vy

alm
Stilleben som mötte mig en vårkväll
Så här ser den hamlade almen ut utan löv. Kronan har kommit tillbaka buskig och välväxt. Det är ett himla sjå att hålla undan skotten så det gör vi inte varje år. Vi klipper endast bort de nedersta längsta grenarna kontinuerligt.


I augusti förra året då magasinsgaveln sågs över från ställning passade jag på att ta bilder runt om gårdstunet. Det är riktigt intressant att komma upp sig och få nya vyer. Drängkammare, tvättstuga och nya annexet står mitt emot magasinet. Uthusen står i rät vinkel mot bostadshuset och bildar flyglar, vi finns ju i ett av herrgårdslandskapen. Med det nya annexet sluts gårdsrummet till en enhet då ju sädesmagasinet är nästan lika långt som dessa tre byggnader tillsammans.

Almens krona syns med sin bladmassa som skuggar kryddlandet. Dags för snagg denna säsong. På webben finns en bra handbok i hamlingskonsten från 2013 att ladda ner. Se här: HAMLA LÖVTRÄD – en handbok.

.


6 kommentarer

Brännglas

Är det du som tappat en brinnande tändsticka på köksbänken? frågade vi varandra.
Nej, det skulle jag ha märkt! svarade vi.

bränt ekollonvas
Så befann jag i köket vid lunchtid en dag i veckan och såg ovanstående ljuskoncentration. Ekollonvasen visade sig vara en fara, den sfäriska glasvasen blev till ett brännglas. Det är sådant jag bara hört om tidigare.
bränt1
Antagligen har vi haft tur.
Jag brukar normalt ta in ekollon på hösten men i år blev det på våren. Och vårsolen är stark. Riktigt obehagligt blev det då jag förstod vad som orsakat brännmärket.
bränt2
Vi provade sedan på ett reklamblad. Det tog mindre än en minut innan det började ryka. Och eld tog det inom dubbelt så lång tid. Nu får ekollonvasen från Svenskt Tenn stå på en plats utan direkt sol i vår.

.


2 kommentarer

Att svinga sig i

Upp till övervåningen, här i Universumet, leder en svängd L-formad och platsbyggd trappa. Den är trivsam och lätt att gå i. På gångsidan finns en rund ledstång.
trappa2
På trappspindelns sida (det centrum trappstegen löper runt) finns en lösning mot fallrisken som vi har låtit sitta kvar från förr. Det är ett rep som splitsats i båda ändar och på övervåningen är fäst i en ögla (inte krok och kan därmed inte lossna) i en takbjälke…
trappa1
… och den nedre änden är fäst i en krok i mellanväggen.
trappa3
Repet löper som en lian mellan våningarna. En säkerhetslina att ta tag i om man halkar eller känner sig osäker. Eller för lite större barn att leka Tarzan i. Vi anar att repet är uppsatt av de tidigare ägarna Agnes och David när de blev gamla och behövde en extra säkerhet. Vi gillar lösningen och för den gärna vidare så här på bloggen. Jag har fått frågor om hur man kan lösa problemet med en obekväm trappa och tipsar om detta förslag som en del av en lösning om en handledare är svår att få till. Tofflor med gummisula kan också vara en fördel att använda. Platsbyggda trappor ska man ju vara rädd om och inte riva alldeles i onödan.

Personligen älskar jag trappor utan vangstycken, sådana platsbyggda trappor som ofta finns i gamla hus. De är så precisa.

Edit. Har fått veta att repet var det enda fallskyddet/handledaren då Agnes och hennes bror David bodde här. Den runda tvådelade handledaren, som jag såg till att ersätta med den nuvarande, sattes upp på 70-talet då huset var fritidshus.

.

 


4 kommentarer

Sotare – skorstensfejare – knopare

Är man intresserad av kulturhistoria kan man väl inte låta bli annat än att älska sotaryrket. Ett viktigt hantverk som står sig än, där redskapen i mångt och mycket är desamma som för 100 år sedan och längre, där språket ”knoparmoj” fortfarande lärs ut under utbildningen för att det inte ska försvinna. Snacka om yrkesstolthet! Det går bara inte att låta bli att bli glad då skorstensfejar´n kommer iklädd sin kurpis och med bältet som bevis på yrkeskunnande.

sotning2
I veckan var det dags. Varje år sotas kaminen men de andra tre eldstäderna i huset bara vart tredje år, de eldas inte lika mycket i. Längre tid mellan sotningarna får det inte gå i den här kommunen, då blir det eldningsförbud och provtryckning måste ske innan man får elda igen.

Det som är ganska nytt bland sotarnas redskap är dammsugaren, ack så behändig att använda jämfört med förr. Då jag flyttade hit var de inte i bruk. Själv minns jag min mamma som täckte över många möbler med stora tygsjok i samband med att sotar´n skulle komma och göra sitt arbete.

sotningsredskap
Uråldriga redskap som fungerar än idag är sudd, krejs (viska) och raka. Det sistnämnda redskapet har olika rakor i var sin ände av stången, en slipraka i andra änden.

sotning1
Här borstas sotet bort på undersidan av vedspisens största kokplatta. Dock inte med en sompe (en äldre typ av kvast)denna gång.

Den här gången fick jag lära mig att det anses bringa lycka (till huset antar jag) om sotar´n är första besöket för dagen. Och att man ska skaka hand då han kommer.  Det var något nytt som jag uppskattade att få veta. Nu blev det handskakning då han gick istället. En kamin, en kakelugn och två vedspisar är nu redo för ytterligare eldning. Allt är i sin ordning. Skönt!

.

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 158 andra följare