Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


3 kommentarer

Provtryckning

Jadå, nu har sotaren till slut varit här och provtryckt den tätade kanalen. Den fick godkänt. Våran nya kamin ska därmed monteras färdigt och proveldas – vi får väl ta det en regnig kväll eftersom det nu i maj annars känns främmande att elda brasa. Nu vill vi vara ute…

Kaminen tog en evinnerlig tid att få. Strul med delleverans som kom bort sas det. Tur att det inte har varit den kallaste tiden på året. Den 4 maj baxade vi in paketen för att ha stommen på plats då skorstensfejaren kom. Och det gjorde han alltså idag.

Rökmaskinen ser ut så här. Rök förs in i kanalen via en slang. Apparaten ansluts till eluttag och rök bildas av olja. Det går väldigt fort att se rök komma ut ur skorstenen som då täpps till på taket. Därefter kontrolleras murstocken på alla tänkbara ställen på vinden och samtliga våningsplan för att se om rök väller ut.

MrsUniversum gillar sotarnas klädsel. En lång obruten tradition sen skråväsendets tid antar jag. Den här huvudbonaden heter kurpis. Läs mer om sotarspråket HÄR.

Jag vågar nästan inte lägga ut en bild på kaminen – för det blev något vi inte tänkt oss först.  Ingen snegling bakåt utan en modern sak som så många andra har. Tja, jag säger ingenting mera än.

.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Annonser


15 kommentarer

Kalkputs kontra kalkcementputs

Det finns mycket att skriva om detta med kalkbruk och kalkcementbruk. Åsikterna går ofta isär om förträffligheten med det ena eller andra. Att blanda dem är inte att rekommendera, dvs. laga kalkputs med KC-bruk. Oftast sitter den starkare putsen kvar, den svagare lossnar efter en tid. I samband med den här skorstenstätningen har främst kalkbruk använts på MrsUniversums begäran. Arbetena blev färdiga den 31 mars.

Då det gäller murning och puts vid skorstenstätningen här i Universumet användes följande: kalkbruk (K) för tegelmurning och de två yttersta putspåslagen utstockning och finputs, hydrauliskt kalkbruk (Kh) för första putspåslaget grundning. Hydrauliskt kalkbruk till grundning var Peter Murares önskemål. Han ville ha ett starkare bruk över skarvarna till det avfasade hörnet som inte är murat i förband med murstocken i övrigt, eftersom det är senare tillkommet (ca 1924 och till stor del ommurat 2010). Hydrauliskt bruk härdar, karbonatiserar, i vatten och används därför normalt utomhus ibland. Till lagning av bakugnsmuren i salen användes rent kalkbruk.

 

Här är murningsarbetet klart. Efter tegelmurningen har tre påslag med putsbruk gjorts: grundning, utstockning (grovstockning), finputsning.

Så här ser den färdiga ytan ut i närbild. Nu tar vi över och då det blir kammarens tur att få ett lyft kommer vi att måla ytan med linoljefärg. Det provade vi på övervåningen och det gick bra och blev bra.

Peter Murare säger att han gillar att jobba med kalkbruk för det är inte så styvt, det är smidigt och formbart och det blir bara bättre om det får stå ett tag (täckt med vatten). Kalkbruk kan användas många dagar efter tillblandningen. Kalkcementbruk ska användas inom två timmar. För allt bruk gäller att det blir lättare och roligare att arbeta med ju längre det bearbetas.

Efter att röret stoppats i skorstenskanalen har kulor av vermikulit pulats ner runt om. På kanaltoppen har ett lager cementbruk smetats över vermiculiten. (Inget är underhållsfritt, även detta hårda bruk kommer att spricka.) Kanalsträckan mellan mellanbjälklaget och vedspisen på övervåningen har plomberats som alltså inte används nu, har fyllts med vermikulit och murats igen med två + två tegelstenar i kalkcementbruk (KC). Enligt Peter Murares ordination. Denna ”operation” dokumenterar vi i huspärmen och framöver är det möjligt att öppna upp kanalen igen om någon skulle vilja göra det.

Här är tio bilder  som visar arbetsgången.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Arbetsredskapen är: murslev vid murning / stål vid putspåslag / rivbräde = ”skånska” vid utjämning av finputs / borste för vattning. MrsUniversum är lite fascinerad över de olika benämningarna på de uråldriga arbetsredskapen, de har inte förändrats nämnvärt sen medeltiden.  Inte muraryrket heller.  Kanits, ”padda”, ”rulle” – underbart…
.
.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,


3 kommentarer

Skorstenstätning

Igår, torsdag, Våffeldagen den 25 mars hände detta:

Rökkanalen tätas med hjälp av rör med diametern 120 mm. Peter Murare stoppade galant i röret uppifrån…

… och murade sen in det nere i kammaren. Fredag var murningen klar och utstockningen påbörjad. Vi ökar temperaturen i rummen för att kalkbruket ska ”sätta sig”, härda, karbonatisera i långsam takt.  På måndag gör Peter Murare ytterligare putspåslag med kalkbruk. Byggfusk talas det om nu för tiden, men det gäller inte här.

.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,


2 kommentarer

Skorstenskanaler

Vi har i dagsläget gått igenom alla rum i bostadshuset, förutom de vi kallar salen och kammaren. Kammaren fick i ett tidigt skede  limfärgsmålade tapeter med avsikt att efter några år ta bort 70-talets spånskivor.

I samband med att vi bestämt att täta den rökkanalen från kaminen i kammaren, fick vi tips på bra ”kanaltätare” av muraren som hjälpt oss tidigare. Eftersom det har varit så kallt ute och inga utvändiga mureri eller putsjobb är lämpliga att utföra, var tätningsmuraren ledig och ville börja genast.  Därav denna snabba start när vi nu väl bestämt oss. Logistiken för arbetena i salen har vi pratat om men knappt kunnat enas. Nu blir det i den tågordning jag tror är bäst. Men det innebär att både salen och kammaren blir byggarbetsplats ett tag framöver. Och tack vare murarproffset får vi en kanallösning vi inte hade tänkt på:

Tillägg: Halvan var in och tjyvkikade på bloggen å sa att man fattar ju inte vad ritningen han gjort visar, om man inte vet att det är en uppmätning av skorstenen sedd uppifrån.  Detsamma som bilden nedanför visar. Så nu är detta förklarat.

Att vi tvekat beror på att man enligt dagens norm inte får ha två eldstäder på samma rökkanal. *** Jo, man får ha det om man inte byter någon av eldstäderna till en ny typ, i vårt fall vedspis 1 tr. och kamin i kammaren. Vi behöver byta kamin! Vi har letat efter en begagnad Husqvarna 155  på Blocket och Tradera och hos spisrenoveringsfirmor. Detta var faktiskt inte så lätt som man kan tro. Allt segade på.

Tätningsmuraren föreslog att ett genombrott skulle till den numera oanvända kanalen från salen. Det görs i höjd med mellanbjälklaget. På så sätt får kaminen och vedspisen separata kanaler. Vi är fria att välja vilken kamin vi vill. Topp!!! Kanalbiten  mellan vedspisen på 1 tr och ner till genombrottet mellan kanalerna fylls med sand. Detta för att inte sot och skräp ska ramla ner och vara omöjligt att avlägsna i det som blir blindkanal. Sanden förhindrar också kondens att bildas som får teglet att vittra. Vill någon i framtiden ta bort sanden är det bara att göra ett hål nertill och sanden rinner ut.

Orientering av läget syns på planerna. Tätning av kanalen kommer denna gång att ske med rör, inte säckdragning med massa.

*** Efter påpekande från Sara (tack!) vill jag göra ett tillägg för att de som läser bloggen, men inte har samma möjlighet som vi att nyttja en tom kanal, gör något förhastat och förstör sitt hus. Boverkets Byggregler, BBR, antogs 1994 och innehåller föreskrifter och allmänna råd om byggande. År 2002 gjordes ändringar som mestadels berör reglerna om brandskydd, avsnitt 5.  Man får ha två eldstäder på samma kanal. På Boverkets hemsida kan reglerna (BFS 2002:19 BBR 10) laddas ner.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,


2 kommentarer

Utan trotjänaren

Aaarrrgh…

Idag har vi ingen grönemaljerad kamin av typen Husqvarna 155  att elda i längre. Trotjänaren fraktade vi ut igår kväll, idag kom muraren som ska täta skorstenskanalen. Om hur tätningen ska gå till berättar jag sen. Problemet är att vi  ännu inte vet vad vi ska ersätta Husqvarnan med. Kris!

Den har en spricka i godset som knappast går att laga, stenarna inuti är trasiga, vilket skulle gå att laga, handtagens bakelitknoppar  går säkert att få tag i som reservdelar – men vi har bestämt att ersätta den med något annat. (Josef Davidssons eftr.  har reservdelar – jag minns glädjen över att hitta glimmer till en tidigare kamin där).  Muraren vill ha besked på måndagmorgon för att kunna planera för anslutningen. Kris…

.
.

Vi har under flera veckor tittat i broschyrer, på nätet och i ett par kamincenter som för marknadens vanligaste kaminer. Vi har markerat med tejp storleken på kaminer vi tittat på, avstånd till icke brännbara och brännbara väggar.  Vi vet inte vilken vi vill ha men vi vet vilka krav vi ställer på den kamin som inte är till främst för mys utan för värmehållning:

  • Får inte se alltför gammeldags ut
  • Många moderna ser för mörka och ”soptunneliknande” ut enligt Halvan. Förmodar att han inte gillar det.
  • Ska vara direktverkande konvektion, behöver inte vara värmelagrande
  • man bör kunna lägga in vedträn med 30, helst 35 cm längd
  • Bör inte vara för tung (huset ska inte sätta sig ytterligare)
  • Gärna låda undertill för tändstickor, näver, småplock
  • Kaminen får inte sticka ut för mycket så den blir ett hinder i passagen mellan kök och sal.

Ovan syns dagsläget. Igår kväll var det full fart med inplastning av möbler och bokhyllor samt bortrivning av delar av spånskivorna på väggen i kammaren. Det vi förstått är att 45 graders hörnet vid murstocken inte är ursprungligt. Muren är inte i förband med bakomliggande tegelmur. Den har varit målad gul. Förmodligen stod här ursprungligen en kakelugn, precis som det gjort i salen som skymtar genom dörren. I salshörnet med murstock och bakugnsmur har någon gång före 1981 satts upp en ”tegeltapet”. Den igensatta dörren mellan sal och farstu har uppenbarats med karmens gröna originalfärg i behåll.

Vad kommer att stå här snart, tro? Jag vet inte.  Vi har ju bara haft några år att fundera på detta!!!

.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,


Lämna en kommentar

Varmt och ombonat

Att elda i järnspisen ger härlig värme och sprakandet förhöjer stämningen. Det är helt enkelt trivsamt. Som jag berättat tidigare har vi två järnspisar här i Universumet, No 527 från Skoglund & Olson och Nr 4 från Näfveqvarn. Vi njuter här men tar det även som något ganska självklart – här har funnits vedspis från det att huset stod färdigt omkring 1910.

Från min hemby har jag dock hört berättas om en gammal tant som vägrade järnspis då den var en nymodighet. Vägrade! Hon var van vid den öppna härden som gav matlagningsmöjlighet, gav värme, gav ljus… Järnspisen stänger ju in elden och belysning måste tas från annat håll. Den gamla kvinnan ville behålla alla tre fördelar som den öppna härden gav och som hon var van vid, även belysning. Numera förstår jag hur hon tänkte! Men här i Universumet njuter vi av vedeldning i järnspisarna, kakelugnen och i kaminen. Alla med instängda eldar…

Kaminen på bottenvåningen, som är viktigast som värmekälla, måste bytas ut inom ganska snar framtid då den har många år på nacken och ibland har eldats hårt. Vi funderar nu över vilken typ vi ska ha – en likadan från secondhandmarknaden (det kan ta lite tid att hitta den men det borde gå t ex på Blocket) eller en helt ny kamin. Och ska en eventuell ny ha glaslucka så man ser elden eller ej??? 

Skorstenskanalen som kaminen är kopplad till ska tätas och vilken kamin vi ska ha beror litegrann på rökkanalen. Till den kanalen är både kaminen och järnspisen på övervåningen kopplade. Om vi fortsätter med samma typ av kamin kan allt fortgå som alltid, annars bör vi ha separata kanaler vilket inte är helt lätt att ordna. Att låta järnspisen stryka på foten och bli ett oanvändbart objekt är inte att tänka på. Det vill vi inte alls.


Lämna en kommentar

Skorstenstätning

På 1990-talets slut provtrycktes murstocken i mitt Universum utan anmärkning. Då använde sotaren en rökampull som stoppades in i varje eldstad och han såg efter om rök trängde ut någonstans. Allt godkändes den gången. Då vi körde ingång köksombyggnaden och då omputsningen av murstocken var klar ville vi få järnspisens rökkanal provtryckt igen. Den 8 november kom två skorstensfejare som numera har hand om enbart provtryckning i kommunen. De hade en rökmaskin till sin hjälp som tryckte ut rök under ganska högt tryck. Det visade sig att kanalen läckte som ett såll. Vi förstod snart att tätning med insatsrör inte passade eftersom i Universumet eldas med ved, och kanalens area blir betydligt mindre om ett rör sticks ner än om kanalväggarna tätas med keramisk massa. Vedeldning kräver större tvärsnitt i kanalen än t.ex. oljeeldning. Vi tog kontakt med tre firmor som tätar skorstenar och begärde in offert. De utför tätning med två olika typgodkända material, dels glidgjutning av kanalen enligt något som kallas Totaltät-metoden och dels med Beza ceramic tätningsmassa.

Figur hämtad från internet.

Den ena firman ville utföra jobbet utan kvitto och föll bort. Det visade sig då vi fått de andra offerterna att för en av metoderna lämnades inte 10-års garanti på tätningen om kanalen inte är helt orörd. Vi skulle låta mura om skorsten ovan nock inom kort eftersom den var i dåligt skick, det innebar att garantin inte skulle räcka i tio år. Den firma som återstod kunde lämna garanti trots ny skorsten. Offerterna hade obetydlig prisskillnad, de låg på lite drygt 10 000 kronor. Firman som utförde arbetet beslöt att täta från vedspisens spjäll och uppåt, arbetet var klart i december. Vi kontaktade skorstensfejarna igen för provtryckning. De hade fullt upp och kom den 7 februari. Provtryckningen visade att det fortfarande läckte! MrsUniversum bad skorstensfejarna köra ner en kamera i kanalen för att om möjligt lokalisera läckagen. Filmningen kostade en extra slant och gav en hint som visade sig vara nyttig att känna till. Ny tätning skedde från spjället och neråt, järnspisen monterades bort helt. Man ville även knacka hål i den murstocken på övervåningen där ett läckage fanns kvar enligt protokollet från sotarna. MrsUniversum hann i sista minut förhindra att det tidigare renoverade köket på övervåningen förvandlades till en dammhög med raserat murbruk. Skorstenstätarna ville bila hål för att inspektera, täta läckaget och därefter laga hålet man tänkte ta upp. Filmningen av kanalen hade visat att det troligen skulle räcka med att glidgjuta kanalen just vid läckaget ännu en gång. Så skedde också. Den 26 februari var kanalen från järnspisen åter igen tätad och den tredje provtryckningen visade på fullständigt tät kanal.
 

Fotot visar den andra tätningen då Näfveqvarnspisen togs bort från sin plats. Vid den tidpunkten var kökssnickerierna klara och fick täckas över.
Efteråt kan man konstatera att det är bra att vara på plats om frågor uppstår och man ska vara tydlig och säker på sin sak (filmningen av kanalen var väl investerade pengar). MrsUniversum var innerligt glad att det fanns ett undertecknat kontrakt med tätningsfirman, annars hade vi fått betala drygt 10 000 kronor ytterligare för den andra tätningen. Men kontraktet var tydligt i den frågan.

Nu eldar vi utan problem och får härlig värme och hemtrevligt sprakande från vedspisen.