Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


2 kommentarer

Grundläggande arbete med kalkbruk

Husets grund har fogats om. Med kalkbruk. Vi köpte ett par säckar kalkbruk som blandades ut med vatten. Omrörningen gjordes med murbruksblandare i en ”rulle”, en kraftig murarhink av plast. Tidigare, 2014, fogades grunden på norrgaveln om i samband med att fasadpanelen byttes. Inget byte av panel planeras på de övriga tre fasaderna så grunden har stått oförändrad med starkt cementhaltigt bruk i fogarna.

Husets västra sida.

Det har inte varit problem med grunden men vi ville ändå få bort det där hårda fogbruket så fogarna knackades rena.

När fogningsarbetet var klart eftervattnades kalkbruket med fin spray via vattenslang flera gånger per dag under åtminstone en veckas tid. Allt för att härdningen/karbonatiseringen ska ske långsamt och ge en fog som sitter länge.

Skolstenar petades tillbaka på plats där fogen var stor. Nu är husgrunden tillfyllest mot alla väderstreck.
Annonser


1 kommentar

Vindtätat med kalkbruk

Tänker påminna mig om hur det såg ut i köket innan den nya köksinredningen växte fram. En av de saker som förvånade mig mest under alla år av byggnadsvård här, var att insidan av köksväggarna var kalkputsade.

”Kylskåpshörnet” före lagning, som det såg ut då skivorna tagits bort från väggen.

På alla väggar i köket togs treetex-skivorna från 70-talet bort. Jag gick flera år tidigare en kurs i lerklining, eftersom jag var övertygad om att ytterväggarna av resvirke skulle vara lerklinade på insidan (rester av detta syntes i salen). Lerklining/lerputsning var ett vanligt sätt att vindtäta timmerväggar. Men det skulle visa sig att ytterväggarna i köket var vindtätade med kalkputs. Man hade kostat på lite dyrare material här än lera. Kalkputsen var fäst på vassmatta som fogats ihop med ståltråd och spikats fast med klippspik mot timret. Andra sätt att fästa kalkputs eller lera är att ”rugga upp” ytan med sneda yxhugg in i timret eller med träpluggar som slås in i förborrade hål.

Kalkputsen på timmerväggarna var inte alls så dålig som man hade kunnat tro. Trots att huset satt sig rejält och putsytan därför hade sprickor förutom hål efter senare spikning av treetexskivorna, hade puts bara ramlat loss i ett hörn. Eftersom kalkputs är lite elastisk och eftergivlig jämfört med kalkcementbruk (KC) eller rent cementbruk (betong), var det ett enkelt val att fylla i sprickorna med nytt kalkbruk. Ju starkare material man tar vid lagningen desto snabbare bryts det svagare materialet bort, därför är det lämpligt att kalkbruk lagas med kalkbruk. Att använda samma material som det ursprungliga då man renoverar gamla hus är en av byggnadsvårdens grundstenar.

Först stänkvattnades putsen, så fylldes i med kalkbruk och sprayades vatten – eller slogs på med borste – igen ett par gånger om dagen. Lätt som en plätt.

Muraren hjälpte till med det enda stället där putsen ramlat loss, hörnet där skafferiet stått. Där det behövdes använde han nyplockade vass-strån som fästes med nubb och på detta kalkbruk i några påslag. Före och efter varje påslag sprayades med vatten för att bruket inte skulle torka för snabbt och bli starkt på ytan men svagt på djupet. Resterande lagningar av sprickor menade han att det kunde vi fixa själva.

Hörn där två ytterväggar möts. Ny pappspänd yta över kalkbruket. På resten av den ytterväggen sitter gammal spännpapp och tapet kvar. Den gamla tapeten lagades där så behövdes med tidningspapper sen klistrades den nya tapeten över.
Väggen mot farstun med dörr har pappspänts och ska tapetseras.
Yttervägg med kalkbrukstätning. Där ska köksinredningen platsbyggas och stänkskydd i form av glasmosaik sättas upp.

Hörnet mot farstun före och efter pappspänning på timmer. Här togs alla tapetrester bort. Resvirket i innerväggarna mot kallfarstun är tätat med vitmossa, bomullsremsor och lindrev om vartannat, detta fick sitta kvar. Kökets elförsörjning kommer in här.

Golvbjälklaget är isolerat med sågspån. Spånen fick ligga kvar. Golvbrädorna bröts inte upp annat än där vatten- och avloppsledningar skulle upp, där bytte vi ut sågspånen mot ny. Trägolvet har aldrig legat synligt, redan från början låg en korkmatta på golvet. Därför ville jag inte ha dem slipade och synliga framöver heller. Det blev linoleumgolv från DLW.


5 kommentarer

Vindtäta med kalkbruk

Vi fann att vårt kök hade ytterväggarna tätade på insidan med kalkbruk då vi började ombyggnaden. Det var 2004. Här var alltså inte lerklinat som det var i andra rum här i huset.
vindtätning5
Så här såg det ut under tapeten. Några sprickor fanns men putsen satt bra, det var bara i ett hörn som vassmattan syntes lite. Alla ytor dokumenterades innan jobbet började för minnet är kort som alla vet.
vindtätning2
Vi pratade med muraren som i samma veva hjälpte oss med murstocken och undrade om han kunde täta sprickorna. Hörnet med vassmattan putslagade han men i övrigt sa han:  Äh, det fixar ni själva. Han lämnade en rulle kalkbruk efter att ha putsat murstocken och det använde vi. I det här hörnet med lagade putssprickor står numera diskbänken.
vindtätning3
Sprickorna är lagade. På jämna avstånd fanns reglar som använts att dra rivbrädan mot för att få putsen jämn. Reglarna användes sedan till att spika fast pappen i, spännpappen som sträcktes då den torkade och blev ett perfekt jämnt underlag för tapeten.
vindtätning6
I hörnet där två ytterväggar möts hade en del kalkputs fallit ner så vassmattan var synlig.
vindtätning1
Fönsterfodret togs bort och papp kom att spännas in mot fönsterkarmen som förr, där fanns ju fäste för spikarna/nubben.
vindtätning4
Här är ytan lagad och därefter pappspänd, pappen har ännu inte torkat och slätats ut helt.
Vi sparade tapet o papp på resten av den här väggen som syns i fonden (tapeten syns under fönstret) och pappspände ovanpå utan att ha tittat till putsytan. Bara för att den gamla tapeten ska få vara kvar till nästa generation byggnadsvårdstalibaner tar över ;-) Det var så trevligt för oss att finna gamla tapeter och orörd puts under 70-talets skivor. Kanske finns det andra i framtiden som blir lika glada åt gammal orörd byggteknik som vi.
köket1sv-v
Så blev det.
köket1
kök2sv-v
köket2
Kalkputsen gör nytta som vindtätning och som underlag för glasmosaiken. Skulle vi ha knackat ner den hade vi gjort en hel del onödigt arbete och enbart en pengaförlust. Glada är vi för vår kalkbrukstätning. Och MrsUniversum fick lära sig något nytt om äldre byggteknik :-)

Då jag skrev om tätning med lerklining på insida väggar fick jag en kommentar från Varghedens islandshästar som berättar att två cm lerklining motsvarar 10 cm mineralull vad gäller isoleringsförmåga. Di gamle visst vad de gjorde!!! Kalkbruk torde också ha bra isoleringsförmåga. Undrar varför man valde den dyrare kalken här i köket jämfört med den billigare leran i andra rum?

.


6 kommentarer

Fogbruk

Stengrunden på norrgaveln fogades för en vecka sedan. Trots årstiden ser det ut att fungera eftersom vädret varit nådigt.
fog8
Så här ser det färdiga resultatet ut.
fog1
Ett par grundstenar har flyttat sig utåt. Det är där det grävts för avlopp samt vattenledning. På grund av detta har vi en gesimsbräda, vattbräda, som avslutning på panelen som för ut regnvattnet från stengrunden. Den skruvades fast då fasaden gjordes i ordning för två år sedan. Nu var den bara att skruva loss.
fog3
fog6
Stenar för utfyllnad fick ligga i blöt och stenarna i granitgrunden blöttes innan fogningen.
fog5
fog2
Fogning påbörjad.

Vattning ett par gånger om dagen i en vecka så där…
fog7
Klart.
fog8
Vi använde ett luftkalkbruk, en säck med sand + kalkbruk blandades med vatten. Det blev ett fett och lättarbetat fogbruk. Bruket satt fast/släppte från sleven som det ska. Tror ni jag kom ihåg att fotografera? Nej. Efter fogningen vattnades det dagligen en vecka. Minst. Allt för att inte karbonatisera (härda) för snabbt och därmed spricka. Mursleven syns på tredje bilden uppifrån.

En bit avloppsrör murades slutligen in som ventilationshål. Ett nät sitter fastnitat längst in. På vintern kommer vi att täppa till gluggen genom att stoppa något passande i den för att förhindra nordanvinden att direkt blåsa in under bjälklaget. Golvdrag brukar ju många klaga på i gamla hus ;-)
.


4 kommentarer

Stenfoten

Syllen till resvirket/restimret är upplagd på en rejäl grund av huggen natursten.

Fogarna har på 1970-talet ”förbättrats” med betongbruk, starkt KC-bruk (kalkcementbruk). Det tar vi förstås bort nu då det ligger upp mot syllen av trä.

Även de lodräta fogarna rensas från det starka fogbruket. Här ska vi använda kalkbruk av något slag. men det väntar vi med till våren då klimatet lämpar sig bättre för den typen av byggmaterial. Förr var ju byggnadsarbetena säsongsbetonade på grund av de byggmaterial man använde. Nu brukar man bygga året om – då är det betong som gäller som fogmaterial och det vill vi ju inte ha :-)

.


5 kommentarer

Korpar

Två stycken bra-att-ha-redskap.

Korparna att hacka i tung och/eller stenig jord kommer fortfarande till användning emellanåt. T ex då en fläderbuske med rötter och allt ska väck. Eller då ett smalt  kabeldike ska grävas tvärs övergårdsplanen av hårt packat material. Tänker på Vilhelm Mobergs romansvit och namnet på torpet som Karl Oskar och Kristina lämnade för Amerikat: Korpamoen.

Korparna förvaras i magasinet med oarmerat betonggolv och med en naturstensvägg  mot matkällaren murad med kalkbruk. Magasinet är från 1920-talet (efter 1924). Den murade väggen har under 70-talet lagats med starkt cementbruk. Inte så bra men här under tak gör det inte så mycken skada. Ser bara fult ut. Utomhus däremot gör det hårda bruket som spricker loss från stenen, att vatten kan tränga in i murverket och vittringsskador uppstår lätt. 70-talet menade gott men verkningarna blev inte som tänkt. Idag vet vi byggnadsvårdare bättre. Starkt cementhaltigt bruk (KC-bruk, kalkcementbruk) är ytterst sällan lösningen på våra eventuella  ”problem”.

.


3 kommentarer

Sol, vind och vatten…

…har i 100 år format enkelfassponten på bostadshuset i mitt Universum till vad panelen är idag. I släpljus syns det tydligt att ytan har djuppräglats. När huset målades senast med Falu rödfärg är höljt i dunkel.

Här på den gamla trädgårdsbänken sitter Halvan och MrsUniversum många sommarkvällar med var sitt glas i handen och tittar på solnedgången, rosa moln eller kanske till och med räknar de första stjärnorna som tindrar på himlen ovanför. Och Bassekatten lägger sig i rabattens kattmynta och tuggar och njuter. Så härligt är det faktiskt här på gaveln mot västsydväst!

I åratal har vi funderat på hur vi ska bete oss med väggarna. De består av stående timmer, resvirke. Fasadplåten som fanns här från 70-talet skulle självklart bort och så har skett. Men ska vi riva ner panelen, byta ut vindpappen och spika på ny enkelfasspont? Tilläggsiolering tänkte vi oss först göra inifrån. Men då köket gjordes nytt bestämde vi oss för att inte tilläggsisolera alls. Befintlig invändig kalkputs i köket är bra vindskydd, i salen finns lerklining bakom plywood som vindtätning och antagligen i kammaren också.

Hur gör vi utvändigt då då??? Jo, vi har faktiskt bestämt oss för att bara måla väggen med Falu rödfärg. Beslutet satt långt inne, många års fullskaleförsök med boende i det gamla huset. Fönsterfodren ska ses över och kanske byts något, plåten över fönstret ska bort också. Fönsterbågarna har noggranne Halvan sett över så de är i gott skick. (Här fönstret till kammaren, ett rum som inte är färdigt invändigt och lite av ett möbelupplag nu när salen är utrymd.) På väggen mot norr ska vi dock byta panel och sätta ny vindpapp, precis som vi nyss gjort på tvättstugan.

Undrar just vad energikommissionen säger om vårt beslut?

.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,


15 kommentarer

Kalkputs kontra kalkcementputs

Det finns mycket att skriva om detta med kalkbruk och kalkcementbruk. Åsikterna går ofta isär om förträffligheten med det ena eller andra. Att blanda dem är inte att rekommendera, dvs. laga kalkputs med KC-bruk. Oftast sitter den starkare putsen kvar, den svagare lossnar efter en tid. I samband med den här skorstenstätningen har främst kalkbruk använts på MrsUniversums begäran. Arbetena blev färdiga den 31 mars.

Då det gäller murning och puts vid skorstenstätningen här i Universumet användes följande: kalkbruk (K) för tegelmurning och de två yttersta putspåslagen utstockning och finputs, hydrauliskt kalkbruk (Kh) för första putspåslaget grundning. Hydrauliskt kalkbruk till grundning var Peter Murares önskemål. Han ville ha ett starkare bruk över skarvarna till det avfasade hörnet som inte är murat i förband med murstocken i övrigt, eftersom det är senare tillkommet (ca 1924 och till stor del ommurat 2010). Hydrauliskt bruk härdar, karbonatiserar, i vatten och används därför normalt utomhus ibland. Till lagning av bakugnsmuren i salen användes rent kalkbruk.

 

Här är murningsarbetet klart. Efter tegelmurningen har tre påslag med putsbruk gjorts: grundning, utstockning (grovstockning), finputsning.

Så här ser den färdiga ytan ut i närbild. Nu tar vi över och då det blir kammarens tur att få ett lyft kommer vi att måla ytan med linoljefärg. Det provade vi på övervåningen och det gick bra och blev bra.

Peter Murare säger att han gillar att jobba med kalkbruk för det är inte så styvt, det är smidigt och formbart och det blir bara bättre om det får stå ett tag (täckt med vatten). Kalkbruk kan användas många dagar efter tillblandningen. Kalkcementbruk ska användas inom två timmar. För allt bruk gäller att det blir lättare och roligare att arbeta med ju längre det bearbetas.

Efter att röret stoppats i skorstenskanalen har kulor av vermikulit pulats ner runt om. På kanaltoppen har ett lager cementbruk smetats över vermiculiten. (Inget är underhållsfritt, även detta hårda bruk kommer att spricka.) Kanalsträckan mellan mellanbjälklaget och vedspisen på övervåningen har plomberats som alltså inte används nu, har fyllts med vermikulit och murats igen med två + två tegelstenar i kalkcementbruk (KC). Enligt Peter Murares ordination. Denna ”operation” dokumenterar vi i huspärmen och framöver är det möjligt att öppna upp kanalen igen om någon skulle vilja göra det.

Här är tio bilder  som visar arbetsgången.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Arbetsredskapen är: murslev vid murning / stål vid putspåslag / rivbräde = ”skånska” vid utjämning av finputs / borste för vattning. MrsUniversum är lite fascinerad över de olika benämningarna på de uråldriga arbetsredskapen, de har inte förändrats nämnvärt sen medeltiden.  Inte muraryrket heller.  Kanits, ”padda”, ”rulle” – underbart…
.
.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,


3 kommentarer

Skorstenstätning

Igår, torsdag, Våffeldagen den 25 mars hände detta:

Rökkanalen tätas med hjälp av rör med diametern 120 mm. Peter Murare stoppade galant i röret uppifrån…

… och murade sen in det nere i kammaren. Fredag var murningen klar och utstockningen påbörjad. Vi ökar temperaturen i rummen för att kalkbruket ska ”sätta sig”, härda, karbonatisera i långsam takt.  På måndag gör Peter Murare ytterligare putspåslag med kalkbruk. Byggfusk talas det om nu för tiden, men det gäller inte här.

.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,


14 kommentarer

Ny skorsten ovan nock

Då vi skulle mura om skorstenen gick ut med förfrågan till några murare och fick senare in en godtagbar offert från ett litet byggföretag. Kontakten med plåtslagaren skötte muraren.

Muraren och hans medhjälpare etablerade sig i slutet av maj, började arbetet med skorstensmurningen den 1 juni och var klara nån vecka senare. En tvångsblandare användes för blandning av kalk, sand och vatten och en transportör användes för att få ner gammalt tegel och att få upp nytt (foto i förra inlägget).

Vi ville att stortegel från Bältarbo skulle användas, men detta inte gick att uppbringa just då (många telefonsamtal ringdes av MrsUniversum för att kolla murarens påstående som visade sig stämma). Då beslöt vi att använda ett maskinslaget stortegel från Haga tegelbruk i Enköping. Detta är ganska så lokalproducerat!!!  Till murningen användes ett platsblandat lufthårdnande kalkbruk med kalk från Optiroc. (Hur skorstenen såg ut tidigare och hur offertförfrågan utformades kan läsas om i förra inlägget.)

MrsUniversum tycker bättre om den galvaniserade plåten som fanns förr som ser ut att ha ”flingor” på ytan, som har ett större rosmönster. Den galvade plåt  som använts här är lite väl blank och jämn i ytan, har mindre rosmönster. Den ser nästan ut som rostfri plåt. När jag gjorde en research på detta, visar det sig att den gamla sorten är näst intill omöjlig att uppbringa om man inte låter ett förzinkningsföretag galvanisera plåten eller hittar plåtslagare som har ett äldre lager vzf (varmförzinkad) plåt. Numera sprutas varm aluminium + zink på stålplåtslängderna, tidigare doppade man plåten i metallbad. (Detta är en förenklad beskrivning.) Alu-zink är ytterligare en annan plåt som inte går att måla i efterhand. Den håller sig framtida blank, den galvaniserade plåten tappar glansen efter några år.

Det kan konstateras att vi gjort några avsteg från det kulturhistoriskt korrekta:

  • storteglet är inte handslaget
  • skorstenens rundade översta krönskift är inte återskapat
  • plåtbeslagningen är inte av svart järnplåt, den galvade plåten är inte heller svartmålad (men kan bli)

Min ork att hålla på det absolut kulturhistoriskt rätta räckte inte hela vägen. Mycket kan sägas om detta men det får andra göra. Efterforskningen om hur det såg ut tidigare var inte den bästa – vi tittade på gamla kort med förstoringsglas istället för att scanna av och förstora upp. Digital förstoring ger så mycket bättre resultat (se fotoförstoring i förra inlägget).  Gjort är gjort… och skorstenen fungerar jättebra. Men den här beskrivningen kan kanske vara till hjälp för den som lägger manken till och vill gå helt korrekt tillväga för att få en skorsten med utseende lika sitt hus´ursprungliga.

Eftersom vi eldar regelbundet och håller skorstenen uppvärmd behövs inget regnskydd på toppen. Inget vatten droppar då ner i piporna eftersom värmen inifrån huset stiger uppåt och gör att regndropparna viker av från skorstenshålen. Men om vi någon dag slutar att elda, ska piporna skyddas. Jag vill då ha ett skydd som syns så lite som möjligt och tycker att horisontell plåtskiva passar, särskilt på landsbygden.

Utblicken från taket gav en ny syn(vinkel) på mitt Universum.


Lämna en kommentar

Om skorstenen

För några år sen var det dags att mura om skorstenen. Den var verkligen risig!  I samband med köksombyggnaden 2005 hade vi tätat kanalen från vedspisen med en metod som tillät att skorstenen revs och murades om ovan nock men ändå behålla 10-års garantin på tätningen.

På ett  foto från omkring 1920 syns att skorstenen var murad med synligt rött tegel. Den hade utkragat krön som var plåttäckt. Det översta tegelskiftet hade rundad form. Här nedanför syns läget då skorstenen skulle muras om och en detaljförstoring av kortet ovanför.

Skorstenen hade putsats med KC-bruk (kalkcement) på 1970-talet då den inte längre användes kontinuerligt och antagligen samtidigt som takteglet byttes mot korrugerad plåt. Säkerligen var murverket i dåligt skick och den hårda kalkcementputsen som användes hindrade mycket tillfälligt teglet från att vittra ytterligare. Men i längden är KC-bruk alldeles för hårt i ett fall som detta. Bruket hade spruckit och tagit tegelbitar med sig då det ramlat ner.

Det vi, utöver materialkraven, formulerade i offertförfrågan var:

1)     Formen på den nya skorstenen ska vara lika den befintliga men oputsad.
2)     Skorstenspiporna ska vara försedda med skydd mot nedfall under arbetets bedrivande.
3)     Skorstenskrön, nedre skorstensdelens utkragning och anslutning mot tak ska beslås med galvad plåt. Plåt mot takytan ska lätt kunna tas bort och återmonteras när yttertakets plåt senare ska utbytas mot tegel. Krönplåten förses med klammer.
4)     Plåtarbetena utförs i samråd med beställaren och utförs i princip lika befintliga. Plåten ha ståndfals i hörnen, i övrigt hakfals. Plåtarbetena ska inte svetsas eller popnitas.

Stortegel (med måtten 30 x 14,5 x 7,5 cm) och kalkbruk var självklarheter att använda i den nya skorstenen, alltså likadana material som skorsten och murstock byggdes upp med omkring 1910. Stortegel från Bältarbo och ett platsblandat lufthårdnande kalkbruk skrev jag i offertförfrågan. Jag ansåg det inte nödvändigt att i detta fall använda våtsläckt kalk eller hydraulisk kalk.

Med bildexempel visades hur vi ville att plåtslageriarbetet skulle se ut. Jag använde boken Järnplåt. Anvisningar för underhåll och reparation utgiven av Riksantikvarieämbetet 1980 samt foto på en skorsten med utkragning och beslag som Universumets haft. Detta skickades också med i offertförfrågan.

Här är skorstenen färdigmurad men inte plåtbeslagen. Slutresultatet kan ses i nästa inlägg.