Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


1 kommentar

Höstfint


Nu är det från och till som ett keramikkrus kan stå på vedspisen. Eldas det i den får nyponkvisten flyttas bort därifrån. Men visst är nyponen vackra mot kritad murstock och mosaik…

Annonser


1 kommentar

Undantaget, förmånsboendet, äldreboendet


Den lägenhet som inrättades på övervåningen som boende för de åldrade föräldrarna då barnen övertagit ägandet av gården finns kvar. Köket är inte längre kök men vedspisen,  zinkbänken och skafferiet i ena hörnet står kvar. En hörnhylla likaså.

Nya förvaringsskåp har ställts på plats och målats med linoljefärg i samma kulör som boaseringen. Det hela är reversibelt, kan tas bort utan åverkan på originalmaterialet. Och nu när värmen återvänt kör vi med öppna dörrar ut till farstun. Man följer verkligen årstidsvariationerna med det här levnadssättet.

En gång i tiden kan det ha sett ut så här i kökets arbetsdel.


6 kommentarer

Så där litegrann från ovan

köket hösten 2014
En ny vinkel på köket så där lite från ovan. En vy som man normalt bara har då man byter gardiner.
köket från ovan dec 2014
Det har inte hänt så mycket från i höstas (övre bilden) annat än att mattan vänts till advent och blivit rödare. That´s it so far.
Så är dagsljuset annorlunda förstås. Och farstudörren hålls stängd för att bevara värmen i kök och kammare.
Borde kanske bli trött på detta kök. Men nej, inte än – om någonsin. Om ett halvår är det 10 år sedan det stod klart. Det borde kanske vara dags att bygga om!
Det påstås att nöjda människor är farliga människor. Farliga för att ”utvecklingen” och ekonomin/kommersen kan stagnera. Är jag en farlig människa som är förnöjsam?

.
.


6 kommentarer

Vedspisens vattentank

Jag tycker det är härligt att elda i vedspisarna våra. Det ger en skön värme och ett fint sprakande. Att koka kaffe där är inte heller dumt. Ja, även laga mat ibland.
tank2
Till vardera av vedspisarna här hör en vattentank av koppar. Den är ett minen från den tid då varmvatten inte kom ur kranen vid diskbänken. En bra anordning då (tanken är förtent invändigt) men inte behövlig idag.
Tank1
Då vi inte använder varmvattnet ur koppartanken numera är det risk att vattentanken spricker av värmen från elden om den är tom. Förut fyllde vi på vatten då och då eftersom det dunstar.
tank3
Numera har vi fyllt den med sand som utjämnare av värmen. Det är enklare så. Ett tips till den som inte kommer ihåg att fylla på vatten och inte löst det hela redan.


9 kommentarer

Vedspisens centrala roll

Ingen har väl så bra som Elsie Johansson f. 1931, beskrivit vedspisens centrala roll i ett enkelt hushåll, beskrivit dofter, ljud, vanor och seder förknippade med köket och dess centralpunkt värmekällan. När jag läste de första två delarna av trilogin om Nancy – Glasfåglarna (1996) och Mosippan (1998) förflyttades jag till 30- och 40-talets Sverige och landsbygds-Uppland, i en familj som beskrivs mycket kärleksfullt.
(I sista delen av trilogin om Nancy flyttar man till stan och livet blir annorlunda och i mina ögon inte lika intressant för min förståelse av livet förr.)

järnspis
Jag såg in i ett liv som mina föregångare levt, fick tydliga bilder och sinnesförnimmelser av det. Det var stort!
Människor som upplevt vedspisar som något annat än jag själv har gjort, som en nödvändighet för att få värme vintertid, inte som en ”mysig” och romantisk sak från det förgångna som idag nästan är en statuspryl i kretsar där man vill lefva lantligt :-)
För mej innebär vedspisen trygghet.

Inget vet man.
vad som helst kan
hända. Om ett ögonblick kan allt
vara annorlunda.
Nu sätter jag
på lite kaffe.

 


9 kommentarer

Jonna

Å nu vill jag berätta om Livet i Grundtjärn!

Jag har hittat en bloggerska med en härlig inställning till mycket här i livet. Jag kan känna igen mig i fast åldersskillnaden är betydande.  Jonna heter hon och har flyttat från storstan och ut på landsbygden i Västernorrland. Mycket vardagsexotiskt inträffar som jag så väl känner igen från förr. Upplevelse av norrsken är en av många saker. Och hon åker spark. Läs själva!

Fotona är lånade från http://jonnajinton.se/

De icke tillrättalagda fotona med ostylad inredning tilltalar mej. Den här första vintern har mycket handlat om energi, att hålla kylan stången med hjälp av vedeldning. Det är mycket härligt oglamoröst  jobb med det. Och kolla vilken lagård!!!

Den fina beskrivningen av årstiderna är träffande. Vintern har en tjusning precis som sommaren.  Jag upplever att få i min generation tänker som Jonna.

.

.


8 kommentarer

Spiskåpan lite noggrannare beskriven

Nu har jag nytagna bilder på Universumets spiskåpa av målad järnplåt från soliga lördagen, både helhet och detaljer. Plus ritningen som plåtslagaren fick men omritad för hand och med lite mer text.

Innan kåpan beställdes hade vi gjort en hel del research.

Vi tittade på befintliga gamla kåpor, murade kåpor, kåpa med en vanlig fläkt inbyggd i hos bekanta och fläktkåpor i böcker och på nätet. Hembygdsgårdar är inte dumma att besöka. En massa avvägningar krävdes. Skulle kåpan i form exakt likna den som fanns här förr? Hur gör vi då med elspisen som hamnar utanför? Ska vi i så fall ha en separat fläkt under överskåpet för den, bredvid kåpan över vedspisen? Vi tog gott om tid på oss som vanligt. Resultatet blev en längre spiskåpa av plåt  utan elektrisk fläkt monterad i sig. Det behövs inte tycker vi här i Universumet. Förr hade man inte det heller ju…

Här nyttjas rännan i nederdelen till vykort vi får, att hänga espressobryggaren på och magnetburkar från ikea att förvara i. Där kan även en kokbok stå uppslagen då mat lagas. I ögonhöjd och utan att kladdas ner.

Klicka för större ritning.   I Gård & Torp nr 2-2014 beskriver Jacob Hidemark en likadan spiskåpa.

Kåpan är 1, 42 meter lång och djupet i underkant är 62 cm. Både i underkant och överkant har den samma djup som den tidigare murade kåpan som vi aldrig sett annat än på foto. Men spår efter den fanns kvar i tak och sidomur. Kåpan börjar 1,64 meter över golvet – som den tidigare.

Rännan i nederkant är tillverkad för sig och därefter näst fast med små punktsvetsar. Jag önskade svetslöst men plåtslagaren svetsade ändå, tur nog blev det rätt lite synligt. Äldre spiskåpor är inte svetsade.

Klicka för större bild

Lite förklaringar:

1. Taklisterna av trä ansluter mot kåpan på båda sidorna. Det fria hörnet är rundat för att ingen ska göra sig illa.

2. Ingen fläkt, bara befintlig imkanal, används som ventilation för matos. På sommaren står luckan öppen för att ventilera bort värmen från köket, ja från hela nedervåningen.

3. Taklist ansluter mot plåt. Kåpan målades i samma färg som taket – en specialbruten linoljefärg från Ottossons Färgmakeri med beteckningen 3005-Y20R. MrsUniversum hade med hjälp av NCS-systemet försökt hitta ursprungsfärgen som kom fram då takets vita 70-talsfärg skrapades bort. Muren målades med egenblandad kritvit limfärg.

4. Plåtkåpan levererades obehandlad från plåtslageriet. På insidan har vi målat den en gång med pensel. Kåpan är fäst i väggskåpet på ena sidan och på andra sidan har plåten bockats och en ca 15 mm bred kant finns på sidorna mot mur och tak (syns på ritningen) där den har skruvats fast. Upp mot tak sitter en separat plåt som täcker takytan (syns litegrann på foto 2). Plåten är lättare att torka rent från fett och os än andra material.

Under kåpan finns en vanlig stor vägg-glob där lågenergilampa ryms. Den är lätt att hålla ren. Där finns också ett dubbelt vägguttag. Kan vara bra för elvisp kanske eller våffeljärnet… Elledningen är dragen i väggskåpet.

5. Vi målade spiskåpan för hand med pensel för vi ville ha synliga penseldrag  som syns på sista bilden. Utvändigt penselströks den två gånger med linoljefärg. Sprutmålad yta ville vi inte ha men går självklart att få om man vill det.

Hemlevererad till Universumet kostade spiskåpan 3 500 kronor plus moms = 4 375 kr (2005). Målning och montering gjorde vi själva. HÄR finns tidigare skriverier om denna spiskåpa.

Kökshyllan vid spisen. En lavendelbukett som hänger på brödstången syns i förgrunden. Hyllremsan av plast fick vi av Halvans kusinfru som tyckte att den borde passa. Och det gör den ju! Fastsatt med häftstift…

Till sist – och än en gång – fotot med den murade spiskåpan som fanns här i Universumet fram till 1940-talet då vatten och diskbänk drogs in i köket. Här står min föregångare Agnes med kokkaffet serveringsfärdigt!


Lämna en kommentar

Varmt och ombonat

Att elda i järnspisen ger härlig värme och sprakandet förhöjer stämningen. Det är helt enkelt trivsamt. Som jag berättat tidigare har vi två järnspisar här i Universumet, No 527 från Skoglund & Olson och Nr 4 från Näfveqvarn. Vi njuter här men tar det även som något ganska självklart – här har funnits vedspis från det att huset stod färdigt omkring 1910.

Från min hemby har jag dock hört berättas om en gammal tant som vägrade järnspis då den var en nymodighet. Vägrade! Hon var van vid den öppna härden som gav matlagningsmöjlighet, gav värme, gav ljus… Järnspisen stänger ju in elden och belysning måste tas från annat håll. Den gamla kvinnan ville behålla alla tre fördelar som den öppna härden gav och som hon var van vid, även belysning. Numera förstår jag hur hon tänkte! Men här i Universumet njuter vi av vedeldning i järnspisarna, kakelugnen och i kaminen. Alla med instängda eldar…

Kaminen på bottenvåningen, som är viktigast som värmekälla, måste bytas ut inom ganska snar framtid då den har många år på nacken och ibland har eldats hårt. Vi funderar nu över vilken typ vi ska ha – en likadan från secondhandmarknaden (det kan ta lite tid att hitta den men det borde gå t ex på Blocket) eller en helt ny kamin. Och ska en eventuell ny ha glaslucka så man ser elden eller ej??? 

Skorstenskanalen som kaminen är kopplad till ska tätas och vilken kamin vi ska ha beror litegrann på rökkanalen. Till den kanalen är både kaminen och järnspisen på övervåningen kopplade. Om vi fortsätter med samma typ av kamin kan allt fortgå som alltid, annars bör vi ha separata kanaler vilket inte är helt lätt att ordna. Att låta järnspisen stryka på foten och bli ett oanvändbart objekt är inte att tänka på. Det vill vi inte alls.


Lämna en kommentar

Stängda dörrar från och med nu

Nu har vi kört igång med temperaturzoner  i huset. Som brukligt varje höst någon gång efter att innanfönstren satts in är det dags med de stängda dörrarnas levnadssätt. När värmen från vedspisar, kakelugn och kamin behöver förstärkas på vardagarna med elvärme – då är det dax med zonindelning. Det har varit frost flera nätter och imorse  var det -5 grader ute.

Zonindelningen innebär att vi har varmast i kök och kammare i bottenvåning, mindre varmt i sovrum och kök på övervåningen, riktigt svalt i salen och farstun. På wc/dusch har vi härligt varmt med hjälp av infravärme i takarmaturen – två funktioner i taklampan alltså.

Fotot visar delar av köket på övervåningen med sovrum till vänster och övre farstun till höger. Numera är alltså dörren mot farstun stängd. Det känns bra att årstidenas växlingar märks även inomhus. Det blir en härligt go´värme från vedspisen, en Nr 4 från Näfveqvarn.  Här är det första inlägget om zonindelning av huset.


20 kommentarer

Köket är klart

Om vi hade beställt ett kök från en tillverkare – t.ex. Ballingslöv, Bomankök, Canadaköket, Epoq, Hagaköket, HTH, Kvänum, Lidhults, Lijo, Marbodal, Mobalpa, Myresjökök, Puustelli, Tibrokök, Vedum, Åraslöv, Poggenpohl eller min favorit Bulthaup – skulle vi aldrig ha fått det så exakt anpassat som det nu är. Köket blev platsbyggt och färgstarkt fast vissa bilder överdriver nog en del då det gäller färgen.

Under perioden oktober till och med juni levde vi med ett provisoriskt kök. Vi hade kunnat flytta in tidigare men jag vet med mig: flyttar vi in i ett ”nästan” klart kök kommer vi inte att färdigställa det fullständigt med alla detaljer. Vi flyttade in dagen innan vi åkte på semester, hängde för fönstren för att ingen skulle tjuvkika, och hade ”vernissage” dagen efter vi kom åter från semestern.

Och ett par månader senare bjöd vi in till ”taklagsfest” för att tacka för god arbetsinsats och ge feed-back till dem som praktiskt hjälpt oss med ombyggnaden. Det blev en enkel middag i köket en vardag efter allas jobb. Det är oftast trist att jobba med projekt och inte få se slutresultatet. Och vi var nöjda och ville berätta det!

För den som vill läsa om alla momenten i köksombyggnaden – klicka på taggen KÖKET i högermarginalen.

Köksbilderna nedan har fotats vid olika tillfällen från 2005 och framåt.

Kök med viss snedhet som målats med ockra oljelasyr. Jämför gärna med det här fotot. Funkisgloben hänger på plats som då huset fick elektricitet.

Kylskåp och frys med oljelaserade skivor fastklämda på dörrarna. En bra lösning från danska Gram.

Tidsmarkör inköpt i Rom under tidigt 90-tal. En detalj är kantens rundning, skålning, på längsgående list mot fönster.

Kökshörnet med farstudörren. ”Vedlåren” är lådor där kastruller, karotter och porslin förvaras.

Fönsterbänk, elementskydd och sittbänk.

Skänken och bänken. Vintertid ligger ett fårskinn på bänksitsen. Vanliga almanackan (lingonkransalmanackan) har en egen plats.

Från farstuhållet.

Uppställningsplats för gammalt och nytt.

Spishörnan. Det är sommar, annars skulle inte en plastkanna kunna stå på vedspisen. Stången i taket finns kvar. Reda-behållarna är en favorit vilket alla som läst tidigare inlägg förstår.

Vedspis och elspis. Mortel och ljussax på vedspisen används nu och då.

”Finhörnan” med skänken sensommartid. Solrosor från kökslandet. Tankar om annan punktbelysning finns.

”Finhörnan” den 25 april 2009.

Så här såg hörnan ut under ombyggnaden. De nya tapeterna lurar ögat att INTE se eventuella ojämnheter.

Två småhyllor vid spisen på samma ställe som då Agnes levde. Agnes levde på den här bondgården till sin död 1966.

Då vi började ombyggnaden fanns bara en hylla men på fotot från 1920-talet fanns det två. Då spånskivorna togs bort kom märkena efter hyllorna fram. En nytillverkades och nu sitter två hyllor på plats igen. Den första tapeten kommer fram där hyllor och konsoler suttit.

Kaffeburken till vänster har stått här i åratal innan jag flyttade hit.
Gula burken med kaffebönor har jag fört hem från Neapel.
Kaffekvarnen från Agnes tid. Hyllremsor av plast är en gåva från kusinen som tyckte att de passar här i Universumet.

Fönster som ger utsikt…

… och infallande dagsljus på arbetsbänken.

Detta är det bästa med hela köket anser MrsUniversum. Att hon lyckades lösa skåpluckornas handtag till egen belåtenhet!  Att lådorna skulle ha den här typen av handtag var klart från början (prägling från barndomen) men hur göra med luckorna? På 40- och 50-talet målades lådfronterna och handtagen var fernissade på trären yta. Här är allt inmålat i inredningens färg och alla har snedkapad avslutning vilket inte gjordes decennierna tidigare vad jag vet. Och luckorna har alltså lodräta handtag med samma profil. Det har jag aldrig sett på en ursprunglig inredning av den här typen. Detta var faktiskt det mest innovativa jag kommit på i det här köket tycker jag – kanske för att jag vet våndan och besväret innan aha-tanken dök upp.

Så här såg det ut i köket före ombyggnaden:

Gamla matplatsen i det svarta köket. Tro nu inte att den gamla bänkspisen som stod ovanpå vedspisen är slängd. Nejdå, den är recyklad och lever ett nytt liv på magasinet. Den håller mat varm och kokar kaffe då vi har kalas där. Jättebra!

Tillfällig provmöblering för att känna efter hur det kändes att flytta matplatsen till ett annat fönster efter 100 år vid det andra.  Skänken står till vänster innanför farstudörren.

En av förlagorna till nya köket:

Erik Anders- gården i Asta, Hälsingland. Foto MrsUniversum 2006.

Åsså vill jag visa Agnes i bondköket en gång till. Inte mycket av ytskikt finns kvar från den tiden, bara ena hyllplanet är detsamma som då av bildens fasta inredning.  Ändå känner MrsUniversum en samhörighet med Agnes och har försökt låta bygga ett kök som inte förvanskar atmosfären i köket alltför mycket.


4 kommentarer

Vaddå VITvaror?

Svart spis med järnplattor och varmluftsugn ville vi ha. Vitt hade blivit för vitt!!!? Och rostfritt hade också bangat ur kände jag.  Och när man som vi har begränsad yta, är det bäst med ugn och spis i en enhet.

Vi valde en emaljerad spis med gamla sortens järnplattor tillverkad av ett finskt företag, avsedd för den norska marknaden och importerad till Sverige speciellt för mitt Universum. I vårt avlånga land fanns 2005  denna finska spis enbart med glashäll och det ville vi inte ha, därför vi vet med oss att vi kokar över och då rinner överkoket nerför spisens sidor. Det är inte ok, det ger så mycket extrajobb. Det jag saknar mest från stora staden är gasspis och stadsgas, men i mitt Universum går inte det att uppbringa. Induktionshäll, som också reagerar snabbt som gas, valde vi bort för att slippa köpa nya kastruller och för att den utseendemässigt känns lite främmande.  Spisar med järnplattor har försänkning som samlar upp överkoket. Järnplattorna ger också en robust känsla som vi tycker passar vårt Universum. Trendkänsligt, nej… 

 

Spishöjden är anpassad till järnspisen från Näfveqvarn. Vi skruvade in de inställbara fötterna i botten och då stämde höjden med vedspisen. MrsUniversum hade förstås kollat de här möjligheterna innan valet av spis var avklarat. Att spisen är lägre gör ingenting, då ser man bra att röra i kastrullerna, som Älfsgärdet säger i beskrivningen av sitt kök.  Vi har annars rätt olika förhållningssätt till våra nya kök.

Nu är det alltså helt omvänt här i Universumet jämfört med tidigare då bänkspisen stod ovanpå vedspisen.  Gissa om det är skönt med en vågrät ugn när tjockpannkaka ska göras? : ) Vid den tiden vi valde spis fanns även en Husqvarna  i svart emalj att köpa. Den hade många mässingsdetaljer som inte stämde överens med tankarna om köket i övrigt. Därför var den inte aktuell.

Micron är placerad i ett av bänkskåpen. Den används inte ofta.

Fläkt slipper vi eftersom självdraget fungerar bra via den nya spiskåpan.

Kylskåp/frys skulle integreras så långt som möjligt utan att döljas bakom luckor. Det fick bli ett kylskåp med liten frys nertill. En tunn skiva klämdes fast på dörren med lister och oljelaserades lika övriga köksinredningen. Kanske bör jag nämna att i huset där tvättstugan finns, står en frysbox i ett kallutrymme. Detta funkar bra för livet i Universumet.

Mitt Universum är ett månghussystem där varje hus har en funktion även om funktionen idag inte alltid är lika den ursprungliga. Jag vill nyttja ekonomi-byggnaderna, ge dem fortsatt funktion, därför att uthus lever farligt i vår tid. Universumets bostadshus´ boyta är inte stor med dagens mått mätt. Men varför kan inte tv:n stå i ett separat litet hus (det är väldigt drastiskt men då väljer man att gå dit och titta – inte av slentrian slå på då man går förbi apparaten. Här har vi det inte så – ännu), tvättstugan behöver inte finnas i samma hus som man bor i osv. Gästerna kan bo i ett ombyggt uthus – vi har ibland långväga gäster som bor flera dagar hos oss, då är det skönt för både oss och dem att kunna dra sig undan lite avskilt. Gårdstunet, gårdsplanen, blir mer levande då uthusen används ofta.

Vi har valt att leva så istället för att bygga till bostadshuset…