Från det nya uthustaket ser man nocken på tvättstugan på nära håll. Här syns att överskjutande taktegel på norrsidan möter sydsidans tegel. Från norr kommer de hårdaste vindarna, därför ligger de så här. Den översta raden på var sida är spikade. Den här läggningen har legat sen 20-talet utan omläggning. Underlaget är brädor på förvandring med bärläkt ovanpå.
Taket är tätt och det finns ingen anledning att täcka av nocken på annat sätt!!! I nocken kommer få regndroppar in, det viktiga är att ha tätt nere vid takfoten där hela takfallets vatten kommer rinnande! ”Sörmlandsnock” säger sig Halvan ha hört nocklösningen kallas. Den är relativt lokal vad jag har förstått. Vi älskar och värnar om lokala byggtraditioner…
Vi tycker det är tråkigt att den här typiska och gammeldags nockläggningen av taktegel försvinner. Tak rivs, nocktegel används ifall tegel över huvud taget läggs på taken. Det här är en läggning som hör till de allra tidigaste tegeltaken, innan man hade uppfunnit nocktegel. Jag antar, utan att ha forskat djupt i detta, att läggning med överskjutande nockpannor finns i den del av landet där taktegel började tillverkas.
(Innan nocktegel användes kunde även två hopspikade, vinkelställda brädor läggas som skydd över nocken. Så var det på mitt Universums bostadshus då det var nytt. Och så tänker vi oss att det ska bli framöver.)
Ganska snart efter att vi träffats, ställde Halvan en fråga om hur jag tyckte att nocken på en gammal ängslada skulle läggas. Han var involverad i omläggningen av tegeltaket med just den här typen av läggning och frågan om nocktegel eller ej hade aktualiserats. Jag var fullständigt oförstående. Nock utan nocktegel eller brädor – existerar det? Halvan berättade om sömnlösa timmar då han funderat över detta. Knäppgök eller? tänkte jag men så småningom förstod jag vad det handlade om – och föll pladask. Vilken man! Vem förutom han i bekantskapskretsen funderar över gamla tegeltaks traditionella nocklösningar och vill bevara dem. Jajamen, nu är vi gifta. Med flera hus med överskjutande nocktegel i vår ägo…
Aldrig har jag sett den här nocklösningen närmare beskriven i byggnadsvårdslitteratur, inte heller hos länsmuseet/-museerna. Därför kommer här är ett TIPS till bebyggelseantikvarierna – se till att överskjutande tegelnockar bevaras genom att INFORMERA om den! Det är åtminstone en början.
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om taknock, nocktegel, överskjutande nock, tegeltak, traditionellt byggnadssätt
Mitt Universum 
Vilken underbar lösning på nocken! Så enkelt & vackert! Har faktiskt inte heller läst om den eller sett den någonstans. Ska verligen bära den med mig i mitt bebyggelseantikvariska liv :).
GillaGilla
Ja, visst är den enkel och bra! men den har väldigt liten spridning i landet vad jag sett.
På västkusten passar den antagligen inte, åtminstone inte om man ska vara kulturhistoriskt rättrogen. (Vore intressant att forska på vissa lokala byggnadslösningar…)
GillaGilla
Vilken lycka att ni två hittade varandra ; ) Man tror ju aldrig att man ska träffa någon som är lika nördig som en själv. Jobbar ni med byggnadsvård också eller är det bara ett stort intresse?
GillaGilla
Spännande lösning! Har inte sett den förr. Men jag blir lite nervös när jag ser bilden. :) Vad händer när snön smälter…och några droppar små kan ju göra stor skada i längden. Men tydligen har det ju fungerat, annars så skulle väl taket ramlat in.
Tackar för de berömmande orden om trädgården. Joo jag hade i bakhuvudet att liksom ”plocka upp” sjön till gården. Har många idéer, många som jag har måstat glömma…mycket som kostar alldeles för mycket för att det skulle vara genomförbart, i alla fall för mig. Men tänk om man kunde få en sponsor! hihihi.
Ha det gott!
GillaGilla
Hemlis! Jag lovar, det är torrt under. Jag tog bort en av de översta takpannorna. Under fanns ett gammalt fågelbo – fullständigt torrt efter vinterns all yrsnö. Det är marginellt med droppar som kommer in överst – det mesta rinner ju ner till takfoten där det är väldigt viktigt att taket är tätt.
Spegelblänket och djupet i din trädgård nedanför dammen ger en sån skjuts åt utblicken och vattenspegeln. Jättefint! Naturen hjälper till att skapa en slags oändlighet!
Lina! Det vi säkert vet är att vi har en snöfri period framför oss. Snart. Som norrlandsfödd tycker jag den här vintern varit otroligt bra.
Lotten! Ja det var nog tur. Vi är nördiga på olika sätt, det gemensamt nördiga är våra gamla hus där vi jobbar rent praktiskt med byggnadsvård. En av oss har byggnadsutbildning.
GillaGilla
Intressant! Vi har samma lösning ”sörmlandsnock” på ett sent 1800tals torp med väldigt flackt tak, troligen inspirerat av ”Löfvenskiölds landtmannabyggnader”. Torpstället ligger dock nära hampetorp i närke.
GillaGilla
Hej Erik!
Det vore verkligen intressant att få reda på spridningen av den här sortens tegelnock. Kanske är det ”Halvans” egenpåhittade benämning det här med sörmlandsnock. Närkesnock verkar ju också gångbart. Kanske gäller det landskapen runt Mälaren och Hjälmaren med sina lerjordar där tegel tidigt tillverkades. Långt innan nocktegel fanns.
Kommer ni att spara läggningstekniken, tro? Det hoppas jag förstås.
GillaGilla
Ja, det var inspirerande att läsa om era tak, jag tycker att taket ser nätt och fint ut med ”sörmlansnocken”, och det har ju uppenbarligen fungerat under lång tid, så det kommer vi fortsätta med.
Vårt tak är ett åstak med lockpanel under teglet, tyvärr är panelen bitvis dålig, så något ska göras, ev oljehärdad masonit-strö-bärläkt, men då blir ju taket några cm ”tjockare”.
Teglet är lokalt, handslaget tvåkupigt från Hidingsta tegelbruk.
GillaGilla
Erik, kul att få veta. Vårt tegel kommer från Hållsta tegelbruk.
Kan du inte skriva om detta projekt på nätet, det finns fler intresserade kan jag nog tro ;-)
GillaGilla