Har ni tänkt på att tegeltak utan hängrännor är tornseglarnas väl? De kan ta sig in under tegelpannorna och bygga sig bo om ingen hängränna är i vägen. Tornseglarnas latinska namn är (Apus apus) som betyder fotlös vilket är deras egenhet. De går inte utan flyger direkt till boet, fångar sin mat i luften, sover till och med ”på” termikvindar.
De är hjärtligt välkomna hit till mitt Universum där flera byggnader har tegeltak men saknar hängrännor. Deras svirrande och pipande ljud betyder SOMMAR och de är här nu!

.

.

.

Jag tycker mycket om hus utan hängrännor och stuprör. De känns så ursprungliga och takfoten blir ofta ”lätt”. Förr hade man inte avvattning med hängrännor och stuprör runt byggnaden. Regnet droppade ner på gräset förutom vid dörren där en kort hängränna satt, oftast av trä. Nu för tiden koncentreras regnvattnet till fyra punkter på ett ordinärt hus. Det kan ge problem för grunden. Därför ser man alla dessa gula plastslangar som träs på stupröret nertill och för ut regnvattent långt utanför huset. Ett annat exempel är att medeltida stenkyrkor som plötsligt behängs med stuprör kan efter kort tid få sättningsskador genom att grunden börjar röra sig där vattnet koncentreras.

Här i mitt Universum har vi stuprör på bostadshuset, de fanns redan 1924 kan vi se på ett fotografi. Även tvättstugan (ovan) har hängränna och stuprör men bara på framsidan. För övrigt finns korta hängrännor över dörrar.
Den som uppmärksamt tittar på takbilderna kan se att nocklösningen är lite speciell. Här finns varken nockbrädor eller nocktegel. Uthusen, ekonomibyggnaderna har en enkel lösning – den ena takfallets tegel rår över den andra. That´s it! Enkelt, bra, vackert och det gäller både en- och tvåkupigt tegel. De tegelpannor som inte sticker upp över nock är spikade var och en i läkt som ligger på åsen. Det här är en lösning som inte har varit vanlig i hela landet utan i den del där tillverkning av lertegel började tidigt. Det här takläggningssättet känns viktig förr oss i Universumet att bevara. Vi vill inte ”förbättra” med nocktegel eftersom en kulturhistorisk variant av tegeltak försvinner då. Det är minst problem med vatten uppe på nocken. Minst regnvatten hamnar där, mest vatten hamnar i takfoten då allt rinner neråt. Det innebär att det är så mycket viktigare att taket är tätt nertill än upptill. Generellt gäller det alla slags takmaterial, såväl torv som betongpannor.

Inte heller finns det några vattbrädor på uthusen, bara vindskivor. Takteglet ligger upp på vindskivan och skyddar den från att ruttna.
Detta var verkligen inspirerande läsning nu när vårt takbyte/ombygge börjar närma sig. Det är svårt det där med att få till detaljerna.
Till semestern hade vi ju tänkt byta till det enkupiga takteglet vi fått tag på men dte räcker ju inte att bara byta…alla andra delar måste ju oxå stämma. Proportioner på utsprång och sånt kan vi nog lösa för vi kan se de gamla under det nya taket. värre är det med just vattbrädor och vindskivor…hur har de sett ut. Blir till att kolla noga på de få kort vi har och på husen runt omkring.
//Sophie
http://www.ekenasgard.wordpress.com
GillaGilla
Ja, det blir säkert ett kul detektivarbete för er. Här ska vi, om allt fungerar, lägga lertegel på bostadshuset i höst. Annars blir det ett annat år (långsamheens lov). Tegel har vi i alla fall plockat ner från en loge en bit härifrån som nu är riven. Det blir hur som helst, när det nu sker, ett ”lyft” för den vårt hus.
GillaGilla
Bra iakttagelse! Vill gärna ha kontakt med dig!
GillaGilla
Har skickat mejl till dej.
GillaGilla