Tidlösa

• 

• 

En skir bukett med tidlösa, vinterkyndel och jätteverbena blev till för första gången i mitt liv.

Vårdagjämningen

Igår rensade jag bort lite lövtäckning i rabatterna, men bara lite eftersom det är fortfarande kallt. Men de utblommade julhyacinterna från förra julen som jag satte ner i jorden förra våren har kommit upp rejält. Och tidlösans blad, som syns på bilden, hade kommit upp ovanför vintertäckningen och jag ville frigöra dem litegrann. Ni ser de gulgröna till höger – de var helt osynliga när jag började. Tidlösan är en rolig växt – bladen kommer tidigt och är förhållandevis stora. Så vissnar de ner på försommaren och först i augusti-september blommar de där knasiga växterna. Blommorna liknar krokusar men är det inte. Jag köpte ett par lökar ett år och de fick blomma liggande på ett vackert fat utan vatten. Sen fick de plats i kryddlandet och har förökat sig rejält. Tidlösorna är placerade så att de syns väl när man sitter på den karelska ”kaffedrickarbänken” som vi för övrigt invigde för säsongen nu i helgen. Än dröjer det tills det är dags att ta rensa bort all täckning och lägga på kompostjord.

Idag är det vårdagjämning.
Idag snöar det.

Lite vår

Ett gäng luktvioler har fått fäste i perennträdgården mot ateljéväggen och sprider glädje innan allt annat färgglatt slår ut.

Tidlösan jag satte för några år sedan ut direkt efter blomningen inomhus. Den har verkligen förökat sig. Ett grönskande vårtecken gott som något. Första året, när de där bladen kom upp som vårens första grönska i rabatten, insåg jag inte vad det var. De försvann långt innan sommaren var över och sen långt om länge på hösten kom tidlösans rosa krokusliknande blommor. Vilken märklig växt! Och så härligt att ha något sprött blekrosa att titta på framåt hösten.

Våren innebär även fågelkvitter i mängd. Bofinken och lärkan är intensiva just nu. Men så många fler kör sina vårljud: göktyta, tofsvipa, nötväcka, större hackspett, koltrast åsså fasantuppen förstås. Morgonpromenaderna ger energi i mängd.

.