Tvättstugan mera

Vi snackade om behovet av handdukshängare som inte behöver skruvas i kaklet. Sådana där med sugpropp var svårt att hitta, endast självhäftande varianter – men vilken skulle väljas? Då kommer Halvan med en öppnad förpackning från 70-talet från sina gömmor och vi skrattade gott. Vilken spariver. En av de två kvarvarande hängarna kom till pass när ny dubbelhäftande tejp ersatt den ursprungliga som tappat stinget och det kunde knappast bli bättre :-) Jag ser att formgivaren var Harry Thomasson. Underbart att detta angetts!

Handduken på hängaren är en liten sockersäck från Cuba som antagligen Agnes (1889 – 1966) sytt om till torktyg med hank. Den tryckta texten berättar att det är ”Producto de Cuba. Azucar ECA Refino”. Jag fortsätter traditionen och har sytt en handduk av en säck basmatiris. Älskar det sätt som prylar och förpackningar togs tillvara en gång i tiden.

I bakkant av de vägghängda skåpen på tvättstugans ena kortsida har jag tapetserat med kökstapeten (Decor Maisons Corretto, formgiven av Teija Bruhn) med röda linjer mot ljus botten. Den är en kontrast mot det vita kaklet med strikt röd fog som finns på motsvarande kortsida.

Tidigare inlägg om #tvättstugan

Tvättstugan igen

Långt om länge kommer nu fler bilder på tvättstugan som invigdes i oktober förra året.

I tvättstugan finns tre glasglober med rak sockel monterad på vägg eftersom takhöjden är låg, träskåp Ivar från Ikea med knoppar inköpta för länge sedan eftersom jag anade att de skulle komma att passa någonstans i framtiden :-), skolkrokar i aluminium från Theofils, konsoler Ikea, hyllplan av limfog, återbrukad spegel, såpa- och tvålkopparna fanns här efter tidigare invånare, ny bänkskiva Virrvarr med eklister, terrazzoplattor på golvet. En transistorradio från 70-talet inte att förglömma ;-)

När man beställer möbellinoleum kommer det i längder med 2 meters bredd. Till bänkskivorna i annexet behövdes bara 60 cm av totalbredden så det blev en del över som passade bra att limma på tvättstugans dörr – Orange blast på insidan och Pewter på utsidan mot det omålade förrummet. Limningen gjordes av proffs. Dörren är en isolerad plywooddörr som beställdes samtidigt som dörrarna till annexet.

Det rostfria dörrtrycket, som kommer från ASSA, är detsamma som på ateljéns dörrar. Jag skulle så gärna ha återbrukat trycket med trähylsa från 60-talet som satt på den gamla dörren men fick inte till det. Roddarpinne och tryckesskruvar var för korta eftersom den nya dörren är tjockare än den gamla, hela 62 mm är den nya. Roddarpinnen var fastlödd i ena trycket, inte lös som ofta annars. Då hade det gått lätt att byta till en längre och behålla 60-talstrycket. Surt tyckte jag. Det gäller att ha tungan rätt i mun när roddarpinnar, medbringare och tryckesskruvar väljs.

När vi fått proffshjälp med att lägga terrazzogolvet, murstocken omputsad med kalkbruk och kaklet satt och fogat med rött fogbruk samt mosaik som blivit över från badrummet satt på ytan till vänster om diskbänken, var läget som på bilderna. Den befintliga ventilen till murstockens imkanal och det befintliga spjället är kvar.

Ett hål för ny tallriksventil in till apparatrummet i nya annexet syns ovanför tvättbänken, likaså håltagningar för vatten och avlopp under tvättbänken. Även de leder till apparatrummet där VA är anslutet.

Sen återstod målning av väggar och tak kvar till oss att genomföra. Plus socklar, taklister och lite inredning. Den färg jag valde blev standardkulören ”solgul” från Ottossons Färgmakeri.

Och ”tvättbänken” är det återanvända rostfria diskbänksbeslaget från 1940-talet som suttit i bostadshuset.

Det gamla fönstret med innanfönster har målats med linoljefärg. När kylan slår till sätter jag innanfönstren på plats.

Tidigare inlägg om #tvättstugan

Tvättstugan som ny

Nu är tvättstugan återinvigd och jag är väldigt nöjd. Utrymmet är detsamma som tidigare, alltså som då jag flyttade hit. Den större bykstugan hade avdelats med en vägg och isolerats 1979. Med vattenledningsrör var det väsentligt att göra så för att de inte skulle frysa. Den del av den gamla bykstugan som finns kvar (utanför den rödorangea dörren) är orörd – oisolerat och omålat.

För mig är det inget problem alls att tvättstugan befinner sig i en annan byggnad än bostadshuset, det är snarare en fördel. Att ha allt under samma tak och slippa gå ut hör stadslivet till och det är avslutat för min del efter 25 år i storstan.

Plattsättning med terrazzoplattor på golvet och kakel på väggarna blev den enskilt dyraste posten vid omgörningen. Därefter kom bänkskivan med mönstret Virrvarr (formgivet av Sigvard Bernadotte 1958) med klassiska eklister längs de fria kanterna.

För övrigt har vi gjort allt själva utom rörmokeri som var sista som blev klart. Det har varit roligt men tagit sin tid mest pga att ”vi inte sitter i sjön”, tillfällig placering av tvättmaskin fanns och när det gäller torkmöjligheter är de desamma som alltid. Ingen torktumlare, inget torkskåp utan tvättlina utomhus mellan äppelträden på sommaren eller på magasinet och en liten torkställning i rummet utanför den rödorangea dörren i ouppvärmt utrymme. Frystorkning vintertid fungerar bra för oss.

Diskbänksbeslaget från det gamla köket har återanvänts. Plåten är kraftig och funktionen utan anmärkning. Mer om diskbänken HÄR. Här kan vi handtvätta, plantera om krukväxter, putsa skor, gå in med leriga stövlar och tvätta oss efter en dag utomhus, hämta skurvatten när golv ska rengöras i annex eller ateljé – vilka möjligheter har inte uppenbarat sig med hjälp av den gamla diskbänken som ersatte ett litet tvättställ av porslin. Här fanns även en dusch som installerades 1979.

Nej, det är ingen radikal förändring som skett, mest nya ytskikt och den gamla diskbänken som monterats. Terrazzoplattor på golvet, väggar, tak, skåp och hyllor är målade med med solgul linoljefärg från Ottossons färgmakeri, de gamla fönstren med gräddton från samma tillverkare, vitt kakel 10×10 med glada röda fogar, ny isolerad plywooddörr (beställdes samtidigt som plywooddörrarna till annexet) som limmats med möbellinoleum på båda sidor (som blev kvar efter att bänkskivorna inne i annexet klätts med samma linoleum). Tre vanliga vägglober som belysning ger en funkiskänsla. Den gamla elektriska kallmangeln efter svärmor är ett måste och är nu återbördad till sin plats. I den har jag bytt mangelduk.

Textiltrycket ”Jamaica” formgav Birgitta Hahn för 10-gruppen 1978. Ikea, som köpte upp 10-gruppens mönster 2015, nytryckte ”Jamaica” i begränsad utgåva 2017 i kollektionen ”Avsiktlig”. Det var inget att diskutera – såklart jag köpte. Har ända sedan 10-gruppen hade sin försäljning på Gamla Brogatan i Stockholm, och senare Götgatsbacken, varit trogen kund där.

Leksandsstolar” av Lisbeth Jobs, tryckt vitt på vitt på tunn bomullsbatist, köpte jag på Jobsboden i Västanvik, Leksand, för några år sedan. Numera är boden stängd och jag är glad att jag hann göra fina inköp där. Textilier är bra att ha på lager, det är också lätt när jag numera har en hel textilkammare till godo.

Eftersom jag riktigt älskar min tvättstuga tänker jag ta fler bilder för att lägga upp men nu har det varit så mörkt att få bilder blir bra, fönstret vetter mot nordost. På sommarhalvåret är här sol från dess uppgång till sen förmiddag – men nu är det november.

Klammer för utanpåliggande elledningar

För närvarande är ledningsdragning i tvättstugan på tapeten. Där används TKK-klammer 10-14 mm; ”ledningshållare med en elförzinkad härdad stålspik” . Även kallad KLEMMI-klammer. De går att måla.

Dom här KLEMMI-klamren är fina men lite mer svårhanterliga än Tillex kabelklammer som syns till vänster på fotot nedan. Därför används Tillex-klammer i tvättstugan där de inte syns eller är begränsat synliga.

Tillex-klammer t v. Letti-klammer t h.

På marknaden finns också tvåbenta Letti-klammer som syns till höger ovan. De finns i utförande om vit, faluröd och svart och även i elförzinkade varianter. Jag tycker om utformningen men de används inte i tvättstugan.

Kopplingsdosorna som används är återbruk med en tilltalande form.

Kronströmbrytare är ”trotjänaren” Renova från Schneider med förhöjning för utanpåliggande eldragning. Den kom ut på marknaden precis då vi påbörjat vår byggnadsvårdsresa, då använde vi den för infällt montage. Nu har förhöjningsramen ändrats från 35 mm till 25 mm vilket gör att den utanpåliggande varianten inte känns lika klumpig som tidigare. Den är ännu inte monterad på sin plats i tvättstugan.

Metallborr, spjäll, tvättbänk

Här borras hål i plåten som ska skruvas fast framför öppningen för spjället i tvättstugan. Spjällstången ska sticka ut genom ett större hål mitt i plåten. I tvättstugan/bykstugan eldades ju med ved i en pannmur en gång i tiden och både murstock och spjäll finns kvar även om de inte används – förutom imkanalen. Gamla grejer som kan vara bra att ha ibland, finns det gott om här. Flera av dem är tunga maskiner.

Här är plåten monterad med plugg och fyra spårskruvar. Ett gult skåp skymtar till vänster med rester av kökstapeten klistrad på bakstycket. Dörrarna monteras senare.

Här en förhandstitt på andra änden av rummet. Väggarna är kaklade ner till golv med vitt kakel och röda fogar. Diskbänken från 40-talet som satt i vårt gamla kök skymtar. Den blir perfekt här som tvättbänk.

Men än finns en del punkter att bocka av på att-göra-listan innan tvättstugan är invigningsklar. Det jag saknar mest under tiden då jobb med tvättstugan pågår, är mangeln. Den står på magasinet och används just nu mer sällan än annars.

Äggoljetempera

Jag blandade till äggoljetempera med en påse färdigblandade pigment före påsk. Tak och väggar i tvättstugan skulle målas. Färgtypen är lätt att blanda till, rolig att arbeta med. Jag gillar verkligen äggoljetempera. Men denna gång blev jag inte nöjd med kulören, blandade i mer egna pigment men det hjälpte inte upp nyansen insåg jag när taket var struket. Så äggoljetemperan har därför fått utgöra grundning inför målning med linoljefärg som är lättare att få i den nyans man önskar (vilken kulör som helst i NCS-systemet om man så vill).

Nu är rätta tiden

Att måla utomhus under tidigvår när luften är varm och det knappt blåser och inga flygfän fastnar i den nymålade linoljefärgen är perfekt. Jag har målat ett par skåp till tvättstugan och på fotot är en av luckorna som penselstryks. Det här var när det var några riktigt varma dagar i april. Skåpen och luckorna fick torka inomhus.

Påskliljorna gjorde och gör mig sällskap utomhus.

Ytskikt i tvättstugan

Igår blev ytskikten i tvättstugan klara vad gäller terrazzoplattor på golv och kakel vid tvättbänk då fogbruk kom på plats. Plattsättarna har gjort ett fint arbete och jag kunde inte låta bli att fotografera innan fogarna torkat :-) Nu är det lister som ska spikas på plats och sedan upp till mig att måla övriga väggar samt tak med äggoljetempera. Ska bli kul!

Bykstugan

I veckan påbörjades arbeten i den ursprungliga bykstugan. När våra bästa golvläggare bilade bort delar av den ca 50 mm tjocka betongkakan kom grunden till pannmuren fram. Jag har så undrat över hur bykstugan såg ut från första början. Att en inmurad järngryta funnits visste jag. Nu har jag mätt upp den rundade ytan med stortegel och dess förhållande till ytterväggar och murstock. Underlaget mot yttervägg bestod även av stora delvis uppstickande naturstenar.

Stortegel i botten av pannmuren i rundad form. Uppe till höger finns kalkbruk kvar som pannmuren var putsad med. Ovanpå dessa tegel låg ytterligare ett lager kvar som bars ut, travades för att sparas. Pannmurens diameter var ca 1, 6 m.
En pannmur liknande den på bilden fanns alltså här på gården. Fotograf: lantbrukaren Rune Öberg. Bild ur boken ”Med kamera och dynggrep” som gavs ut 1994 med foton från 50-talet.

Golvläggarna bilar endast bort bom betong som finns just över f d pannmuren. Den färdiga golvytan kommer att bestå av italienska terrazzoplattor 300 x 300 mm när tvättstugan är färdig. Dagens tvättstuga består av en del av det som en gång varit bykstuga och den är isolerad. Det var inte bykhuset. Inte heller idag är rummet utanför tvättstugan uppvärmt.

Här står en stapel med stortegel framför tvättstugan. De låg ovanpå den tidigare visade tegelgrunden.

Den marockanska myntan trivs där i hörnet. Och en libsticka.