Vi brukar varje försommar besöka några kyrkogårdar för att se till gravplatser där Halvans anförvanter ligger begravda. Det tar en dag i anspråk att åka till de som är längst bort belägna i länet. Att åka genom ett sommarfagert landskap på småvägar är en upplevelse i sig. Ha med sig termoskaffe och tilltugg att inmundiga på kyrkogårdsbänk och senare stanna till för lunch på trevligt ställe (om det fungerar).
Man kan väl säga att Strängnäs stift har fina parkliknande kyrkogårdar även om många häckar mellan kvarteren tagits bort för att minska kostnaden för skötsel. Det är ändå lummigt och välskött. Mina släktgravar finns längre bort och får besök vid andra tillfällen.
Skillnaden mellan norra och mellersta delarna av landet är slående. Trots att sekulariseringen gått längst här i Mellansverige och många lämnat svenska kyrkan är det ändå mer välskött här. På landsbygden i norra Sverige ser jag kyrkogårdar som är som öknar. Inga träd, inga häckar, inga bänkar. Där saknas kunskap och ekonomi trots att inte lika många lämnat svenska kyrkan.
Och på samtliga kyrkogårdar ser vi omkullagda gravstenar, borttagna gravstenar staplade mot kyrkogårdsmuren, plastskyltar med text med kontaktförsök, skyltar med text om återlämnade gravplatser, tomma ytor där gravstenar tidigare stått, några skyltar med ”Kulturhistorisk grav” som oftast har storstilade stenar. Folkhemmets gravstenar, med mått som inte får överskridas, är sällan betraktade som kulturhistoriskt intressanta. Eftersom kyrkor är ett av mina intresseområden besöker jag en hel del och får samtidigt se kyrkogårdarna intill. Att utarmningen av begravningsplatser pågår i hela landet är hur tydligt som helst.
I senaste numret av branschtidningen STEN (klicka på länken) finns tre artiklar att läsa om KYRKOGÅRDENS KULTURMILJÖER. Kanske är det den med rubriken ”Hotade kulturmiljöer” som påverkar mig mest.
Mitt Universum 
Bra att du lyfter denna fråga. Våra kyrkogårdar är viktiga kulturmiljöer. Nu försvinner många gamla stenar med exempelvis äldre yrkestitlar. Dessutom kommer det att bli svårare att se de olika decenniernas stenar, och få en visuell upplevelse av tidens gång.
GillaGillad av 1 person
Ja, det tänk bland kyrkogårdsförvaltningar känns inte alls bra. För mig är en bra kyrkogård en plats för avstressande reflektion. Att se och jämföra olika tidsåldrars utformning av gravstenar är lärorikt. Och att minnas de som”gått före”.
(En av de gravvårdar som satt sig i minnet är den rätt obemärkta gravstenen på programmeraren Gunnar Jonsons (1943-2013) viloplats. Liten nutida gravvård men ovanligt nog för vår tid med titel.)
GillaGillad av 1 person
Jadu. På besök i hemtrakterna läser jag i länstidningen att Gagnefs kyrkogårdsförvaltning bestämt att de inte ska klippa gräset jämnt över längre. Folk ska bångla med sig egen gräsklippare eller trimmer. Hur ska det bli?
GillaGilla
Allt kostar och ska betalas, trots betald kyrkoskatt.
Här har en kyrkogårdsförvaltning samma policy sedan tre år tillbaks. Ytan som inte klipps är lika lång som gravstenen och ca 20 cm bred. Inte mer. Det måste vara krångligare att hålla undan för den som klipper än att klippa bort detta gräs. För oss fungerar det att klippa med sax.
GillaGilla
Instämmer i att det är sorgligt när kyrkogårdarna förfaller och när gamla gravstenar tas bort. Samtidigt förstår jag problemet med att gamla stenar är instabila och utgör en säkerhetsrisk. På de kyrkogårdar där mina nära och kära är begravda finns många skyltar om att stenarna måste åtgärdas men ofta finns inga anhöriga kvar i närheten (eller kanske inte ens går att få tag på) eller som är beredda att betala de tusenlappar det kan kosta att åtgärda stenarna. Tyvärr försvinner de gamla stenarna som inte håller måttet helt från kyrkogården, jag tycker att man kunde spara dem i ett hörn. Vi själva kommer att välja en kompromiss för några av våra gravar och det är att lägga stenen ner så att den lutar mot sockeln. Då bevaras den, även om den utsätts mer för väder och vind än när den är upprättstående, utan att vara en säkerhetsrisk. Livet är fyllt av kompromisser och även därefter.
GillaGilla
Och vissa kyrkogårdsförvaltningar försöker få gravstenar att återanvändas/recyclas. Med ny inskription. Inte helt fel.
GillaGilla