Sädesmagasinet

sädesmagasinet

Där står det, sädesmagasinet från 20-talet, helt slutet mot söder och vårsolen. Så självklart i sin form och volym.

mag2

Framsidan är även den ganska sluten, det finns enbart fönster en trappa upp men väl fyra stycken totalt.

tomt_web

Det är bra med ett hus som omgärdar och delar av gårdstunet. Det gör att ett rum skapas av magasinet tillsammans med tvättstuga/drängkammare/nya uthuset och ladugårdsgaveln som väggar och himlen som tak. Gissa om det är spännande och intressant att inte från någon plats kunna överblicka hela tomten. Det är även skönt att tomten inte är plan utan har nivåskillnader (inte utmärkta på planen). I dagens villabyggande är det så vanligt med utplaning av en sluttande tomt med makadam som sedan täcks med jord, allt för att kataloghuset ska ha jämnt underlag. Istället bildas svårhanterade slänter ner från husplatån. Man anpassar tomten till huset istället för att anpassa huset till tomten som man traditionellt gjort och som arkitekter gör än idag.

gården_rumsligheter_web

Här på tomten bildas flera olika rumsligheter genom höjdskillnader, träd, murar, syrenhäck, hägn samt under sommaren med olika behandling av gräsytor – klippt yta eller äng. På planen ovan är några av rumsligheterna markerade med orange och rött – de röda ytorna är våra utomhusfavoriter hittills under sommarhalvåret för kaffepaus, lunch eller middag. Men vi anar att perennträdgården också blir en röd plats i våra liv framöver.

.

6 reaktioner till “Sädesmagasinet

  1. Att ha uthusen intakta ger en rumskänsla som inte går att återskapa. Uthusen ligger ju placerade alt efter sin funktion och då blir placeringen rätt (även om användningonrådet kan ha skifftat genom tiderna).
    Så att vara rädd om sina uthus och även trädgårdens utformning utformning gör att allt bildar en enhet.

    En liten fråga. Er vedbod ligger riktigt lång från boningshuset, har där tidigare funnits en vedbod i anslutningen till huset?
    Vedbod och matkällare låg ju oftast så man slapp gå långt på vintern.
    MvH
    Hans

    Gilla

    1. Ja, du har helt rätt i ditt skarpsynta antagande! Det nuvarande läget för vedbo´n kom till då här var fritidsboende. Vedboden ersattes med ett plåtgarage som vi nu rivit. Innan dess fanns vedboden nära tvättstugan och nära utedasset/prevetet. Då man varit på dass tog man med en famn ved in, sommar som vinter. Ved behövdes ju även sommartid för att laga mat och värma vatten.

      Så här såg vedbod/vagnslider ut som revs på 1970-talet.
      https://mittuniversum.wordpress.com/2009/06/15/rivning-byggnadsvard/

      Och här ser man belägenhet av torrdass-vedbod-tvättstuga-bostadshus.
      https://mittuniversum.wordpress.com/2013/05/08/dokumentation-da-och-nu/

      Jag anar att vi framöver kommer att stapla ved vid nya uthuset, åtminstone är det min tanke. Min make väljer att behålla den besvärligaste placeringen längst från bostadshuset. Oklart varför – du ska veta att frågan diskuterats ;-)

      Gilla

  2. Tycker bara att det är intresant med hur byggnade lades på ett ofta mycket själklart sätt även om det varierar över landet.
    Funktionen styrde men kan inte se något exakt mönster, eget tycke, terräng, tradition mm styrde ochså.
    Däremot tvättstuga och bakhus verkar kunna följa olika skilda spår. Dels bekvämlighet, nära till bostads huset, och ev magasin (säd/mjöl), dels lite avskiljt pga brandfara eller enkel tillgång på vatten.

    Din make har kanske en annan praktisk synpunt, den att kunna komma till och tippa ett stort lass ved från traktorsläpet/lastbilen.

    Gilla

    1. Ja, det är helt klart intressant med traditionellt allmogebyggande. Jämförelser från olika århundraden och olika landsändar fascinerar, lite gåshudsalstrande ;-)
      Yes, tippning av färdigklyvd ved fungerar bra intill vedboden i dagsläget.

      Gilla

  3. Mycket tacksam över bilden över er gård. Nu förstår jag och ser också vad jag felplacerat i den bild jag själv gjort mig i huvudet!

    Gilla

Kommentarer är stängda.