Vi har en del gamla kuddar här i huset med de gamla bolstervaren kvar. Jag tog itu med dem för länge sen. Sprätte upp och tvättade kuddvaren.
De gamla kuddarna har ett speciellt stuk. De är tunga, fyllningen säckar liksom ihop, de fjädrar inte tillbaka då man puffar till dem. Det här utseendet och den här stoppningen insåg jag var viktig att bevara då jag sprätte upp kuddarna.
Fyllningen i några består av sticklump eller raffelstopp som min 93-åriga faster kallar det. Det kan se lite olika ut, det som syns på bilden är uttjänta yllestickningar som jag förmodar maskinellt rafsats upp och tvättats. Då har en del fibrer filtats ihop. Små stickade bitar kan man också hitta.
Det här är mjukare än halmfyllning som jag antar var den fyllning som stod till buds innan sticklump uppfanns. Här i Universumet finns även kuddar där stoppningen endast består av korta krulliga garnrester som repats upp, de har världens alla färger. Eller stoppning av småsmå färgglada klippa bitar av ylletyger, filtbitar. Jag brukar sy igen kuddvaren för hand på den öppna sidan då jag tvättat kuddvaret. Därinne göms härligheterna :-)
Det här är två gamla kuddvar. Det ena med sticklump, raffelstopp, den närmsta har en ny innerkudde med fjäderfyllning. Ni ser skillnaden på spänsten, på hur de ”sätter” sig. Vi är så vana att dun- och fjäderkuddar är överkomliga i pris (alternativt skumgummifyllning eller fiberfill) att det är numera mode med bågnade kuddar i sängar och soffor. Just därför tycker jag det är så viktigt att även behålla det gamla för att förstå hur annorlunda idealet var förr i tiden.
Den här kudden plockade jag fram ur gömmorna för att fotografera till de här skriverierna. Det är ett hemvävt bolstertyg som är välanvänt om man säger så. Trasigt och blekt. Då jag tog bort ett kuddvar för tvätt kom just den här innerkudden fram. Så gjorde man. Stoppade in det trasiga i ett nytt var. Den här undanstoppade kudden ska framöver få antingen ett helt nytt eller nytvättat bolster.
Titta vad som finns där inne: sticklump i form av korta garnrester! Kanske är det föregångaren här i Universumet, Agnes, som fyllde kudden en gång i tiden.
De gamla bolstren har jag i min ivers nit tvättat i maskin. Några av de med röda bårder färgade av sig och blev rosatonade. Mitt tips är att inte tvätta gamla tyger i tvättmaskin, åtminstone inte i 60 grader. Handtvätta helst.
Det här är en ganska glömd och för många ointressant företeelse – hur man har stoppat kuddar över tiden. Äckligt att spara tycker kanske en del, på samma sätt som man tycker illa om fyllning med kolstybb i bjälklag – som är så utmärkt. Sådana här material bränns eller hamnar i en sopcontainer. Mej intresserar de rejält. Kommer jag över något som skrivits om historiska kuddstoppningar blir det till att läsa det på studs.
.
.
Läs även andra bloggares åsikter om sticklump, raffelstopp, kudde, kuddvar, bolstervar
Mitt Universum 