Så olika dagarna kan vara

• 

Höst. Gula björklöv. Blå himmel. Sol. Ganska varmt. Eldning av ris. Skogspromenad.

Höst. Kala träd. Grå himmel. Mulet. Disigt. Ganska varmt. Eldning i kamin. Inomhusväder.

Vägen hem var mycket lång
Och ingen har jag mött
Nu blir kvällarna kyliga och sena
Kom trösta mig en smula
För nu är jag ganska trött
Och med ens så förfärligt allena
Jag märkte aldrig förut
Att mörkret är så stort
Går och tänker på allt det där man borde
Det finns så mycket saker
Jag skulle sagt och gjort
Och det är så väldigt lite jag gjorde

Första versen av HÖSTVISA, text Tove Jansson

Äta ute

• 

Nu sjunger uteätandet på sista versen kan man tro. Lite vemodigt är det allt! Fotot är från i torsdags. Sen gjorde vi en liten utflykt fredag/lördag och på söndagen kom här 60 mm regn med blåst. Om ett par veckor ska innanfönstren på plats och faktiskt så är det rätt skönt trots allt.

Utge sig för att vara något man inte är

.

Ett gammalt träpussel köpt i märklig  secondhandaffär inrymd i en lägenhet i Hälleforsnäs en trappa upp. Jag var helsäker på att motivet skulle vara något kinesiskt, en pagod åtminstone, med tanke på omslagskartongen. Det var inte alls så lätt att få ihop de här bitarna, dels för att man hade en annan förställning om resultatet än vad det blev samt att bitarna halkar omkring fastän de är fästa i varandra.

Men när pusslet till slut var färdiglagt såg det ut så här. Ett svenskt insjölandskap med grönska och vatten. En grusväg ringlar fram, en träbro skymtar och en gärsgård av trä gränsar av ägorna. En man med skärmmössa metar i ån som ringlar ner mot sjön. I bakgrunden blånande fjäll. Svenskt 30-40-tal. Så långt från Kina man kan komma.

Det är roligt att bli överraskad emellanåt när det inte är något livsnödvändigt som inte blir som man tänkt  :-).

Pusselsyssla

Varje jul läggs detta träpussel i Universumet. Det är Halvans och han har lagt det sedan han var barn. Kartonglocket är ordentligt tejpat för att hålla ihop.

500 bitar innehåller det, inte överväldigande många men vissa med väldigt speciell utformning som träpussel kan ha. Alla bitar finns kvar.

.

Vi kan sitta uppe länge på natten för att lägga pussel vid långa ledigheter men allra enklast är det förstås i dagsljus. Att lägga pussel känns som en härligt onödig syssla. Det är en skön känsla att inte alltid vara effektiv ;-)

Storbak heter det. Och vi lägger passande nog pusslet  på bakbordet så det är lätt att flytta undan om så behövs.  Hur som helst är det en rogivande och kul gemensam sysselsättning.

Utöver detta så har man ju ett livspussel att få ihop också. Trettonhelgen firar vi i lite snöigare nejder. Det gäller att få ihop två boplatser, två släkter, två sociala sammanhang. Det är inte alltid rogivande och självklart men tillräckligt väl fungerande för att ändra på något just nu.  Hoppas ni som läser också har det bra där ni befinner er!

 .men