Det bästa med pandemin är att digitala föreläsningar har blivit vardag. Så underbart för mig som bor på landsbygden och inte alltid vill åka in till en stad eller över huvud göra en lång resa över dagen för att förkovra mig. Och att sitta i styrelsemöten eller jobbmöten hemma i ateljén med övriga personer kommunicerbara via en skärm även om man vill ses ”live” emellanåt.
Jag har bl a lyssnat på Riksarkivets lunchföreläsningar, föredrag under Trädgårdsmässan samt från Slöjd & Byggnadsvård (Nääs) tillsammans med Byggnadsvårdsföreningen. Och nu senast webbseminarier under Hyggesfria veckan anordnad av Skogsstyrelsen.
Jag har långt ifrån lyssnat på samtliga föredrag under Hyggesfria veckan. Och alla var inte bra. Men det gläder mig att landets skogliga myndighet tvingas sätta fokus på andra avverkningsmetoder än trakthyggesbruk/föryngringsskogsbruk/kalhyggesbruk. Delar av EU:s skogsbrukspolitik ser ut att tvinga fram andra metoder vilket jag uppskattar. Att ta hänsyn till biologisk mångfald och sociala värden, inte endast se träd som råvara för skogsbolagens produktion. Bland föreläsarna fanns någon som märkbart var satt under giljotinen och knappt trodde på annat än kalhyggen. Det kan vara svårt att lära ett nytt tänkesätt om man tidigare under generationer enbart lärt sig en metod. Men trots mina invändningar tycker jag att de två sista dagarna ändå var givande då Halvan och jag tillsammans tyckte till om det som sades och applicerade det på våra tankar om det egna skogsinnehavet.
Att digitala föreläsningar blivit vanligare är det bästa som pandemin förde med sig. Vad tycker du? Jag har alltid gillat att förkovra mig, en gång i tiden ville jag enbart bo i en universitetsstad. Allt för detta behov av förkovran. Tiderna förändras och jag med dem :-)
Mitt Universum 