Små slingrande grusvägar gillar vi. När en plats, region, landskap ska utforskas hamnar man lätt där. Till sist åker man på en åker. Det hände härförleden och det var njutbart. De här vägarna har historia, de följer landskapets topografi, följer gamla ägogränser och delar emellanåt upp odlingsbar och icke odlingsbar mark. Kulturlandskapet är läsbart. Tänk er alla människor som vandrat ridit, åkt häst och vagn här före mej som kommer i bil…
Vägar är kulturhistoria! Jag skulle önska att fler såg på gamla vägar på det sättet.
Vad är en långtråkig motorväg mot de här lederna…
Mitt Universum 
Att alla vägar på kartan inte finns i verkligheten erfor dottern i somras på torpet. Hon visade en väg som hon tänkte cykla och jag som går mycket på skogsvägarna sa att där inte fanns någon väg. Men hon envisades, den var ju utsatt på kartan. Lite snopen blev hon när vägen tog slut. Vår ”stora” grusväg är verkligen slingrig. Sen finns där ju nästan tillfälliga vägar för skogsbruket och de gror så småningom igen, men är roliga att gå på så länge gräset inte når till midjehöjd.
GillaGillad av 1 person
Vissa gamla vägar försvinner med kalhyggen har jag noterat. Och en del vägar ligger kvar på kartan men har blivit åkermark har jag också erfarit. Det kanske var en sådan din dotter tänkte cykla men som inte fanns i verkligheten längre. Ytterst få vägar är skyddade av kulturmiljölagen.
GillaGillad av 1 person