Duk på bord

Som jag skrivit förut – detta hus och boende påverkar mig. Det påverkar vad jag tycker om, det påverkar hur jag ser på föremål. Att bo här har påverkat mig på så sätt att jag numera tycker rätt bra om dukar som ligger diagonalt över bord, alltså så att bordshörnen blir fria och bordsskivan syns. Ett riktigt förgånget mode om jag uttalat mig för några år sedan. Nu klarar jag till och med av en av 70-talets pastelliga och grovt vävda dukar…

11 reaktioner till “Duk på bord

  1. Har också ändrat inställning till mycket men oftast genom att se och höra hur andra ser på samma saker. Lättpåverkad är bara förnamnet – haha! Men visst är det tur att man kan ändra sig och omvärdera!
    Gillar din duk! Prickblad får dock vänta eftersom jag har för mig att de är giftiga och sonen kommer hem med sin lilla nyfikna och ostyriga katt då och då.

    Gillad av 1 person

    1. Prickbladet kom som skott från en äldre väninna förra sommaren. Det är den enda krukväxten som förra vintern klarade av att stå ovanför värmen från radiatorn. Kanske fungerar det även denna vinter…

      Gilla

  2. PÅ 80-talet hörde jag en doktorand i psykologi uttala sig om ens förhållande till uppväxtens miljö, och fastnade vid att det är bra för välmåendet att ta sätt att inreda och detaljer med sig därifrån. Tvärtemot vad som var synsättet i den miljö som vi befann i oss där och då, för mer än trettio år sedan. Gärna gardin- och dukfritt, absolut inga trasmattor etc…
    Nyss hittade jag en damtidning från tidigt 1960-tal, Husmodern tror jag det var, där det fanns ett långt reportage med bilder om aktuella inredningstextilier. Det var bilder det – vilken kvalitet på form o färg (det fanns lite färgbilder också), och kända namn på formgivarna! Modet har absolut gått varvet runt nu, och kanske särskilt som vi har följt med på det varvet, kan nog uppskatta den tiden mycket. T o m 70-talet fast man trodde att det skulle man aldrig aldrig mer göra, eller vad säger ni?

    Gilla

    1. 70-talet blev aldrig min favorit inom inredningsområdet. Just därför är jag så förvånad över mina secondhand-inköp av ett par dukar att lägga på diagonalen över köksbordet. Men jag hävdar att min förändrade inställning beror på hur jag valt att bo numera. I en funkislägenhet i en stad skulle jag välja annorlunda :-)

      Gilla

      1. En lite mer stiltrogen inställning än trogen det egna kulturarvet? Sagt av en som alltid blandat friskt nytt, gammalt, ärvt, inköpt, gåvor, oberoende av bostadens ålder och arkitekturstil. Hemmet laddas liksom med rötterna och fylls på med den egna livshistorien. Det blir en stilmässig röra istället kanske… Kanske speglar det innehavaren :-)

        Gillad av 1 person

        1. Nja, trogen det egna kulturarvet…? 70-talet var för mig uppbrott från det 50- och 60-tal som präglat mig. Jag lät mig aldrig omfamnas av 70-talets inredningsmode även om vissa inköp satte sina spår. 80-talet blev jag mer involverad i. Men någon stilfascist är jag inte och det syns av det som visas på bloggen kan jag tro :-) Både ärvda, begagnade och nyinköpta ting samsas även här.

          Tycker om att hälsa på hos vänner som lever i sitt ursprungliga 60-tal, 70-tal osv. Som lever med de inventarier som inköptes till första bosättningen. Att dessa håller än (rent fysiskt) är absolut tecken på god och hållbar design och material.

          Tidigare har jag dock aldrig funderat över hur ett boende påverkar min syn på prylar. Inte förrän nu :-)

          Gilla

  3. Också helt övertygad om att boendet påverkar en! I min 80-talsvilla är det ett enda sammelsurium av möbler och prylar utan någon enda röd tråd. Ja den skulle väl i så fall vara de inte hör ihop. Ärvt, fått, inköpt och med en inställning att man inte slänger det som fungerar. Dessutom hade min man och jag ganska olika syn på vad som var snyggt och praktiskt samt envisa båda tvä…
    I mitt andra snart 150-åriga hus är många av mina morföräldrars möbler och saker kvar och det som tillkommer ska fungera tillsammans med både det gamla och det som tillkommit under åren. Finns nog något från de flesta årtionden, även pastelliga 70-talsdukar. Som självklart ligger på diagonalen!

    Gillad av 1 person

  4. Trasmattor då – på längden eller diagonalen i rummet? Kanske som det faller sig bäst i de olika rummen, eller…? Prövar själv lite olika och ser vilken skillnad det gör för hur rummet uppfattas. I gamla miljöer ser man båda varianterna.

    Gilla

    1. Haha Eva – trasmattor, det har jag aldrig funderat på. Men till vardagslag visar det sig att mattorna ligger parallellt med väggar (nödvändigtvis inte intill väggar) men till fest ligger en lång matta på diagonalen, åtminstone ibland. Fast detta är en sanning med modifikation…

      Jag skulle behöva fler VÄLDIGT långa trasmattor!

      Gilla

Kommentarer är stängda.