En kändis då

Publicerat den av MrsUniversum

Vem är denna donna? Hon kom fram ur köksskafferiet på övervåningen då vi för några år sen pappspände väggarna där. Vi tog bort 70-tals tapeterna och där bakom fanns hon. Köket inreddes 1924 så kanske var hon kändis då, fast troligen tidigare, och följde med ett paket Duke´s cigaretter från Amerikat. (Samlarkortet är 37 x 63 mm litet med dubbelsidigt tryck.) MrsUniversum skulle bra gärna vilja veta hennes namn… Min kännedom om stumfilmsjärnor och andra aktriser är mager. Att det inte är Gloria Swanson har jag förstått. Se så tuff, så korthårig, med fjärilsärmar lika ”änglavingar” och attraherande kraftiga armar…

Köket på övervåningen behövs inte som kök här i mitt Universum, det räcker med det som finns på bottenvåningen. Inget vatten finns uppdraget utan en zinkbänk med diskbalja användes tidigare. Zinkbänk, järnspis och skafferi finns kvar. Så får det bli. Rummet används nu som tv-rum, musikrum. Det kokas kaffe på spisen ibland då vi tittar på tv – fast det gör vi inte så ofta. Vi köpte en ny tv för 7 år sen och det var inte lätt att hitta en med liten skärm. Trots den lilla skärmen är detta en riktig klump, en tjock-tv. Nästa tv göms i ett skåp eller alternativt flyttas den ut till drängkammaren – då måste man bestämma sig för att gå dit ut och se de program man vill se. Det är min dröm att ha det så!

Skafferiet har blivit ”hemmakontor” med skrivskiva. Inga hyllplan fanns där då renoveringen började, de hade tagits bort och en klädstång hade satts upp. Idag ryms där pärmar, kvitton, räkningar, frimärken och… Eluttag monterades dit. En laptop med liten skrivare får plats.  Gissa om MrsUniversum blev nöjd med att tapetsera inne i skafferiet! Den okända donnan finns numera väl synlig därinne.

3 reaktioner till “En kändis då”

  1. Ja det där med tv det känner jag igen. Ofta blir man sittande just för att den sätts på och man inte tar sig för något annat. I somras insåg vi dock hur lite vi verkligen behöver tv:n egentligen… när vi rev kupan tog vi ner antennen och sen satte vi inte upp den förrän 5-6 veckor senare (eller den sitter inte uppe än heller men den står lutad mot väggen och fungerar) Jag saknade inte tv:n alls…och jag skulle gladeligen vara helt utan den…men Mats vill se fotboll ibland! Och visst tittar vi på vissa program och barnen vill ju se nån gång men jag tyckte det var så skönt att inte ens kunna se. Man behövde inte ens fundera på det. Smart att ha den i ett annat hus så man får ”anstränga” sig för att gå och tita.

    Men som Mats säger… nej tv ser du inte mycket men datorn hade du inte klarat dig utan! :-) Han har helt rätt. Då hade det känts otroligt tomt!!! Vi har valt att ”gömma” datorn i ett skåp och även tv:n kommre att förpassas till ett skåp såsmåningom…men då får det bli en platt-tv och inte tjockisen vi har nu för så stora skåp finns knappt :-D

    http:www.ekenasgard.wordpress.com

    Gilla

  2. Hej Sophie!
    Tv:n kan verkligen diskuteras. Själv var jag van att leva utan tv i många år. Det gick bara bra och var ett medvetet ställningstagande i 20-årsåldern.
    Datorn är som du säger ett måste nu för tiden – om inte annat för att kunna blogga. Men även arbeta. Jag har löst det med ett eget hus för fasta datorn.

    Jag inser att det inte går att lösa det här på samma sätt med småbarn omkring sig. Men jag tror det är bra att reflektera över behovet av de här apparaterna och tiden jag lägger ner framför dem. Ha det!

    Gilla

Kommentarer är stängda.