Sommarens minne

Sommarriddarsporrarna som jag torkade i höstas har blivit två evighetsbuketter. Här är den ena. Det är ganska fantastiskt att den blå färgen håller sig så bra, blå blommor brukar vara svåra att bevara.

Hur många blå blommor har jag inte hällt finsalt på innan jag pressat dem i växtpressen, bara för att försöka få ett vackert resultat. Ändå blev det mestadels gråbrunt. Hör ni till dem som pressat vilda växter? Fick ni till fina blåklockor?

6 reaktioner till “Sommarens minne

  1. Så fina färger! Jag har pressat växter och till blåklint och blåklockor skulle det saltas. Innan mitt malätna herbarium fick gå bland soporna, fotograferade jag alla de hela sidorna. När jag nu tog fram bilderna fanns inte blåklocka och blåklint med, de var antagligen bruna och i bitar. Men blåeld, vild riddarsporre och fjällgentiana var helt blå. Många av de rosa blommorna hade blivit bruna. Din torkning av sommarblommorna var verkligen lyckat..

    Gillad av 1 person

    1. Du har varit ihärdigare än jag på att pressa kan jag tro för fjällgentiana och vid riddarsporre pressade jag aldrig. Men min uppfattning om svårigheten med flera andra blåblommande växter verkar stämma med dina rön. Tack för ditt svar!

      Gilla

  2. Imponerande färger du lyckats att behålla. Nej jag pressar inte längre växter. Det blev aldrig riktigt bra när jag höll på.

    Gilla

Tyck till om du vill!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.