Det talas mycket om återbruk nu, återbruk av bla a textilier och kläder. Insamlingar av trasiga kläder går till ny textilproduktion, hela och rena kläder säljs på andrahandsmarknaden. En annan variant är att laga sina kläder för att kunna använda dem länge. Allt för att få till stånd en cirkulär ekonomi och ett hållbart samhälle. Genom åren har jag köpt många retrokläder secondhand.
Det äldsta plagg jag fortfarande använder och inhandlat som nytt är en röd silkespläterad tröja med pingvinärm från Svenska Designbyrån/Byrålådan. Den köpte jag någon gång på 1980-talets första hälft.
Kerstin Boulogner, Wanja Djanaieff, Aino Östergren och Boel Matzner bildade 1976 tillsammans designgruppen Svenska Designbyrån som öppnade butiken Byrålådan på Götgatsbacken i Stockholm 1980. Där såldes egendesignade tidlösa baskläder i naturmaterial. Senare kom butiken att heta Boulogner.
Andra plagg som köpts nys och som jag fortfarande använder är tre par långkalsonger av bomull från Polarn & Pyret, en vindtygsjacka från samma klädföretag (då Gunila Axén var formgivare där), en svart-vit randig yllekofta formgiven av Pia Wallén köpt 1989, marinblå Gloverall-duffel inköpt 1992 hos LodenFrey på Kungsgatan i Sthlm, en yllekofta och en ylletröja från Anna Holtblad köpta på 90-talet med superkvalité.
Vilket är det äldsta plagg som du äger, som du en gång köpte nytt och som du fortfarande använder?
Som 18-åring klädde jag upp mig i retroklänning under middagen på Stadshotellet som avslutade gymnasiestudierna. Det var en kortärmad 40-talsklänning, ljust gul med små blombuketter på. Tyget var tunt och kreppat, kan ha varit viskos. Den lånades ut av en grannkvinna som även kom med förslaget att jag skulle använda den. Jag tror hon blev glad över att hennes fina klänning kom till användning igen. Och det blev jag med.
På den tiden var studenten inget speciellt att fira med bal, vit mössa, utspring, flakåkning och allt detta. En gemensam middag på Stadshotellet räckte för oss.
Vissa plagg som inte används längre ligger förvarade som minnen. En del andra har blivit trasmattor.
Mitt Universum 
Fint med kvalitet som håller länge!
Tyvärr kan jag inte längre ha några av mina gamla plagg. Jag var supersmal länge och det är jag inte numera så garderoben har av nödvändighet bytts ut. En del av de gamla plaggen har hittat nya ägare och det är jag glad för. Från min mammas och mormors tid finns lite kvar. De är för små både för mig och min dotter men jag kan inte göra mig av med de finaste så de får hänga kvar. Kanske hittar de någon ny bärare med tiden.
GillaGillad av 1 person
Annica, tack för berättelsen. Jag kan långt ifrån ha alla gamla plagg heller. Några av de jag älskat mest är sparade eller invävda i mattor. Några överlämnade till någon jag tror uppskattade dem.
Äldre plagg efter mormor eller mamma eller ännu äldre har jag inte. Dessvärre. Morfars stickade tröja och mammas mockajacka har jag själv nött ut :-)
GillaGilla
Igår morse låg jag just och funderade över mina kläder. Pyjamaströjan så nött – och så skön, i trikå så den går inte att laga men vem ser det på natten? Kilpper av det fransiga på ärmarne och har den ett tag till. Min sommarkjol är …. gammal, men jag tror att den är ganska modern i år, blommig bomullsvådkjol, mycket somrig. Jeansskjortan fyndade jag i makens garderob, köpt av mig en gång för länge sen, nu mycket inne, mycket bekväm i trädgården och på stan som kavaj. Den där mossgröna tröjan ska jag sy en kudde av.
Men min älskade grå duffel, den är så välanvänd på mina fotopromenader, stora dubbla fickor, praktisk huva, lagom tjock på senhöst, för- och och vårvinter. Funderar på att låta sy upp en likadan för den sjunger på sista versen. Och på landet en röd jacka med avtagbart fleecefoder, när köpt jag den? För tjugofem år sedan? Fodret är utmärkt att kura i när vi kommer till en ouppvärmd stuga, praktiskt att knäppa av och på beronde på väder. Och pappas tunntunna vita skjorta, när man behöver långärmat i skogen eller ska gå i närkamp med rosorna. Stövlarna jag ärvt efter sonen, något för stora men håller år efter år, medan nyköpta ger upp efter en eller två somrar.
Väskan vi fyndade i förrådet full med dotterns ungdomskläder som hennes barn glatt kastade sig över och provade, klädtänket går i arv. Och makens yllestrumpförråd, arv efter min far och hans far. De nya, fådda i julklapp, köpta, höll några veckor! Kavajen som maken behövde till ett viktigt möte på 70-talet, svärfars gamla, gick vidare till barnbarnet och bars på svärfars begravning häromåret, hoppas han såg den.
GillaGillad av 1 person
Kläder med historia!
GillaGillad av 1 person
Mitt äldsta plagg är jacka från Öjes i Malung, 50-tal kanske, beige mocka. Köpt begagnad på Second hand. Jag har också en blus som jag tror att mamma har haft…
I annat fall har hon fått den i arv
Blommigt i lila, blått, grått, brunt och lite grönt på ljus botten, blankt, tyg, kort ärm, ganska kort i modellen, endast märkt med storlek 42. Väldigt glatt material.
Och jag har kläder i storlek S och 36 av äldre modeller, som passar fortfarande. Nu får jag gå upp bra långt i storlekarna, fast jag inte ser mig som ”stor”….!
Här lappas o lagas och det blir mattrasor eller kompost av det som är rena material.
GillaGillad av 1 person
Vi hör till den kvinnotypen som inte köper nya kläder varje säsong, två gånger om året. Eller hur… Gamla plagg är ofta av gedigna material och formfasta.
GillaGillad av 1 person
Fantastiskt när kläder får en historia!
GillaGillad av 1 person