Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


4 kommentarer

Byggdetalj – häng med på en fundering

Arbetet med huset går in i olika skeden. Senast gällde det en detalj som är väldigt vanlig men som vi inte tidigare funderat djupare på. Södergavelns fönsterfoder och karmar ska målas och knutbrädorna ska till viss del bytas ut nästa säsong. Här i trakten är liggande enkelfasspont en mycket vanlig väggpanel på äldre byggnader från den period då vårt hus byggdes och med den socioekonomiska tillhörighet som byggherren befann sig i.

Så här såg bostadshuset ut på 1910-talet. Gissa om vi har undersökt på den här bilden för att se knutarna nertill. Det är utseendet där nertill som vi funderat över. Klicka på bilden för högre upplösning.


Här en förstoring. Ser ni som vi en horisontell skugglinje nertill på knutarna, den syns tydligt  med förstoring? Vad är detta för något?


Här har vi ett foto från 20-talet. Även där kollar vi knutbrädorna nertill men här är svårare att se något speciellt. Klicka på bilden för högre upplösning.


Man kan med god vilja skönja något nederst på knuten.

Vadan detta frenetiska synande av en byggdetalj??

Då norrgaveln strippades inför panelbytet syntes konstruktionen med restimmer tydligt.


Här har jag omvandlat bilden ovan till en skiss för att få det ännu tydligare.

På det nedersta ringvarvets stock har en tjock snedkapad bräda spikats som skydd mot väder och vind. Enkelfassponten har alltså inte dragits hela vägen ner utan den slutar mot denna bräda som är dubbelt så tjock som panelbrädorna. Jag har letat men finner ingen benämning på den brädan. Vattbräda? Offerbräda? Den är lätt att byta ut om den ruttnar eftersom både väggpanel och knutbrädor slutar mot den.


Här ett horisontalsnitt genom konstruktionen i vårt hus.

Den fråga vi ställde oss var: hur har färgbytet mellan rött och vitt sett ut nertill på knutbrädan och offerbrädan  med tanke på de gamla fotografierna?
Vi tog en biltur i den lilla staden för att samla in hur det ser ut på andra byggnader med enkelfasspont. Här är några bilder:

knut9
Här är IOGT/NTO lokalen. Vitmålad knutbräda står på gulmålad offerbräda som båda är snedfasade. Det falsade stupröret och rörsvepet med konisk infästning är original. Fint!

knut00

Ett av de andra hörnen på den stora IOGT/NTO lokalen har renoverats. Att detta inte är ett originalutförande kan väl alla se… Den standardvita plåten går in under nedersta fasspontbrädan. Stupröret är nytt med ”spagetti”böjar.

knut7
Här en ny knutbräda på en byggnad mitt emot kyrkan men detta är inget historiskt att lita till. Knutbrädan, som ser ut att vara relativt ny, går ner till grundstenen eftersom samtliga liggande fasadbrädor är spikade i samma liv. Varför det blev så vet inte jag. Både knut och offerbräda är vita.


Här på kv. Borgmästaren har man gjort som på IOGT/NTO-lokalens äldre del. En vit knutbräda som står på den gula vattbrädan, båda är snedfasade. Vi vet att detta kvarter restaurerades på 80-talet på ett varsamt sätt. Det ser ut att vara ganska intakt panelning och de gamla stuprören behölls.

Färgbytet på den här typen av konstruktion är lite lättare att lösa om man målar fasaden med linoljefärg och har två ljusa smultna kulörer där kontrasterna inte är så stora som på den faluröda stugan med vita knutar.

knut4
Det oerhört genuina och oförstörda förrådet som hör till ett starkt renoverat bostadshus vid bruksområdet. Där finns en vitmålad bräda längs ner. Dörrfoderen går ner över denna bräda,  knutbrädan troligen också men grönskan döljer. Ursprungligen antar jag allt stått på den horisontella brädan. Spana in det fina skivtäckta taket där de horisontella skarvarna INTE är förskjutna. Finare än fint!!!

Tillägg 2017: taket är nu tyvärr bytt till bandtäckt plåt.

knut1
♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥
Min favorit sedan länge – som liknar bostadshuset i mitt Universum. Ett oförstört hus, åtminstone exteriört (vilket är det enda jag sett), med bevarade korspostfönster med enkelglas och innanfönster, panel, stuprör mm. Och titta – här står de snedfasade knutbrädorna på offerbrädan som är helt rödmålad.

knut8
Den nedersta rödfärgade offerbrädan har gerade hörn. Bakom denna finns stommens fyrkantskrädda timmerstockar fogade halvt i halvt eller med en laxning. (Kommunens byggarbetare har varit i farten och anpassat för en rörelsehindrad – därav stuprörets mycket tveksamma avslutning!!!)

knut5
Vid det andra gavelhörnet ser träarbetet likadant ut (här är dock stupröret bytt).


Nu tillbaka till Universumet – och vad hittar vi då förplåtningen tagits bort först på tre fasader och slutligen på den fjärde? Här vid det det nordvästra hörnet står knutbrädorna på de horisontella offerbrädorna som enbart i HÖRNET ÄR VITMÅLADE. Ytterligare en variant alltså. Här i Universumet ville man tydligen att byggnaden skulle få resning genom att den vita knuten skulle ”stå på” grunden rent utseendemässigt. Så gulligt naivistiskt.
Här sparar vi den gamla knutbrädan på bilden, en ny redan är uppsatt där den saknas på bilden.


Och här är södergavelns andra sida. Det är jag, MrsUniversum, som obetänkt målat rött på hela nedersta offerbrädan på ena fasaden. Då hade jag inte börjat fundera på varför det såg ut så här med knutbrädor som slutar mitt på offerbrädan. De här knutbrädorna är från 70-talet då huset plåtkläddes men tydligen byttes inte samtliga. Tur att jag inte målade rött obetänkt vid alla knutar! Då hade spåren av det vita varit borta. Just de här 70-tals knutbrädorna bytas ut till kortare och undertill snedfasade brädor. Som förr.

Södergaveln färdigställs nästa säsong.  Hur ska vi göra då det gäller målningen av det röda – vita? Låta den röda färgen rå runt om längst ner eller ska vi göra som man gjort här tidigare – låta den vita färgen gå ner mot grunden. Det alternativet ser lite naivt valhänt ut. Visst är det en delikat och intressant frågeställning?

Vi har hunnit ändra oss både en och två gånger under funderingarna. Det lutar åt att vi fortsätter det naiva sättet att försöka få resning på huset genom att måla vitt nederst under knutbrädan som ska sluta mot offerbrädan. Vi förblir trogna mot våra föregångares val. Det var deras estetik.
Undrar hur ni skulle göra…

.

rödvitt
Under en period kring förra sekelskiftet var det en väldigt vanlig lösning landet runt det här med röda panelfält inramade med vitt. Här en timrad f d skola uppförd cirka 1890.

.

Annonser


5 kommentarer

Trä och tak

Här kommer fortsättning på hur det gick med takets detaljer här i Universumet.

  1. taksäkerhet
  2. vinkelrännor
  3. skorstensbeslag
  4. vindskivor
  5. vattbrädor
  6. fotbrädor
  7. nock
  8. hängrännor och stuprör

Att valet skulle bli trä till vindskivor, vattbrädor och fotbrädor var ingen diskussion om. Brädorna målades nere på marken. På äldre foton kan man på vårt hus se en smal vindskiva som ser ut att ha kapats lodrätt,  vattbräda av trä.

Vindskivan måste göras bredare eftersom det svajande underlaget hade byggts på för att bära teglet. Som man gör i sådana situationer dubblerades vindskivan. Avslutningen av vindskivan kommenteras senare i inlägget.

Här syns skillnaden i bredd på den gamla vindskivan/vattbrädan av bockad plåt till höger och de nya av trä till vänster. Det såg alldeles för tvärt ut att kapa vindskivornas ändar lodrätt, men även som på bilden – kapa dem med vinkelräta hörn. Hur gör man i trakten? Vad kan vi göra för att inte få det att se ut som de nybyggda modulhusen som byggs i tusental? Möjligheterna var inte oändliga (på grund av fotbrädan). Vi gjorde en resa ut i nejden.

De flesta hus har vinkelrätt avkapade vindskivor här omkring. Själv tror jag att det är ett ideal från ett par decennier tillbaka som ligger till grund för detta. Vindskivor och vattbrädor behöver bytas ofta och människan är en varelse som vill förenkla – därför finns dessa rakt avkapade dubbla vindskivor även på många gamla hus. Jag har sett många exempel på andra avslutningar under mitt liv. Men jag kan ha fel.

Här är några vindskiveslut jag fotat från mellersta och nordliga delar av vårt avlånga land. Fantasin och omtanken syns ha varit stor.

Ett problem för oss var att den gamla fotbrädan på baksidan var kvar och hade kompletterats med en ny. Den gamla rådde nedanför vindskivans slut – så vi snedkapade den. Jämför med den översta bilden där detta inte behövdes. Den nedre brädan i vindskivan kapades vågrät som synes, allt för att få den något mer smäcker och det lilla mer bearbetad. På bilderna har hängrännorna inte monterats. Ni ser väl det tjusiga formen på stupröret med falsad skarp böj.

Så här ser vindskivor/hängrännor ut på de kataloghus som byggs idag. Det är bara att googla runt eller se på nyuppförda hus. Den breda vindskivan är kapad i 90 graders vinkel och kragar ut så långt att hängrännan döljs bakom den från gaveln sett. Vid byte av vindskivor på vårt äldre byggnadsbestånd tenderar lösningarna också att bli så här, även om de ursprungligen varit annorlunda utformade, man vill väl hänga med eller så är det enklast för utföraren. På huset ovan förmodar jag att vattbädan är en vit bockad plåt.

Så var det nocken av två hopspikade brädor,  26×170 och 28×145 mm.  För byggarna var det första gången de gjorde en tränock. På bilden syns nocken på frontespisen. Att det varit nock av trä på bostadshuset syns på gamla fotografier. MrsUniversum ville inte ha dessa tjärade, de ska få gråna med tiden.

Det blev inte det möte mot skorstenen jag hade tänkt mej eftersom takunderlaget var tvunget att göras högre än tidigare, än ursprungligt. Nockbrädorna tar i det övre skorstensbeslaget och kunde inte stöta ända mot skorstenen. Lite trist men så svårt att räkna ut i förväg – som alltid med åtgärder i gamla hus. Jag beskriver detta eftersom det kan vara till hjälp för andra som planerar takomläggning – det hade blivit likartat med nockteel. Det är mycket att ta hänsyn till då man byter takmaterial, särskilt  då tjocklekarna på det gamla och det nya taktäckningarna är olika. Men gissa om jag är glad över att detta byte nu är genomfört, det som Halvan gruvat sig för i åratal :-)

.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,