Mitt Universum

Byggnadsvård med kulturhistoria.


Lämna en kommentar

Höjdpunkt

trevligt-stalle
Ett privat ärende förde mig hit en oktoberhelgdag. Här bor ett äldre par som flyttade ut hit på 70-talet. Här eldas i vedspis och utsikten från ena köksfönstret är hänförande ut över den långa sjön. På andra sidan sjön ligger ett slott. Kunskapen om den egna hembygden var gedigen, stolthet anades av att vara den åttonde generationen på platsen. Det var genuint och trivsamt att besöka det här paret, kanske förstärktes känslan av att elströmmen tillfälligt gått. Jag inspirerades och tänkte på hur jag skulle vilja ha min egen ålderdom…


3 kommentarer

Första snön

skuggspel-i-farstun
Idag föll första snön, snöflingorna rusade förbi i snålblåsten. När jag öppnade dörren från ateljén höll jag på följa med den i vindbyn. Idag brinner elden i kaminen hela dagen. För mej är det något speciellt med första snön som faller. Skriver jag inte upp det i vanliga almanackan med lingonkrans så nämner jag det på den här bloggen som jag gör nu. Snön är lika skir som skuggorna på farstuväggens pärlspont.

En enda budbärare
leds till gästrummet –
kylan
    Kyrorai


2 kommentarer

Frid och ro

Återgång till en ”normal” månad utan stora helger. Till vardagslunken. Det känns inte på något sätt oangenämt.
övre köksfönstret
Här i Universumet har vi bestämt att inte ha några datorer i bostadshuset. De finns i våra respektive arbetshus (Halvan får snart ett nytt) och detta beslut är en stark viljeyttring från min sida, ett sätt för mig att få tillvaron att fungera bra. Vi har ingen tv i kök eller sovrum, ingen tv som står på utan att någon tittar.

Det har tagit tid att få till det jag vill ha ut av landsbygdsboendet nämligen att inte enbart konsumera kultur i stora mängder utan själv producera kultur.  Att starta företag var också en del av tanken med att bo på landsbygden. Då var det mycket att tänka på, att lära sig, nu minns jag knappt allt det som då var nytt som jag behövde göra till mitt. Det första året hade jag min arbetsplats i drängkammaren och startade arbetsdagarna under vintern med att elda i kaminen. Så annorlunda än att bo i lägenhet med centralvärme. Utanför dörren fanns naturen och det kultiverade landskapet att kliva rakt ut i utan att planera ett enda dugg. Och det bästa av allt är att ha någon att dela det här levnadssättet med, någon vars tankar om meningen med livet sammanfaller med mina. De där människorna växer inte på träd :-)

.


6 kommentarer

Ett hem

ett hem 10 jan-15
Vi tog en snöig promenad för att hämta tidningen i postlådan nu i blå timmen. Vinden ven och snöflingorna smälte i ansiktet.
Det kändes väldigt skönt att komma in i värmen efteråt, särskilt nu när huset enbart värms upp av vedbrasor, julgranen fortfarande glittrar och det är allmänt trivsamt.
10 jan -15

Att vara hemma – detta är slutligen, att äga en vrå,
där vi, när uret slå vår sista timma, i ro får
lägga våra ögon samman; en vrå, där,
sedan vi själva svunnit, de verk och de ting, vi älskat,
lefva efter oss.

 

Ellen Key 1911 (samtida med mitt hem Universumet)

.


6 kommentarer

Så där litegrann från ovan

köket hösten 2014
En ny vinkel på köket så där lite från ovan. En vy som man normalt bara har då man byter gardiner.
köket från ovan dec 2014
Det har inte hänt så mycket från i höstas (övre bilden) annat än att mattan vänts till advent och blivit rödare. That´s it so far.
Så är dagsljuset annorlunda förstås. Och farstudörren hålls stängd för att bevara värmen i kök och kammare.
Borde kanske bli trött på detta kök. Men nej, inte än – om någonsin. Om ett halvår är det 10 år sedan det stod klart. Det borde kanske vara dags att bygga om!
Det påstås att nöjda människor är farliga människor. Farliga för att ”utvecklingen” och ekonomin/kommersen kan stagnera. Är jag en farlig människa som är förnöjsam?

.
.


6 kommentarer

Vedspisens vattentank

Jag tycker det är härligt att elda i vedspisarna våra. Det ger en skön värme och ett fint sprakande. Att koka kaffe där är inte heller dumt. Ja, även laga mat ibland.
tank2
Till vardera av vedspisarna här hör en vattentank av koppar. Den är ett minen från den tid då varmvatten inte kom ur kranen vid diskbänken. En bra anordning då (tanken är förtent invändigt) men inte behövlig idag.
Tank1
Då vi inte använder varmvattnet ur koppartanken numera är det risk att vattentanken spricker av värmen från elden om den är tom. Förut fyllde vi på vatten då och då eftersom det dunstar.
tank3
Numera har vi fyllt den med sand som utjämnare av värmen. Det är enklare så. Ett tips till den som inte kommer ihåg att fylla på vatten och inte löst det hela redan.


2 kommentarer

Höstdagjämning

tar-det-lugnt
Idag är det höstdagjämning då dag och natt lika långa. Exakt den 23 september 04:29 på natten.
Det känns vilsamt. Jag har inget emot hösten, varmare kläder, brasor och mera inneliv.

 

DEN SISTA BLOMMAN

Jag älskar vårens prakt – men mer
den sista blomman, sommaren ger.
Då först blir levande och nära
allt det, som var mig ljust och kärt.
Så är ett avsked stundom värt
mer än att återse den kära.

Alexandr Pusjkin

.